Könstillhörighetslagen kan fortfarande strida mot grundlagen
Regeringen föreslog i förra veckan att Sverige ännu en tid ska fortsätta att tvångssterilisera människor. Inte för att man längre tycker det är försvarbart. Tvärtom, efter vinterns förvirrade turbulens i frågan är man nu mycket tydlig med att kravet är inhumant och måste avskaffas. Men tydligen bedömer man det inte som så inhumant att man inte kan fortsätta i ett år till, för att hinna utreda vilka följdändringar i andra lagar som måste till.Det är i den nyligen presenterade lagrådsremissen som det framgår att steriliseringskravet blir kvar i könstillhörighetslagen ännu en tid. Regeringen hänvisar bland annat till att det kan uppstå frågor om föräldraskapet och de förmåner som är knutna till detta. Den här typen problem är dock fullt hanterbara, alla myndigheter har rätt att själva lagpröva ålderstigna lagar som inte harmoniserar med nyare lagstiftning. Det absurda i resonemanget att sterilisera människor för att man inte riktigt vet hur man rättsligt ska hantera deras föräldraskap redogörs inte för i lagrådsremissen. Inte heller redogör man för vilka konkreta problem denna fördröjning innebär för de människor lagen berör, som en jämförelse med de rättsliga problem man tycks mena blir följden av ett omedelbart borttagande.
Rent konkret innebär det att 30 – 60 personer ytterligare för all framtid kommer att förlora sin möjlighet att skaffa biologiska barn, om kravet inte avskaffas i juli 2012 utan istället i juli 2013. Det innebär också ett års ytterligare oändliga administrativa krångel och risker för trakasserier, hot och våld för alla de transsexuella som redan idag lever med ett annat juridiskt kön än sitt självidentifierade och av omgivningen uppfattade kön. För så lever alla de transsexuella som av olika skäl inte velat acceptera de påtvingade steriliseringsoperationen som ställs som motkrav. Mot dessa skäl torde administrativa och juridiska problem för myndigheter väga relativt lätt.
Hade lagförslaget inneburit att ny lag hade instiftats, inte som nu en ändring av en gammal lag, hade förslaget kunnat vara olagligt, eftersom riksdagen inte får anta lagar som strider mot grundlagen eller Europakonventionen. Det säger Wiweka Warnling Nerep, professor i offentlig rätt vid Stockholms Universitet, och menar att ett lagförslag som föreslår att steriliseringskravet kvarstår kan anses strida mot regeringsformens förbud mot påtvingade kroppsliga ingrepp. Förbudet återfinns i kapitel 2 paragraf 6, och får bara åsidosättas om viktiga värden som exempelvis folkhälsan eller rikets säkerhet är hotade. "Som ofta är det dock gränsdragningar det handlar om i sådan här bedömningar. Men här menar jag att största försiktighet är påkallad", säger hon.
Steriliseringskravet ses av många som just en typ av tvångssterilisering, jämförbar med de tvångssteriliseringar som skedde i Sverige 1934 – 1975. En av dem som jämställer företeelserna är Wiweka Warnling Nerep. I sin kommande bok ”Vad är rätt?” utgiven på Norsteds Juridik och blivande kurslitteratur i statsrätt, lyfter hon fram jämförelsen och varnar för historiens avskräckande exempel. Tvångssteriliseringar är en typ av påtvingade kroppsliga ingrepp som är förbjudna enligt regeringsformen.
Både en nyligen överklagad dom från Förvaltningsrätten i Stockholm och flera debattörer har tidigare också påpekat att steriliseringskravet strider mot Europakonventionen. Det är en bedömning som Wiweka Warnling Nerep delar. Hon påpekar också att Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter, Thomas Hammarberg, redan 2009 rekommenderade samtliga medlemsländer att avskaffa samtliga krav på medicinsk eller kirurgiska behandling för att få byta juridiskt kön.
Steriliseringskravet kan alltså vara olagligt att tillämpa redan idag, myndigheter får som bekant inte tillämpa lagar som strider mot Europakonventionen. Och om lösningen att ändra lagen, istället för att skriva en ny lag, är medvetet gjort för att slippa undan förbudet mot att anta nya lagar som strider mot grundlagen är det en rättsvidrig taktik för att hålla ihop regeringen.
Oavsett om lagrådet ser genom fingrarna med allt detta och accepterar att steriliseringskravet kvarstår eller inte, har riksdagen ändå ett annat alternativ i juni. Det kommer säkerligen att finnas motförslag från oppositionen, förslag som innebär att steriliseringskravet avskaffas omgående. Jag hoppas tillräckligt många borgerliga ledamöter då inser att Sverige inte kan ha en ordning där man fullt medvetet fortsätter tvångssterilisera människor, bara för att ett departement anser sig först behöva utreda hur man ska ordna helt problemfria föräldrapenningsärenden. Myndigheter kan vänta. Mänskliga rättigheter kan inte vänta.
Lukas Romson, jämlikhetskonsult
*********
Publicerad i
Dagens JuridikEtiketter: Dagens Juridik, juridik, lagförslag, regeringen, tvångssterilisering
Tvång eller frivillighet?
Under de
senaste veckornas debatt kring tvångssteriliseringarna av transsexuella har det ibland dykt upp åsikten att det inte handlar om tvång. Liknande tankar uttryckte folkhälsoministern Maria Larsson i somras, på Kds riksting:
"-Jag blir lite lätt upprörd när man jämför med tvångssteriliseringar från historien. Det är inte jämförbart, låt mig säga det. Här handlar det om att man har på frivillig väg valt att byta kön.”Men stämmer detta, rent juridiskt? Nej, för Maria Larsson har missförstått vad som menas med tvångssterilisering. Det finns två möjliga orsaker till det här missförståndet. Det ena är att hon är övertygad om att tvång alltid måste handla om straffrätt, och att handlingen alltså måste uppfylla rekvisiten för
olaga tvång. Dagens tvångssteriliseringar utförs givetvis inte under vapenhot eller liknande, och kan alltså inte ses som kriminella. Men, allt här i världen handlar inte om straffrätt. I det här fallet är det förvaltningsrätt, alternativt statsrätt eller medicinsk rätt, som är det relevanta området, och då blir läget ett annat. För här finns ett slags prejudikat, i form av hur de historiska tvångssteriliseringarna bedömts. Och det är här Maria Larsson möjliga andra missförstånd dyker upp. Om hon inte känner till att en mycket stor andel av dåtidens tvångssteriliseringar inte heller inbegrep hot om våld eller att människor bands fast vid operationsborden är det rimligt av henne att vilja hålla isär den från dagens tvångssteriliseringar av transsexuella.
Mellan 1934 och 1975 steriliserade Sverige uppskattningsvis 27.000 personer under tvång eller tvångssliknande former. Ungefär hälften av dessa handlade tvånget om ett
yttre administrativt tvång.(se sid. 16, SOU 2000:20) Resterande fall handlade om mer direkt tvång, övertalningar, beslut av förmyndare/vårdnadshavare eller att människor lurades att genomgå steriliseringar. I
Steriliseringsfrågan i Sverige 1935-1975, SOU 2000:20, sägs:
"Även situationer där sterilisering ställdes som uttryckligt villkor för något annat t.ex. utskrivning från anstalt eller institution, för att få gifta sig, för att få abort eller ekonomiskt bidrag är exempel på sådant administrativt tvång.--- Enligt vår tids sätt att se det har den enskilde i dessa situationer inte ställts inför några reella valmöjligheter utan de utgör tvångsliknande situationer."Lite förenklat uttryckt kan man jämföra en del av dåtidens tvångssteriliseringar med dagens på nedstående vis:
Då:* Fattiga mödrar kunde under 1940-talet få mödrapeng, kravet var sterilisering.(
SOU 1999:2, sid 15, p 6)
* Epileptiker som ville gifta sig kunde få dispans från det lagstadgade förbudet mot giftermål för epileptiker,
kravet kunde vara exempelvis sterilisering. (SOU 1999:2, sid 15, p 5)
* För att få abort krävdes särskilt tillstånd,
motkravet var ofta sterilisering. (SOU 1999:2, sid 14, p 4)
* Den som var intagen på en vårdanstalter för "sinnesslöa" eller liknande kunde ibland bli utskriven därifrån, men
kravet var ofta sterilisering. (SOU 1999:2, sid 14, p 1)
Idag:* Transsexuella kan få byta juridiskt kön,
kravet är sterilisering.
De sk "valen" står alltså mellan;Få pengar så man kan köpa mat åt sina barn men aldrig kunna skaffa fler barn
eller kunna skaffa fler barn, men inte ha pengar till mat åt de barn man har.
Gift men steril
eller ogift men fertil,
Få abort men aldrig mer få barn
eller kunna få fler barn, men behöva föda det nuvarande, även om man var ogift och fattig kvinna.
Fri att bo och resa som man vill, men vara steril
eller fortsätta vara inlåst men vara fertil.
Få nytt juridiskt kön och slippa bli tvångsoutad varje gång man handlar med betalkort, men aldrig kunna få biologiska barn
eller kunna skaffa barn, men då inte få byta juridiskt kön.
Inget av dessa är vad man skulle anse reälla val. Samtliga är tvångsliknande situationer. Att låtsas att transsexuella enkelt kan välja att låta bli att leva som det kön de själva känner att de har är lika cyniskt och ovetenskapligt som de historiska argumenten för tvångssteriliseringarna.
Etiketter: lag, Maria Larsson, transsexuell, tvång, tvångssterilisering
Eberhard är okunnig om forskningen om transsexualism
David Eberhard pläderade i lördags på Newsmill för en återgång till en ålderdomlig modell där den enda vård som ska erbjudas transsexuella är kollektivt anpassade ”paketlösningar”, inklusive sterilisering. Men hans artikel är full av faktafel. Psykiatrikern David Eberhardt passade i lördags på att halka in i debatten om tvångssteriliseringar av transsexuella. Han argumenterade emot partiella könskorrigerande operationer, av Eberhardt kallat ”könsbyten”. Det är inte vad transsexuella vill ha, enligt Eberhardt.
Frågan är varför vi ska lyssna på just David Eberhardt i frågan. Han är visserligen psykiatriker, men det gör honom knappast till specialist på området. Inte heller har han frågat patienterna vad vi vill. Den internationella transrörelsen är väldigt tydlig i sina krav på tillgång till individanpassad vård, istället för totallösningar som påtvingar vissa patienter fler ingrepp än de vill ha. Faktum är att Eberhardts artikel är så full av faktafel att det tydligt framgår att han inte vet vad han talar om.
Könskonträra hormoner kommer minst lika ofta i form av injektionspreparat som piller. De tas heller aldrig oralt när det handlar om testosteron, eftersom detta skulle skada levern. Könskarakteristika som exempelvis utvecklade bröst hos kvinnor med transsexuell bakgrund och mörkare röst hos män med transsexuell bakgrund förvinner inte alls om hormonterapin avbryts. Inte ens om patienten behållit kroppsegna hormonproducerande organ.
Så här skulle jag kunna fortsätta och räkna upp rena sakfel. Men jag nöjer mig med att berätta vad de internationella behandlingsriktlinjerna,
Standards of Care for the Health of Transsexual, Transgender, and Gender Nonconforming People, säger. Dessa riktlinjer tas fram av
WPATH, en internationell organisation bestående av personer som är proffessionellt verksamma inom området och, till skillnad från Eberhardt, forskar om och/eller arbetar med transklienter. WPATH utgör den inom området mest ansedda expertisen. Av den senaste versionen av Standards of Care framgår det att det moderna sättet att se på behandling av transsexuella och andra patienter med könsidentitetsstörningar är att vården skall ges utifrån individuella behov, och att det finns patienter som mår bäst av partiell kirurgi eller enbart hormonterapi. Eberhardt tycks inte ha läst riktlinjerna. Hans idé att det enda korrekta skulle vara att antingen erbjuda fullständiga ”paketlösningar” eller ingenting är helt enkelt rejält föråldrad. Så ser inte svensk vård ut i dagsläget. Det händer exempelvis att biologiska kvinnor diagnoticeras som transsexuella och erbjuds hormoner och bröstreducerande kirurgi, utan att genomgå några könskorrigerande operationer av genitalier. Däremot påtvingas de givetvis ändå en kirurgisk sterilisering, på grund av lagens utformning. De får heller inte spara könsceller, och förlorar därmed för all framtid möjligheten att få framtida biologiska barn.
Eberhardt blandar också ihop juridiskt och biologiskt kön, vilket gör hans inlägg mycket förvirrat. Den aktuella debatten handlar om byte av juridiskt kön, inget annat. Frågan är rent juridisk, inte medicinsk. Både förarbetena till könstillhörighetslagen, SOU 2007:16 och Socialstyrelsens utredning fastslår med bestämdhet att tvångssteriliseringarna inte har någon medicinsk grund. Specialistkompetenta läkare har varit inblandade i samtliga dokument, så denna slutsats kan rimligen även Eberhardt godta. Läkarna i WPATH
fördömer för övrigt steriliseringskrav för byte av juridiskt kön.
Eberhardt säger sig vara emot lagkrav på sterilisering. Samtidigt pläderar han för en återgång till en ålderdomlig modell där den enda vård som ska erbjudas transsexuella är kollektivt anpassade ”paketlösningar”, inklusive just sterilisering. Den enda slutsats som går att dra av Eberhardt märkliga inlägg i debatten är att han vill flytta makten att besluta över tvångssteriliseringarna från juristerna till läkarna. Låt oss hoppas att han är ensam i läkarkåren om denna idé.
Publicerad på Newsmill (ja, detta är för viktigt för att jag ska ha råd att
hålla mig med principer, tyvärr.)
Media:
Gustav Nilsonne, ordf RFSU Sthlm och läkare/Newsmill, Hanna Söderström/Newsmill,
Lydia Wåhlsten, Timbro/Newsmill,
Ulrika Westerlund, Sören Juvas mfl/Newsmill,
Agneta Börjesson, Mp/Newsmill,
Nima Gohlam Ali Pour/NewsmillSvd,,
DN,
Oppositionens debattartikel/DN,
Nyheter 24,
RFSL/DN,
ExpressenBloggar:
Trollhare,
Markussa, Bengt Malmgren, läkare som förordar fortsatt sterilisering,
Edward Riedl(M),
Martin Moberg(S),
Mikael Andersson(C),
Peter Högberg(s),
BeelzebjörnEtiketter: David Eberhardt, könstillhörighetslagen, medicinsk vetenskap, transsexuell, tvångssterilisering, WPATH
Ohederligt mot transsexuella, Hanne Kjöller!
I
fredagens DN gick
Hanne Kjöller till storms mot gravida män, genom att raljera över transsexuella som grupp och effektivt blanda bort korten kring vad som är fakta och vad som är hennes egna spekulationer. Det är varken snyggt eller intellektuellt hederligt.
Frågan om tvångssteriliseringarna handlar inte om ”rätten att skaffa barn” som Kjöller påstår, utan om rätten att få
försöka skaffa biologiska barn. Att förvägra en folkgrupp den rätten betraktas vanligen som tvångssterilisering, vilket i sin tur betraktas som
folkmord när det som i dessa fall är organiserat och påtvingas hela gruppen. När det gäller transsexuella har folkrätten förut blundat för hanteringen. Men Europarådets kommissarie för mänskliga rättigheter, Thomas Hammarberg,
fastslog så sent som i juli i år återigen att alla motkrav på någon typ av medicinsk behandling vid byte av juridiskt kön strider mot
europakonventionen.
Man kan tycka att Kjöller borde satt sig in i både juridiken kring tvångssteriliseringar och mänskliga rättigheter generellt. Självklart är det en mänsklig rättighet att slippa tvingande medicinska ingrepp, som motkrav för att få viktig medicinsk behandling eller myndighetsbeslut. Man behöver inte ens gå till Europakonventionen. Vår egen grundlag, i form av
Regeringsformen kap. 2 §5 duger bra. De sk. ”lösaktiga” kvinnor som förr behövde tillstånd till abort eller äktenskap och därför tvångssteriliserades
fick sina mänskliga rättigheter kränkta. Transsexuella som idag behöver byta juridiskt kön och tillstånd till operationer bör ha rätt att slippa samma kränkning.
Kjöller fortsätter sedan raljera över att frågan är oviktig, eftersom så få gravida män berörs. Men mänskliga rättigheter är lika viktiga oavsett hur många den berör, mänskligt lidande och enskilda individers värdighet skiljer sig inte åt beroende på antalet berörda. Det är grundläggande i förståelsen av begreppet mänskliga rättigheter. Kjöller fokuserar också medvetet på det mest dramatiska, de gravida männen. Hon "glömmer" att större delen av fallen kommer att handla om patienter som gör samma sak som cancerpatienter och andra länge fått hjälp med, dvs. sparar sina könsceller för att via konstgjord befruktning senare kunna få barn.
Slutligen förvränger Kjöller på ett ohederligt sätt fakta när hon påstår att det finns en förhöjd cancerrisk. Det som i verkligheten sägs i
Socialstyrelsens rapport är att
det inte finns tillräckligt med forskning för att uttala sig alls om cancerrisker för transsexuella som behåller inre könsorgan och får könskonträra hormoner. Därmed tvingades hon i lördags
införa en rättelse, men den syns lämpligt nog inte i anknytningen till den digitala artikeln...
Det finns helt enkelt inga medicinska skäl för tvångssteriliseringarna. Det finns heller inga andra skäl, samhället faller inte samman om män med transsexuell bakgrund tillåts bli gravida och alla transsexuella tillåts spara ägg/spermier. Det har redan Storbrittanien, Portugal och Italien visat, där finns inga steriliseringskrav för transsexuella som byter juridiskt kön. Hanteringen är inhuman och rättsvidrig och måste upphöra, oavsett hur tveksam just Hanne Kjöller är till gravida män.
Andra bloggar:
Lisa
Uppdaterat 16/8: Kjöllers ledare är nu flyttad till
ny adress på DN.se, vilket gör att de som bloggade om hennes inlägg inte längre syns under hennes ledare. Den replik som
RFSL,
KIM,
Diskrimineringsbyrån Uppsala och
FPES fick publicerad i pappersupplagan 12/8 finns inte i nätversionen. Där står fortfarande Kjöllers ord oemotsagda. Det är en intressant syn på öppen samhällsdebatt DN visar upp.
Etiketter: dagens nyheter, Hanne Kjöller, Pride, transsexuell, tvångssterilisering
Regeringen duckar i frågan om en ny könstillhörighetslag
Nedstående debattartikel
publicerades på Second Opinion 17de december. Orsaken till att artikeln, till skillnad från
Sanna Raymans blogginlägg på SvDs ledarblogg som vi besvarar, inte publiceras i SvD beror helt enkelt på att SvD efter tjugo (!) dagars betänketid meddelade att man inte ville ta in Hbt-socialdemokraternas debattartikel.
Öppna Moderaters debattartikel, som Raymans inlägg var en reaktion på, publicerades givetvis, och citerades livligt av Rayman. Så kan det se ut, i dagens medialandskap...
***********
Regeringen duckar i frågan om ny könstillhörighetslagFör en tid sedan frågade SVDs Sanna Rayman varför det inte händer något i frågan om könstillhörighetslagen, och undrar varför Kristdemokraterna duckar. Detta med anledning av en debattartikel Öppna Moderater hade på SVDs Brännpunkt den 23 november. Vi Hbt-socialdemokrater har svaret. Det inte är Kd som duckar. Det är regeringen som gör det.
Det var uppenbart redan förra mandatperioden att frågan är mycket känslig för Kristdemokraterna. Både vi och frivilligorganisationer gjorde redan förra mandatperioden bedömningen att de tre övriga partierna i den moderatledda regeringen tycktes prioritera lugnet i regeringskansliet framför att ta strid för hbt-personers rättigheter. Det är inte att förvåna att den strategin ligger kvar. Sannas fråga är alltså felställd, frågan borde handla om varför alliansregeringen inte agerar. Det är nämligen regeringen och inte Kristdemokraterna som styr landet.
Vad gäller förvåningen inför Kds agerande finns det förmodligen få insatta bedömare som är förvånade över att ett parti med en stark och högljudd falang av mycket starkt moralkonservativa medlemmar inte accepterar att transsexuella tillåts skaffa barn. Hägglund menade visserligen i valrörelsen att tvångssteriliseringarna "... är ett ingrepp mot den kroppsliga integriteten...”. Men han fortsatte med ”...och någonting som måste omgärdas med ett tryggt och bra regelverk så att det fungerar gentemot gruppen, men också gentemot
det omgivande samhället.” [vår kursivering] Kristdemokraterna ser alltså risker för samhället om transsexuella tillåts skaffa barn, risker som måste hanteras med ett regelverk. Med den inställningen finns ingen anledning att bli förvånad över att inget händer på det kristdemokratiskt styrda socialdepartementet. Vi som är emot tvångssteriliseringar ser inga skäl att ha ett regelverk för den vidriga hanteringen. Vi menar att den ska bort, inte regleras.
Det som däremot är mycket märkligt är att företrädare för det regeringsbärande partiet går via pressen för att tala med ett annat av regeringspartierna. Det indikerar hur (o)viktig frågan är för Moderaterna som parti. En viktig fråga, där ett parti har en avvikande åsikt men övriga partier är ense, brukar hanteras annorlunda. Om Moderaterna, Folkpartiet och Centerpartiet tycker det är viktigt med en human könstillhörighetslag kan de enkelt kalla till förhandlingar med sin mer motsträviga regeringskollega.
Med tanke på att vi Socialdemokrater, ihop med Vänsterpartiet och Miljöpartiet, varit mycket tydliga i frågan finns ingen risk för en besvärlig opposition, regeringen kan lägga proposition imorgon och få gehör. Men det gör man inte. Man väntar, på att Kristdemokraterna ska hinna ifatt den moderna tiden. Man vill inte riskera en splittring i regeringen, eller riskera stabiliteten inom Kristdemokraterna. Makten går före transsexuellas mänskliga rättigheter. Det innebär att transsexuella återigen får vänta och fortsätter fråntas rätten att bilda familj och skaffa barn.
Ansvaret för detta svek gentemot transsexuella kan inte Öppna Moderater frånhända sig som de gör i sin artikel. Deras parti är det regeringsbärande partiet. Det rimliga hade varit att rikta sig till sitt parti och driva på för att partiet ska inleda regeringsförhandlingar i frågan, inte att som nu rikta sig till Svenska Dagbladets läsare.
Det duger inte att skylla ifrån sig längre, det är dags att ta ansvar och omedelbart sätta stopp för tvångssteriliseringarna!
Anders Selin, förbundsordförande Hbt-socialdemokrater Sverige
Lukas Romson, styrelseledamot Hbt-socialdemokrater Stockholm
Etiketter: HBT-socialdemokraterna, könstillhörighetslagen, Moderaterna, Sanna Rayman, Socialdemokraterna, SvD, tvångssterilisering
Chans för transreformer i ny riksdag - friends and foes?
Så har då den nya riksdagen tagit plats och vardagen tar vid, efter all uppståndelse kring
Sverigedemokraternas intåg i kammaren och
uttåg ur kyrkan. Alliansen vann, men leder en minoritetsregering som för att slippa förlita sig på Sverigedemokraterna måste försöka hitta blocköverskridande överenskommelser framöver.
Ett område där det förr om åren gått att samarbeta över blocken är i hbt-frågor, även om det kanske blev lite trögare under senaste mandatperioden. Om Sds intåg försvårar sådana samarbeten eller underlättar återstår att se. Klart är att
Kd behåller socialdepartementet, och därmed kommer en mängd viktiga hbt-frågor ligga i händerna på det parti som gjort sig minst känt för att vilja arbeta för reformer på området. Det framgår också av
statsrådsberedningens skrivelse att Alliansregeringen inte avser att hantera frågan om tvångssterilisering av transsexuella denna halva av riksdagsåret. Därmed är chansen liten att de kränkande och ålderdomliga kraven plockas bort ur könstillhörighetslagen före sommaren 2011. Tills dess lär transsexuella fortsätta att vara tvingade att sterilisera sig för att få tillgång till livsviktigt medicinsk behandling och den juridiska könstillhörighet de behöver för att leva ett bra liv.
Minderåriga transsexuella kan nog tyvärr inte se fram emot några stora ljusningar alls under mandatperioden. Det är bara Vänsterpartiet och Miljöpartiet som tagit ställning för att man vill avskaffa den regel som säger att bara myndiga personer får byta juridiskt kön och genomgå könskorrigerande kirurgi. Regeln gäller även när både patienten och vårdnadshavaren anser att det bästa är att byta juridiskt kön, och även när till och med läkaren tycker det är livsviktigt för patienten att få operationer. Men här finns ännu inga öppningar från andra partier, trots att både hbt- och
transrörelsen och
flera ungdomsförbund tycker åldersgränsen bör tas bort.
Hur det kommer gå med andra transfrågor är svårt att veta. Vi har numera
två ministrar och departement som på olika sätt ansvar för frågorna. När det handlar om diskrimineringsområdet är
Erik Ullenhag numera ansvarig minister. Medan Nyamko Sabuni sitter kvar med ett övergripande ansvar för jämställdhetsfrågor, där ju hbt-frågorna brukar antas ingå. Folkpartiet var tydligast av Allianspartierna med att tala sig varma för transreformer under valrörelsen och innehar nu de två ministerposter som ger makt att genomdriva en hel del reformer. Det förpliktigar, när transpersoner vill se valfläsket omvandlat till konkreta resultat. Andra transfrågor landar på socialdepartementet eller justitiedepartementet, där Kristdemokraterna respektive Moderaterna har ansvaret. Där kommer det bli svårare att få något att hända.
Med en minoritetsregering kommer också riksdagens roll att bli viktigare. Det finns, åtminstone i teorin, möjligheter att direkt på riksdagsgolvet driva igenom förslag som inte initierats av regeringen. Därmed blir inte bara regeringspartiernas utan och de enskilda riksdagsledamöternas inställning, i samtliga riksdagspartier, viktig. Följande riksdagsledamöter har skrivit under åtminstone en hbt-positiv motion eller gjort sig kända för sitt engagemang, och har inte fått mindre än 5 poäng i RFSLs kandidatundersökning (nya ledamöter och de som inte svarat på RFSL undersökning anges med kursiv stil):
Moderaterna:
Ewa Björling,
Anna König Jerlemyr, Ulrika Karlsson,
Sten Tolgfors,
Per Bill och Olof Lavesson
Folkpartiet:
Birgitta Ohlsson, Barbro Westerholm, Nyamko Sabuni, Tobias Krantz, Jan Ertsborn, Allan Widman,
Eva Flyborg, Liselott Hagberg, Ulf Nilsson,
Christer Winbäck och Lars Tysklind
Centerpartiet:
Andreas Carlgren, Fredrik Federley,
Annika Qarlsson,
Ulrika Carlsson, Johan Linander och Kenneth Johansson.
Kristdemokraterna:
Otto von ArnoldSocialdemokraterna:
Börje Vestlund, Maryam Yazdanfar, Tomas Bodström, Tommy Waidelich, Veronica Palm, Ylva Johansson,
Carina Hägg, Caroline Helmersson Olsson, Catharina Bråkenhielm,
Ann-Christine Ahlberg, Eva Lena Jansson,
Carin Runeson,
Matilda Ernkrans, Fredrik Lund Sammeli,
Hannah Bergstedt, Jonas Gunnarsson, Hillevi Larsson,
Kent Härstedt, Kerstin Haglö, Marie Nordén,
Helén Pettersson, Louise Malmström, Raimo Pärssinen och Åsa Lindestam
Miljöpartiet:
Mehmet Kaplan, Maria Wetterstrand,
Peter Eriksson, Mikaela Valtersson, Helena Leander, Gunvor G Eriksson, Peter Rådberg,
Jan Lindholm, Gustav Fridolin, Maria Ferm och Ulf Holm.
Vänsterpartiet:
Amine Kakabaveh, Josefine Brink, Jacob Johnson, Kent Persson, Hans Linde, Eva Olofsson, Wiwi Ann Johansson,
Rossana Dinamarca, Lena Olsson, Siv Holma, Marianne Berg och Ulla Andersson.
När det gäller graden av engagemang är det huvudsakligen flera av ledamöterna i Fp, V, Mp och S som visat stort engagemang. Med tanke på att det finns flera transreformer där flera partier i båda blocken är överens,
enligt KIMs undersökning, så kan det alltså finnas vissa chanser till att exempelvis transpersoner kommer inkluderas i hets- och hatbrottslagstiftningen.
Samtidigt innehåller riksdagen också ett antal mycket värdekonservativa ledamöter. Om man bortser från de 20 sverigedemokraterna, vars inställning är välkänd, kan stora delar av den kristdemokratiska riksdagsgruppen sägas vara starkt negativ till hbt-reformer. Ingen av dem är, föga förvånande, positiv till den könsneutrala äktenskapsbalken och nio av dem (Annelie Enochsson, Roland Utbult, Mikael Oscarsson, Lars Axel Nordell och Tuve Skånberg, Stefan Attefall, Annika Eclund, Lars Gustafsson och Yvonne Andersson) är dessutom för en sänkt tidsgräns för fri abort, vill att präster /imamer/rabbiner ska få vägra viga samkönade par och ändå behålla vigselrätten och är positiva till konfessionella friskolor. Allt enligt
Svenska Evangeliska Alliansens valundersökning. Även ledamöter som Patrick Reslow (m), Elisabeth Björnsdotter Rahm (m) och Lars Arne Staxäng (m) har liknande åsikter enligt enkäten. Flera ledamöter har också fått minuspoäng i RFSLs undersökning: Jan Ericson (m), Tobias Billström (m), Anti Avsan (m), Bengt-Anders Johansson (m), Boriana Åberg (m), Hans Rothenberg (m), Jessika Wilhelmsson (m), Lotta Finstorp (m) och Saila Quicklund (m).
Men om de engagerade ledamöterna jobbar på sina ljummare kollegor och partierna följer de åsikter de redovisat i KIMs undersökning finns det alltså ändå vissa chanser för åtminstone några transreformer under kommande mandatperiod.
Etiketter: HBT, Sverigedemokraterna, transperson, tvångssterilisering, Val 2010
Valtal - om Socialdemokratisk hbt-politik
Hej, det är kul att vara här! Jag heter alltså Lukas Romson och kandiderar för Socialdemokraterna i landstinget här i Stockholm. Jag står på listan i distrikt fyra, som är söderort. Men bor man inte där går det bra att hämta rätt valsedel från vår valstuga därborta och kryssa mig.
Jag ska på den korta tid jag har på mig försöka dra några av frågorna i Socialdemokraternas politik för homosexuella, bisexuella och transpersoner. Socialdemokratin bygger på övertygelsen om alla människors lika rättigheter och lika värde, människovärdet är grundläggande i ett socialdemokratiskt samhälle. Därför drev vi hbt-frågor på fyrtiotalet och därför driver vi hbt-frågor idag!
Det var Socialdemokraterna som avkriminaliserade homosexualitet 1944, det var vi som såg till att transsexuella fick rätt till vård och nytt juridisk kön 1972, det var vi som i opposition tvingade fram partnerskapslagen när Moderaterna fortfarande inte ville ta i hbt-frågor med tång, 1995. Vi har ordnat arton hbt-reformer sedan 1972. Borgarna har bara några enstaka att visa upp, trots att de regerat 1/3 av av tiden. Och i våras fick vi äntligen en könsneutral äktenskapslag. Inte för att regeringen la något förslag. Utan för att vi, ihop med Miljöpartiet och Vänsterpartiet, la en motion.
Det har alltså hänt en hel del de senaste åren. Men även om det börjar se väldigt mycket bättre ut finns det fortfarande en hel del kvar att göra. Det handlar om vårt ansvar i EU och internationellt, där Sverige måste bli tydligare och agera mer. Men på hemmaplan finns det också en del kvar att göra. Tre av de viktigare områdena är hatbrotten, familjepolitiken och transfrågorna.
Hatbrott, det är brott som utförs främst för att gärningsmannen hatar en viss minoritet. Det handlar om sönderslagna bilar, nedklottrade lägenhetsdörrar, skrik och hot från grannar och främlingar, hotfulla mail och telefonsamtal, hatiska lappar i brevlådan och i en fjärdedel av hatbrotten mot hbt-personer handlar det också om våld. Knuffar, sparkar, upprepade slag med påkar och hugg med knivar. Ibland handlar det om mord.
Hatbrotten är ett hot mot demokratin. De skrämmer hela grupper till tystnad. Vi har kommit väldigt långt med att skapa ett jämlikt samhälle även för hbt-personer. Men just för att vi kommit så långt blir också de som inte tror på människors lika värde allt mer desperata, och tar till allt grövre metoder. Sedan 2006 har antalet anmälda hatbrott mot hbt-personer ökat med 56%. Det är ett klart misslyckande för Alliansens politik. Mona Sahlin har lyft hatbrotten som den mest prioriterade hbt-frågan nästa mandatperiod. Vi socialdemokrater vill återuppta arbetet mot hatbrott och ge tydliga direktiv till berörda myndigheter. Vi vill att polis och rättsväsende ska ges bättre hbt-kompetens, det är en hörnsten i arbetet mot hatbrott!
Vi vill också, ihop med Miljöpartiet och Vänsterpartiet, att transpersoner också ska omfattas av lagskyddet mot hets och hatbrott. För så ser det inte ut idag, och därför finns det inte ett enda prejudicerande fall där någon dömts för hatbrott mot transpersoner. Ska vi kunna motverka hatbrott mot transpersoner på ett effektivt sätt måste det finns tydligt uttalat i lagen att gruppen omfattas. Det ska inte vara så att det kan ge en straffskärpning om någon blir nedslagen för att han är homosexuell, men inte för att han är transperson. Men så ser det i praktiken ut idag. Det vill vi ändra på.
Ett annat område där det är viktigt med ändringar är familjepolitiken. Vi socialdemokrater vill att alla familjer känner sig välkomna och respekterade i samhället. Då kan vi inte behandla familjer olika beroende på barnens föräldrar är två mammor, en ensamstående mamma, en mamma och en pappa och pappas ny fru, en mamma, en medmamma, en pappa och en extrapappa. Barn behöver tillgång till alla sina föräldrar, oavsett antal. Idag kan inte barnets tredje eller fjärde viktiga sociala förälder få information från dagis, vara hemma och ta hand om barnet när det är sjukt eller vara föräldraledig. Det här ställer ju till enorma problem en massa familjer. Därför tycker vi det är viktigt att göra en översyn av lagstiftningen kring antalet vårdnadshavare. Vi är överens med Miljöpartiet och Vänsterpartiet att den här översynen ska bli verklighet, om vi vinner valet.
Vi är också överens om Sverige snabbt måste utreda situationen för de barn
i Sverige som har fötts genom surrogatmödraskap, eller som man också kan säga, värdmödraskap. Idag finns det barn i Sverige som har fötts av kvinna i exempelvis USA, men som lever med sina pappor i Sverige. Rättsläget för de här barnen är rätt osäkert. Därför vill vi rödgröna vill starta en utredning om värdmödraskap, i positiv anda. Samtidigt måste man i de här sammanhanget vara noga med att undvika risker för kommersialisering som leder till att fattiga kvinnor exploateras.
Det område där det finns mest kvar att göra i hbt-frågor är rättigheter för transpersoner. Transpersoner är den grupp som fortfarande inte är likställda i lag. Det är inte förbjudet att hetsa mot transpersoner och det är inte förbjudet att stifta lagar som diskriminerar transpersoner. Det här vill vi socialdemokrater ändra på, om vi vinner valet. Vi vill inkludera transpersoner i grundlagsskyddet mot diskriminering och i hetslagstiftningen, på samma sätt som andra minoriteter skyddas.
Vi vill också att det ska bli möjligt att få ut nya intyg och betyg, när man permanent har bytt personuppgifter. Det här är viktigt om man ska kunna söka utbildning och arbete på samma villkor som andra. Annars tvingas man som transsexuell att välja mellan att antingen visa upp sina gamla intyg, med gamla personuppgifter, och berätta om sin bakgrund eller helt enkelt låta bli att styrka sina meriter. Det här är inte acceptabelt, ingen människa ska tvingas berätta om känsliga medicinska uppgifter när man söker jobb. Och risken för diskriminering är uppenbar. Det här vill vi socialdemokrater ändra på! Om vi vinner valet vill vi ordna möjligheter att få nya intyg och betyg, för de som bytt juridiskt kön.
En av de allra viktigaste transfrågorna nästa regering måste ta tag i är könstillhörighetslagen. Ni läste kanske i somras om att transsexuella fortfarande tvångssteriliseras i Sverige. Det är ett av de krav som ställs för att någon ska få byta kön. Det här är skamligt! Att hindra en viss grupp från att skaffa barn är inte något som hör hemma i ett anständigt samhälle. Vi rödgröna har en gemensam överenskommelse om att avskaffa tvångssteriliseringarna. Från Alliansens sida finns inga gemensamma vallöften i hbt-frågor,. De är inte ens överens om att tvångssteriliseringarna ska avskaffas.
Till sist, vården för transpersoner. Vi rödgröna är överens om att förbättra vården för transpersoner. Att ha tillgång till en rättvis hälso- och sjukvård i hela landet, det måste omfatta även transpersoner, och här behöver man gör amycket. Om jag blir invald kommer jag jobba hårt för en bra transvård i Stockholms Läns landsting, framför allt med respekt för den enskilda patienten.
Jag tycker just patientdialog och säkrade patienträttigheter, för alla patientgrupper är väldigt viktigt. Jag vet av egen erfarenhet hur utlämnad man kan bli som patient, när man upplever att man inte får vara med och påverka sin vård eller betraktas som idiot av sin läkare. Jag tycker inte att några patienter ska behöva känna så. Vården ska alltid enligt hälso- och sjukvårdslagen ges i samverkan med patienten, och det är vår uppgift som politiker att se till att vårdpersonal har förutsättningar att fixa det lagkravet. Det ser jag som en av de viktigaste uppgifterna för mig i landstingsfullmäktige, om jag får väljarnas förtroende.
Till sist vill jag uppmana er att gå och rösta på söndag. Om ni tror på alla människors lika värde, lägg en röst på ett demokratiskt parti. Oavsett vilket parti ni väljer, en röst på något av de demokratiska partierna hos de rödgröna eller hos alliansen, är en röst mindre på de odemokratiska krafterna. Hur ni än väljer, rösta på demokratin på söndag!
*************
Hållet 2010-09-17, i Expressens valstuga vid Sergels torg.
Etiketter: hatbrott, HBT, kandidat, Socialdemokraterna, stjärnfamilj, transpersoner, tvångssterilisering, Val 2010, valtal
Nu står transfrågorna överst på agendan!
Äntligen hör transfrågor till de hbt-frågor som diskuteras i valet. Det är verkligen på tiden. Medan homo- och bisexuella till sist blivit likställda i lag och attityderna förbättrats finns det fortfarande mängder med områden kvar där transpersoner möter stora fördomar och inte ens är lika inför lagen.
Bland det nödvändiga lagändringarna märks bland andra bristen på skydd mot hets och hatbrott. Transpersoner måste uttryckligen inkluderas i hets- och hatbrottslagstiftningen!. Transpersoner måste också ges samma möjligheter att söka jobb och utbildning som alla andra, utan att behöva avslöja sin medicinska historia. Därför måste vi ha rätt att få nya intyg och betyg i de nya personuppgifterna. De rödgröna är överens både om att transpersoner ska ha rätt till nya intyg och inkluderas i hets- och hatbrottslagstiftningen. Från Alliansen finns inga gemensamma löften i frågan.
Som socialdemokrat är jag också glad över att min motion resulterade att partiet nu vill tillsätta en utredning om transpersoners situation. En större nationell utredning är den viktigaste långsiktiga frågan för att få igång ett bra reformarbete för transpersoner. Samtidigt är det viktigt, som Ylva Johansson konstaterat, att inte de viktiga ändringarna av könstillhörighetslagen fördröjs av fler utredningar.
De rödgröna har en
gemensam överenskommelse som innebär att kraven på skilsmässa, tvångssterilisering och svenskt medborgarskap vid byte av juridiskt kön ska tas bort. Till skillnad mot Alliansen är vi redan överens och vill ändra lagen så fort det går! Från Alliansen finns inga gemensamma löften i frågan.
De rödgröna är också överens om att transpersoner ska ges adekvat tillgång till en rättvis hälso- och sjukvård i hela landet. Från Alliansen finns inga gemensamma löften i frågan. Jag kommer jobba hårt för en bra transvård i Stockholms Läns landsting, om jag blir invald. Fungerande hjälpmedel i form av binders, penisproteser och peruker. En bra vård även för unga transpersoner och stöd till deras föräldrar. Ett bättre samarbete om remisser inom utredningarna, bättre patientdialog och säkrade patienträttigheter, kortare vårdköer, rätt till egenremiss till utredning och god transkompetens både hos specialistenheten på Huddinge sjukhus men också i primärvården är sådant jag hoppas kan bli verklighet.
Det är viktigt att Stockholms läns landsting har en välfinansierad, evidensbaserad transvård med transkompetens och respekt för den enskilda patienten. Det ser jag som en viktig uppgift för mig i landstingsfullmäktige, om jag får väljarnas förtroende.
Lukas Romson,
landstingskandidat för Socialdemokraterna i Stockholm
***********
Artikeln publicerad i QXEtiketter: hatbrott, hets, landstinget, sjukvård, Socialdemokraterna, transfrågor, tvångssterilisering, Val 2010
Tjugofyra skäl för hbt-personer att rösta på Socialdemokraterna!
Detta är vad Socialdemokraterna vill i hbt-frågor. Notera att mycket av det, både det internationella och det som gäller vård för transpersoner, är rödgröna överenskommelser. Från det rödgröna regeringsalternativet finns alltså färdiga beslut att snabbt omsätta i politik, redan innan valet. För i en rödgrön regering finns ingen Kd-joker med i leken.
Stjärnfamiljer* Vi behöver skyndsamt utreda den legala situationen för de barn som lever i Sverige som fötts genom surrogatmödraskap. En rödgrön regering startar en utredning om surrogatmödraskap i positiv andra. I det sammanhanget är det viktigt att undvika risker för kommersialisering som leder till att fattiga kvinnor exploateras. De rödgröna partierna är eniga i frågan om surrogatmödraskap.
* Översyn av lagstiftningen kring antalet vårdnadshavare!
Internationella frågor, europafrågor och asylfrågor* Ta initiativ till en internationell konferens om att stärka HBT-personers rättigheter.
* Inom FN verka för en internationell konvention om avskaffande av all diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet.
* Aktivt försvara HBT-personers mänskliga rättigheter i hela EU.
Arbeta för att samkönade äktenskap ingångna i ett medlemsland ska vara giltiga i hela unionen.
* Ta fram en handlingsplan för HBT-frågor i utvecklingssamarbetet samt öka biståndsinsatserna till stöd för arbetet med HBT-personers rättigheter.
* Genom dialog stödja och uppmärksamma HBT-personers mänskliga rättigheter i internationella relationer.
* Stödja personer och organisationer som kämpar för HBT-personers rättigheter.
* Förbättra HBT-personers möjlighet till asyl genom att bland annat stärka rättssäkerheten samt höja kompetensen i bedömningen i dessa ärenden vid Migrationsverket.
* Diskrimineringsskyddet inom EU ska uttalat inkludera både könsidentitet (gender identity) och könsuttryck (gender expression).
* EU och Europarådet ska i högre grad än idag ska initiera och finansiera kunskapsöversikter och forskning kring transpersoners mänskliga rättigheter.
* Sverige ska agera för att fler länder ratificerar och respekterar Yogakartaprinciperna.
Vården för transpersoner och frågor om juridisk kön* Transsexuella ska inte tvingas sterilisera sig eller skilja sig för att byta juridiskt kön!
*Tillåt att en kvinna befruktas med sin frus spermier eller använda sin mans ägg, även i de fall resten av könscellerna behöver tillföras utanför paret.
* Transsexuella ska erbjudas möjlighet att frysa ned könsceller, före könskorrigerande behandling.
* Transsexuella som bor i Sverige ska kunna att byta juridiskt kön även om de inte är svenska medborgare.
* Transpersoner ska ges adekvat tillgång till en rättvis hälso- och sjukvård i hela landet.
* Transpersoner som byter juridisk könstillhörighet ska ges rätt att erhålla nya skolbetyg och arbetsintyg i de nya personuppgifterna.
Diskriminering, hiv, hets och hatbrott, övrigt* Lagstiftningen mot anti-diskriminering ska kompletteras med ett partsgemensamt arbete för ett icke-diskriminerande arbetsliv. Vi vill att avidentifierat ansökningsförfarande till offentliga tjänster och andra metoder för att motverka diskriminering fortsatt ska prövas och utvecklas.
* Inkludera transpersoner i grundlagsskyddet mot diskriminering.
* Transpersoner ska omfattas av diskrimineringslagens krav på aktiva åtgärder.
* Tillsätta en nationell utredning om transpersoners situation. Men lagförändringarna vad gäller könstillhörighetslagen behöver inte utredas ytterligare, de bör ske snarast möjligt.
* Personal i grund och gymnasieskolan ska ges transkompetens.
* Avskaffa informationsplikten för de som lever med hiv. Däremot vill vi inte avkriminalisera medvetet överförande av hivsmitta.
* Inkludera transpersoner i hetslagstiftningen
och hatbrottslagstiftningen.
Källor:
Rödgröna överenskommelser,
Rödgröna besked om stärkta rättigheter för transpersoner i SverigeInternationellt ansvar för allas rätt till sin sexualitetSocialdemokratiska löften
KIMs enkätHögkvarterets utfrågningDagens NyheterPolitiska riktlinjer, sid 21Partiledardebatten under PrideSamt det Socialdemokratiska riksdagskansliet
Socialdemokraternas
öppna hbt-kandidater kan du läsa mer om i QX!Etiketter: diskriminering, flera vårdnadshavare, hatbrott, HBT, hets, hiv, informationsplikt, Socialdemokraterna, surrogatmödraskap, tvångssterilisering, Val 2010, vallöften
Det är synd om Marcus Birro....
En
hel del människor har reagerat på
Marcus Birros trista angrepp på Pride och transsexuella. Och nu är Marcus lite ledsen, för det var ju "verkligen inte meningen" att göra folk upprörda. Och han menar att han har fått ta emot
"personliga påhopp", och folk ska ha
"raljerat" över att han snart får barn.
Jag hittar inga grova övertramp mot Birro, den kritik jag fann har jag länkat ovan och det är som synes ingen stormflod. Om någon verkligen
raljerat över att han snart blir pappa tycker jag det är förfärligt. Men, om poängen snarare var att det är märkligt att en som själv upplevt förlusten av två barn och vet vad det innebär att sörja det och längta efter barn verkligen borde stå upp för transsexuellas rätt att skaffa barn, då var det en vettig poäng.
Över till Marcus inlägg.Marcus, om du verkligen inte menar att reta upp folk, då bör du heller inte skriva ignoranta och okunniga saker om oss. Du har rätt att tycka som du gör, men vi har rätt att tycka att det är en otrevlig och okunnig åsikt, och vi har rätt att säga detta.
Om du inte har bättre koll på begreppen än att du blandar ihop sexuell läggning med transfrågor, då bör du nog faktiskt läsa på innan du säger något. Om du inte vill framstå som just så korkad som folk nu tyckt att du är. Och skriver man
"sexuell avvikelse" istället för "sexuell läggning" kan man ju undra hur det är bevänt med den där stoltheten du påstår dig känna över att Sverige kommit så långt i acceptansen av homosexuella. Förresten,
acceptans är inte heller helt bra, respekt är mycket trevligare. Skulle du inte själv hellre vilja bli respekterad än accepterad?
Du verkar också blanda ihop organisationen Stockholm Pride med händelsen Pride och även med en mängd enskilda individer som kritiserat dig. För inte har väl egentligen Stockholm Pride sagt något om ditt Twittrande? Oavsett vad
Världen Idag påstår, hbt-personer ingår inte i någon allomfattande konspiration som vill ta över Sverige. Om jag kritiserar dig är det som privatperson, inget annat. Jag antar att det gäller även Richard Engfors, Trollhare och Bimbo Boy. Sluta se konspirationer där inga finns, det är inte nyttigt för blodtrycket.
Vill du sluta bli lite skarpt kritiserad bör du själv sluta raljera över hbt-personers mänskliga rättigheter som om det handlade om något av media uppblåst jippo som inte är så viktigt. Du kan kanske vifta bort dragqueens som obetydliga, men du kan inte vifta bort att väldigt många människor är upprörda över bland annat att transsexuella fortfarande tvångssteriliseras, däribland
Socialtyrelsens generaldirektör Lars-Erik Holm och fd socialminister
Ylva Johansson. Faktum är att alla andra partier utom ditt delar transrörelsen åsikt just vad gäller tvångssteriliseringarna numera, och tycker frågan är viktig. Det är du som är i minoritet, inte vi.
Om du har länkar till de mängder med artiklar där just transsexuella "omhuldas" som du påstår får du gärna länka till dem. Jag har inte sett dessa otroliga mängder. jag är också väldigt tveksam till att du dels ställer grupper mot varandra, som om samhället bara kan bry sig om en utsatt grupp i taget, och att du verkar vilja mäta mänskligt lidande.
Är en frånskild pappas lidande över att inte få träffa sitt barn värre än en transsexuell persons lidande över diskriminering, tvångssterilisering och hatbrott? Hur mäter man sånt och varför? Om en av dem lider mindre än den andre, ska vi strunta i den då? Jag tycker inte det, tycker du det?
Jag hoppas uppriktigt att du får en fin tid som nybliven förälder och ett friskt och härligt barn. Men jag skulle önska att du också skänkte en tanke till de transsexuella som av staten förvägrats möjligheten att ens försöka skaffa barn. Guds kärlek omfattar alla, inte enbart de som kristdemokraterna tycker passar in i normen.
Etiketter: Kristdemokraterna, Lars-Erik Holm, Marcus Birro, Pride, tvångssterilisering, Ylva Johansson, åsiktsmaskin
Rödgröna besked om stärkta rättigheter för transpersoner i Sverige
Vi rödgröna har en tydlig och gemensam ståndpunkt när det gäller transpersoners rättigheter. Den framkom under
partiledardebatten på Pride och nu ligger det också på den
rödgröna samarbetsbloggen."Rödgröna besked om stärkta rättigheter för transpersoner i SverigeRättvis vård för transpersoner – riv upp lagen om tvångssterilisering
En föråldrad lagstiftning skapar hinder och diskriminerar transpersoner i Sverige. De viktigaste bestämmelserna om könsbyte finns i lagen om fastställelse av könstillhörighet i vissa fall från 1972. Flera av de krav som lagen ställer måste nu ändras eller tas bort.
Kravet på att den som ska genomgå könsbyte måste vara ogift är orimligt när äktenskapslagstiftningen gjorts könsneutral. Kravet pressar gifta transpersoner att skilja sig. Lagens krav på sterilisering för att genomgå ett juridiskt könsbyte är upprörande och otidsenligt. Den som genomgår könsbyte tillåts inte heller att frysa ner könsceller på samma villkor som andra. Vidare krävs att den som vill byta könstillhörighet ska vara svensk medborgare vilket saknar relevans.
Socialstyrelsen har lämnat en genomarbetad utredning om viktiga frågor när det gäller transexuella. Utredningen föreslår en rad förändringar av lagstiftningen för att stärka transpersoners rättigheter. Utredningen lyfter också fram behovet av en samordning av vården av transpersoner för att säkra och höja kompetensen och för att kunna ge likvärdig vård i hela landet.
En rödgrön regering kommer att ändra lagstiftningen gällande fastställande av könstillhörighet:
• Kravet på sterilisering tas bort
• Förbud mot att spara könsceller ska bort
• Kravet på att personen ska vara ogift ska bort
• Könsbyte ska inte enbart vara förbehållet svenska medborgare
En rödgrön regering ska också verka för att transpersoner ges adekvat tillgång till en rättvis hälso- och sjukvård i hela landet"
***********************
Det här är bra för väljarna, tydliga överenskommelser redan innan valet i viktiga HBT-frågor är viktigt för många väljare. Vi rödgröna har en liknande
överenskommelse om Sveriges internationella HBT-arbete, en minst lika viktig fråga.
Jag har inte sett något liknande från Alliansen. Där lär det inte bli lika lätt att komma överens, att döma av
RFSLs undersökning och
KIMs undersökning.
RFSLs undersökning omfattar HBT-frågor och ledamöternas agerande:
"Partiernas medelpoäng utifrån ledamöternas agerande blev: Moderata Samlingspartiet –0,2, Centerpartiet 1,7, Folkpartiet liberalerna 2,6, Kristdemokraterna –3,8, Socialdemokraterna 9,1, Miljöpartiet de gröna 11,3, Vänsterpartiet 17,0."KIMs undersökning omfattar transfrågor och partiernas ställningstagande:
"Vänsterpartiet: 82 poäng
Miljöpartiet: 80 poäng
Folkpartiet: 74 poäng
Socialdemokraterna: 68 poäng
Centern: 50 poäng
Moderaterna: 16 poäng
Kristdemokraterna: Minus 16 poäng
Rödgrönas medeltal: 76,67 poäng
Alliansens medeltal: 31 poäng"(KIMs enkät är utförd innan Socialstyrelsens rapport om transvården publicerades. C, M har bytt åsikt i frågan om tvångssteriliseringar sen dess, från Har inte tagit ställning (noll poäng) till Ja (+2 poäng) och Kd har bytt åsikt från Nej (- 2 poäng) till Har inte tagit ställning (noll poäng). Det förändrar dock inte deras placering i poängsammanställningen.)
Allianspartierna står som synes långt ifrån varandra i HBT-frågor, och även om jag känner många liberaler jag både respekterar och tycker gör ett bra jobb i frågorna hjälper inte det när man bildar regering med Kristdemokraterna. Vill man ha en regering som kommer jobba med mänskliga rättigheter även för hbt-personer bör man rösta rödgrönt.
Och vill man få ett snabbt slut på tvångssteriliseringarna av transsexuella bör man inte rösta på det regeringsalternativ som har ett parti, kristdemokraterna, i sin allians som inte är emot dem utan tycker tvångssteriliseringar
är "en svår fråga".Etiketter: HBT, Kristdemokraterna, Pride, rödgröna, Socialdemokraterna, tvångssterilisering, Val2010
Alliansen sviker transpersoner!
För en vecka sedan startade Folkpartisten Amanda Brihed en debatt om transsexuellas rättigheter att få bilda familj och i går kunde vi läsa socialminister Göran Hägglunds reaktion. Han undvek att svara på frågan om att kunna få bilda familj. Däremot lät han meddela att det är synd om transsexuella och att det är viktigt att arbeta för att deras hälsa ska bli bättre. Men det är inte det den här debatten handlar om, den handlar inte om hälsa. Den handlar om rättigheter – om mänskliga rättigheter. Till Amanda Brihed vill vi rikta följande: Så länge ditt parti samarbetar med Kristdemokraterna är ni lika mycket ansvariga som de är för att inget händer på detta område.
Könstillhörighetslagen, som reglerar hur man kan få nytt juridiskt kön och könskorrigerande operationer, är föråldrad, inhuman och måste skyndsamt göras om. Detta ansåg vi redan år 2005 och den utredning som då tillsattes kring lagen tillkom efter Hbt-socialdemokraters uppvaktning av dåvarande socialdemokratiska socialministern, Ylva Johansson, som engagerade sig starkt i frågan.
För att få möjlighet att leva sitt liv som det kön man själv upplever sig ha måste en transsexuell person idag uppfylla en mängd kränkande krav, krav som också kritiserats hårt av Europarådets kommissarie för de mänskliga rättigheterna, Thomas Hammarberg. Den allvarligaste kränkningen handlar om statens vilja att begränsa transsexuellas möjlighet att få barn. Transsexuella som inte är sterila kan varken få nytt personnummer eller könskorrigerande operationer av genitalier. Patienterna får inte ens frysa ned könsceller att använda senare. Samtidigt anser en enad läkarkår att den könskorrigerande behandlingen är livsviktig för patientgruppen. Vi anser att det är fruktansvärt att Sverige på detta sätt fråntar en viss grupp deras reproduktiva rättigheter! Denna typ av villkorade tvångssteriliseringar pågår gentemot transsexuella i hela världen, men att andra länder vägrar låta medborgare byta juridiskt kön utan sterilisering kan inte vara en acceptabel ursäkt för att göra så också i Sverige.
De signaler staten sänder med kravet på sterilisering är att transsexuella inte är lämpliga som föräldrar efter att de korrigerat sina kroppar. För oss är ett sådant synsätt motbjudande och borde förpassas till den historiska sophögen!
När den socialdemokratiska regeringen tillsatte utredningen för att se över könstillhörighetslagen, där steriliseringskravet ingår, var kunskaperna sämre än de är idag. Betänkandet blev därför inte bra, men föreslog ändå att det skulle vara tillåtet att frysa ned könsceller. Ett litet men viktigt steg i rätt riktning framåt för lika rättigheter för transsexuella. Idag kan inte den moderatstyrda Alliansregeringen skylla på okunskap. Frågan har debatterats i såväl press som i de politiska partierna sedan några år. Många är vi som förfasar oss över att tvångssteriliseringarna fortfarande pågår. Ändå tiger regeringen. Orsaken är Kristdemokraterna som inte kan acceptera fertila transsexuella. Och det är skälet till varför socialminister Hägglund redan 2007 gömde undan utredningen om könstillhörighetslagen långt ner i skrivbordslådan. Regeringen Reinfeldt, där Folkpartiet ingår, offrar transexuellas mänskliga rättigheter för att Kristdemokraterna – alliansens minsta parti som gjort det till sitt signum att driva en såväl kvinnofientlig som hbt-fientlig politik – ska känna sig nöjda.
Tvångssteriliseringarna är en vedervärdig, medeltida kvarleva som kommer att leva kvar så länge vi har en regering där Kristdemokraterna ingår. Sveriges transsexuella behöver en rödgrön regering!
Anders Selin,
förbundsordförande
Hbt-socialdemokrater Sverige
Lukas Romson,
ledamot Hbt-socialdemokrater Stockholm,
transsexuell och tvångssteriliserad
*******************
Publicerad i
Aftonbladet 2010-06-18, läs mer där för
Amanda Briheds och
Görans Hägglunds inlägg i debatten.
Fler bloggar om debattserien:Trollhare,
HBT-Sossen,
Surtant,
Svensk Myndighetskontroll,
Lisa OlssonMina tidigare blogginlägg i frågan:Tvångssteriliseringarna fortsätter - Kd ser inga problem och Alliansen tiger..Gravida män Juridisk kön - en rättighet?Faktabakgrund:Wikipedia om transsexuella och tvångssteriliseringarHenrik Brandén om
rasbiologi och tvångssteriliseringar
Tidigare i debatten: I media 2007-2010Lite mer modern, men fortfarande medeltida vad gäller tvångssterilisering! (HBT-Socialdemokraternas pressmeddelande angående könstillhörighetsutredningens kastrationskrav, 2007)Transorganisationer i Aftonbladet, 2007Transaktivister på Uppsala Pride, juni 2009Göteborgs Fria om bla tvångssteriliseringExpressen om tvångssteriliseringarUlrika Westerlund mfl i Sveriges RadioSören Juvas och Amanda Brihed på Newsmill, februari 2010Etiketter: Alliansen, Göran Hägglund, HBT-socialdemokraterna, Kristdemokraterna, mänskliga rättigheter, Socialdemokraterna, transpersoner, transsexuella, tvångssterilisering, Val2010
Juridiskt kön - en rättighet? Transpolitik del 1
Man kan tänka att rätten att själv få definiera sitt kön är en mänsklig rättighet. Och att den rätten borde gälla även gentemot staten, så länge det inte kränker andra rättigheter.
Men transpersoner har sällan en självklar rätt att ha ett juridiskt kön som stämmer med den de känner att de är. De som känner att de är både kvinna och man, eller ingetdera, de har helt enkelt inga alternativ alls, juridiskt kön är bara kvinna eller man i Sverige. De som vill byta till det motsatta juridiska könet tvingas underkasta sig en rad integritetskränkande krav, eftersom den ålderdomliga lag som fortfarande används kräver både att den sökande är steril, ogift, svensk medborgare och myndig.
Varken tvångssteriliseringen eller kravet att den sökande ska vara ogift är förenligt med mänskliga rättigheter
enligt Europarådets kommissarie för mänskliga rättigheter, Thomas Hammarberg. Jag har
kommenterat problemet med tvångssteriliseringarna tidigare. Kravet på medborgarskap är förlegat i en globaliserad värld där behandling mot transsexualism finns i hela västvärlden och patienter har fri rörlighet inom EU. Och varför ska inte minderåriga som har starka behov av det få byta juridiskt kön, istället för att tvingas leva med dubbelidentiteter? Minderåriga transsexuella som sedan länge lever i sitt upplevda kön behöver lika mycket som andra ungdomar få tillgång till sin identitet, känna sig bekräftade och möjlighet att legitimera sig utan att riskera att få sin medicinska historia offentliggjord. Den här frågan har
belysts tidigare av mig, och även lyfts av
KIM ihop med ungdomsförbunden.
Det finns inga egentliga skäl för staten att så hårt reglera folks juridiska kön som man gör idag, varken samhället eller individer skadas om en person som ändå redan lever som kvinna också får vara kvinna på sitt ID-kort och vice versa. Alla människor borde ha en rätt att själva definiera sitt kön, och därmed borde alla kunna ansöka om byte, utan kränkande motkrav.
Kopplat till frågan om rätten att själv definiera sitt juridiska kön hör också rätten att få ha vilket förnamn man vill. Den
nya praxisen (RÅ 2009:55) kring namnlagen tillåter numera alla att ta även könskonträra förnamn. Men vill man byta ut samtliga förnamn
kostar det fortfarande hutlösa 1000:- ! Med tanke på transpersoners särskilda behov borde gruppen tillåtas åtminstone ett totalt
förnamnsbyte utan kostnad. Kostnaden för nytt ID-kort, pass och andra handlingar kan vara nog så kostsamma för de transpersoner som redan har höga kostnader för vård och mediciner och haft svårt att få karriär eller utbildning att fungera på grund av heteronormens åsikter om transpersoner.
Personer som byter juridiskt kön heller inte lika tillgång till utbildning och arbete, eftersom de inte har
rätt till intyg och betyg i sina nya personuppgifter. Behöver de intyg med nya personuppgifter är de hänvisade till tidigare arbetsgivares goda vilja. Inte ens då kan de få intyg med gamla datum, vilket gör att intyget tydligt skiljer sig från andra sökandes intyg. Personer med transsexuell bakgrund tvingas alltså ofta välja på att avslöja sin bakgrund och riskera särbehandling eller att undvika att styrka sina meriter och riskera att inte få den sökta tjänsten. Gruppen behöver rätt att få intyg och betyg i de nya personuppgifterna.
Etiketter: betyg, intyg, juridik, namnlagen, skilsmässa, transpolitik, transsexuell, tvångssterilisering
Transsexuella verktyg???
Trollhare har idag ett
intressant inlägg om alla dessa vansinniga, roliga eller bara tragiska felaktigheter som skrivs om transpersoner i media. Och visst är det så, transkompetensen på landets nhyhetsredaktioner är inte så stor när man rapporterar om hur
polisen eftersöker transsexuella redskap eller
konstant feltolkar HBT som homosexuella, bisexuella och transsexuella. Och att det finns fördomar blev plågsamt tydligt när flera svenska tidningar
hängde på den freakshow som skapades kring Caster Semenya. Det var förmodligen ingen tillfällighet att varken
KIM eller
Svensk Förenng för Transsexuell Hälsa gavs replikutrymme på
DN debatt gentemot Torbjörn Tännsjös
mycket obehagliga utspel.
Ändå är det inte så svårt att få tag i bra grundinformation.
RFSL har en del information,
RFSU likaså , wikipedia har
en hel del artiklar om allt från
könsidentitet och
könsuttryck till
könskorrigerande behandling,
dito operationer och
juridiska könsbyten. Ja, till och med landstingets Vårdguiden har
helt okey basinformation numera. Så grundkunskaperna om transpersoner finns där, för den som vill jobba med sina fördomar och lära sig mer, och
Trollhare tänkte sig bidra med mera.
Jag blev inspirerad och tänkter därför också folkbilda! Men var och en bör ju göra det en är bäst på, och mitt område är transpolitik, som det skrivs alldeles för lite om. För även om det
skrivs lite grann om
sånt som tvångssteriliseringar och en del om namnlagen, det finns väldigt många transfrågor det inte skrivs något alls om i media. Samtidigt har vi sämre rättigheter än alla andra minoriteter!
Jag tänkte ta upp de viktigare transfrågorna, en per inlägg. Förhoppningen är att när den här miniserien är avslutad har åtminstone de som läser bloggen lärt sig mer om transfrågor. Homofrågor handlade inte enbart om partnerskap år 1995, transfrågor handlar inte enbart om tvångssteriliseringar år 2010. Homo- och bisexuella har fått nästan samma rättigheter, även äktenskapsfrågan är i hamn. Nu är det transpersoners tur, och därför måste folk lära sig frågorna!
Etiketter: HBT, media, mänskliga rättigheter, politik, transkompetens, transperson, transsexuell, tvångssterilisering
Moderat utspel - Ifrågasätt begåvningshandikappades rätt att skaffa barn!!
Moderata Catharina Carlsson hade i förra veckan en mycket
obehaglig debattartikel i Dagens Samhälle. Hon skriver om människor med begåvningsmässiga funktionsnedsättningar och problem som kan uppstå om de blir föräldrar. Och visst, precis som
Etiska kommittén i FUB replikerar det är bra att frågan lyfts. Om det får till följd att samhällets insatser blir bättre och informationen om frågan ökar. Men frågan är om det var Carlssons tanke.
Det är inte utan att man undrar om inte det avsikten egentligen var att ifrågasätta vissa människors rätt att bli föräldrar. Med formuleringar som "
Därför behövs en sund balans mellan samhällets syn på rätten att vara förälder och barnets rätt till en förälder," är det en rimligt tolkning av det moderata utspelet. Hur långt är egentligen steget från "rätten att
vara förälder" och "rätten att
bli förälder" för Carlsson? Speciellt som hon menar att "
Socialtjänstens dilemma är att hjälpinsatser ska vara frivilliga". Jo, visst kan det vara knepigt för socialtjänsten ibland. Men vad är det alternativ Carlsson tänker sig, för att förhindra detta etiska dilemma? Tanken på tvångssteriliseringar ligger inte långt borta.
Faktum är ju att det finns stora möjligheter för socialtjänsten att omhänderta barn redan vid födseln, om förälderna anses rejält olämplig. Därmed är barnet skyddat. Ska man gå ett steg längre och dessutom skydda samhället från att dessa graviditeter uppstår vill jag veta vilka människor som Carlsson anser är olämpliga. Vilka är det som ska förhindras bli föräldrar, för det är ju inte enbart personer med begåvningsmässiga funktionsnedsättningar som ibland kan anses vara olämpliga föräldrar. Ska inga missbrukare, psykiskt sjuka, brottslingar och folk med rörelsenedsättningar eller ärftliga sjukdomar tillåtas skaffa barn? Eller ska vi begränsa det till grova våldsbrottslingar och narkomaner, psykopater och de med psykoser och dödligt sjuka som är sängbundna? Hur ska denna begränsning i så fall gå till, vem gör urvalet?
Som FUB säger, var drar vi gränsen? Och vill vi leva i ett sånt samhället?
Jag vill inte det! Tvångssteriliseringar bör förpassas till historiens avskrädeshög! Carlssons utspel är förfärligt.
Den enda grupp som fortfarande tvångssteriliseras i Sverige är transsexuella.
Från HBT-socialdemokraternas sida fördömde vi lagen och stora delar av det medeltida betänkande, som var tänkt att visa hur lagen skulle förnyas, redan när betänkandet lades våren 2007.
I somras uppmanade vi återigen den moderatledda regeringen att agera, och pekade på ett stort antal problem både med nuvarande lag och betänkandet. Frågan är också inskriven i
HBT-S Stockholms politiska program.Nu är betänkandet begravt i Hägglunds byrålådor, och där lär det bli kvar. Samtidigt sitter det numera en
utredning på Socialstyrelsen som ser över vården för transsexuella och också kommer se lite på lageregleringen. Jag är övertygad om att lösningen ligger där istället för att stressa oinsatta tjänstemän på socialdepartementet att göra proposition av ett betänkande som var juridiskt sett sällsynt illa genomarbetat och ålderdomligt redan när det lades. Men det kräver sannolikt ett regeringsskifte, eftersom Alliansregeringen konsekvent lägger sig platt för Kd när det gäller reformer för HBT-personer.
Sen är det utmärkt med
liberal draghjälp, politik är kompromissandets konst. Men, med tanke på de rätt knappa utspelen i transfrågor från GayGröna och Öppna Moderater och med
Kds inställning i minnet är nog ändå mitt tips att vill man att något ska hända i transfrågor ( oavsett om det gäller tvångssteriliseringar,
rätten för minderåriga att få vård och nytt personnummer,
könsstympningar av intersexuella ,
hatbrott eller andra frågor,) så är det de rödgröna man ska satsa på i höst.
En röst på Alliansen är bortkastat i transsammanhang!! Andra bloggar i ämnet:
Alliansfritt Sverige,
Badlands Hyena,
Jens O,
John Johansson,
HBT-Sossen,
Karin Långström VingeEtiketter: Catharina Carlsson, Dagens Samhälle, folkpartiet, funktionshinder, mänskliga rättigheter, Socialdemokraterna, transperson, tvångssterilisering
Gravida män
Så basunerar Aftonbladet återigen ut världsensationen att
ännu en man är gravid. Det finns en del faktafel i artikeln, alla som någon gång fått testosteron utskrivet av en läkare vet till exempel att preparaten aldrig intas oralt, på grund av risken för leverskador, utan injiceras eller tas upp genom huden via gel eller plåster. Och Scott Moore hade inte valt att behålla inre reproduktiva organ, han hade inget val. Som
Daily Mail rapporterar, könskorrigerande operationer av genitalier är mycket dyra i USA, och bekostas av patienten själv. Scott hade inte råd med något annat än att få brösten ersatta av en manlig bröstkorg. Men överlag är det en helt okey artikel, kul att Aftonbladet motverkar heteronormen såhär.
Vad både Daily Mail och Aftonbladet missar är dock att detta inte är någon nyhet. Thomas Beatie var inte heller någon världsensation, han var inte först.
Matt Rice gjorde uppehåll i sin hormonterapi för att kunna bli gravid och föda sin son
Blake, som föddes 1999. Och transmän har med stor sannolikhet skaffat barn, både via att själv vara gravida och genom adoption, sedan historisk tid. Det nya, sedan
1930-talet är att vi också kan få vård i form av
hormonterapi som (ihop med
könskorrigerande operationer) får oss att se ut som alla andra män.
Det är väl det som upprör, vi har tillåtits bli accepterade som det kön vi anser vi har. Då borde vi också vara tacksamma och inte kräva att dessutom kunna behålla vår möjlighet att få biologiska barn. Men normens krav ser olika ut för transtjejer och transkillar. Att transtjejer blivit "biologiska fäder" i årtionden, även efter att de påbörjat hormonbehandling och genomgått vissa operationer, det tycks inte vara lika uppseendeväckande. Gravida män syns mer än kvinnor som producerar spermier, modersrollen är normativt sett mycket viktigare än fadersrollen.
Det är sorgligt att vi inte kommit längre som släkte. Att en massa människor inte har bättre för sig än att smutskasta och
hata föräldrar som Thomas Beatie, istället för att bry sig om alla de barn som misshandlas, våldtas, säljs som slavar eller bara slängs ut på gatan av sina föräldrar, det är bara tragiskt.
Regnbågsbarn mår lika bra som andra barn,
det vet vi. Och
den forskning som finns om barn i transfamiljer visa samma trend, de mår varken bättre eller sämre än andra barn.
Så det är inte för "barnets bästa" folk skriker ut sitt förakt och äckel för gravida män. Det handlar om heteronormens rädsla för det okända. Om rädslan för att känna att någon man trott sig vara lik sedan visar sig ha egenskaper man föraktar, ofta så kallade kvinnliga egenskaper. Om vissa män accepteras som män trots att de har sex med män, då kanske andra män kan misstas för att vara bögar? Om vissa män accepteras som män trots att de föder barn, då kanske andra män kan misstas för att ha lika starka känslor inför föräldraskap som kvinnor? Vår normativa bild av män blir ifrågasatt, och det hotar normen. Precis som vår normativa bild av kvinnor. För om det inte är en unikt kvinnlig egenskap att föda barn, då kanske inte kvinnor bör ha den mesta makten över barnen? Det kan förklara min erfarenhet av att väldigt många kvinnor reagerar mycket starkt på ämnet gravida transkillar.
I Sverige skulle inte Scott kunna föda sitt barn. I Sverige ogillar vi gravida män så mycket att vi fullt lagligt ser till att
transsexuella tvångssteriliseras. Med Alliansregeringens goda minne.
Och även om jag tror att rätt många kvinna-till-man-transsexuella inte skulle kunna tänka sig att vara gravida, så ska de som vill kunna ha möjligheten. Tvångssterilisering är en skam i en demokratisk stat. Världen går inte under av gravida män. Scott och Thomas Moores son väntas födas om en månad. Han ska heta Miles. Jag håller tummarna för en okomplicerad förlossning och en frisk och pigg krabat, och grattar i förväg!
Andra bloggars tankar: Givetvis
hann Trollhare före mig med att problematisera heteronormen.
Miss Vivi,
Daniel och
Sune the girl är positiva.
Andra är inte lika trevliga, det varierar från tveksamma
Dana Jaja,
Petra till chockade och äcklade
Rewdboy och
Christer Åbergs naturligt "kristna" fördömande.
Etiketter: Alliansen, gravid, heteronorm, Kd, manlighet, Scott Moore, transsexuell, tvångssterilisering
Hur kan vi acceptera tvångssteriliseringar i Sverige?
När man avskaffade tvångssteriliseringarna 1979 trodde nog de flesta att denna skamfläck för alltid var utraderad. Man skämdes, med rätta, och erbjöd ersättningar till de som skadats av statens dåvarande unkna politik. Men, det finns fortfarande grupper som tvångssteriliseras, nämligen alla transsexuella. Nu gällande lag kräver nämligen sterilisering av dem som vill byta juridiskt kön, och få tillgång till det som av läkarkåren betraktas som livsviktig behandling, könskorrigerande operationer. Vi tvingas alltså välja mellan steriliseing eller att avstå från social acceptans och vård. Det är knappast ett val, det är tvång!Inte ens i det nya lagförslag som lades i våras föreslås några större moderniseringar från de trettiotalsmässiga tankegångarna. Visserligen får transsexuella äntligen enligt förslaget frysa ned könsceller, och därmed bli biologiska föräldrar även efter genomgången medicinsk behandling, ungefär som vilka cancerpatienter som helst. Men, vi ska fortfarande tvingas genomgå en typ av steriliserande ingrepp för att få tillgång till den könskorrigerande behandlingen. Man har enkelt uttryckt bytt kravet på tvångssterilisering till ett krav på tvångskastrering! Det är svårt att se vari den moraliska skillnaden ligger, det handlar fortfarande om tvingade medicinska ingrepp utan någon skälig grund.
Nu har hela fyra transorganisationer sällat sig till den kritik som
HBT(s) och
RFSL redan uttryckt. Organisationerna skriver bland annat i sitt pressmeddelande:
-Vi kan aldrig acceptera att ett modernt land som Sverige tvångskastrerar våra medlemmar, säger Mikael Hansén Goobar , ordförande för FTM-Sverige. Det spelar ingen roll om man kallar det sterilisering eller "borttagande av könskörtlar". Det är och förblir tvångssterilisering, det hör inte hemma i en modern civilisation, avslutar Mikael.Man är också kritisk till en del andra delar av lagförslaget, som att unga transsexuella fortfarande inte ska kunna få nytt namn och personnummer, inte ens när de redan lever i "motsatt" könsroll. Ur pressmeddelandet:
-Idag lever allt fler transsexuella ungdomar redan tidigt i sitt önskade kön. Men lagen tvingar dem att avslöjas varje gång de legitimerar sig. De får inte ens välja passande namn. Folkhälsoinstitutet har visat att 25% av alla unga transsexuella försökt ta sitt liv. Vi har ett ansvar att underlätta dessa ungdomars liv, säger Anna Olsén, ordförande KIM.Hela debattartikeln kan du läsa hos Aftonbladet:
Sluta tvångsterilisera oss!Som juridikstuderande blir jag också väldigt fundersam över hur man kan komma runt det mycket tydliga förbud som finns i grundlagen. Där står, tydligt och klart, att "påtvingade kroppsliga ingrepp" är förbjudna, (regeringsformen kap. 2 § 6) Undantagen är få, och det måste finnas mycket goda skäl, som hot mot demokratin, säkerheten eller folkhälsan. Några sådana tungt vägande skäl redovisas inte i utredningen om könstillhörighetslagen, där hänvisas till att "det är rimligt att kräva att en person som har manlig könstillhörighet inte har kvinnliga könskörtlar och tvärtom". Varför det är rimligt säger man inget om. Inte säger man heller något om hur ett sånt ställningstagande påverkar lagens syn på kön eller vad det säger om utredningens syn på alla de intersexuella som de facto ibland lever just med könskörtlar av båda sorter.
Riksdagen får inte anta lagar som står i direkt strid med regeringsformen, detta kan knappast lagutredningen vara omedveten om. Att man ändå presenterar ett förslag att fortsätta med hanteringen är ett direkt underkännande av transsexuellas lika värde. Andra grupper är det folkmord att tvångssterilisera, men med oss går det tydligen bra!
Jag hoppas att remissinstanserna tar till sig av kritiken. Och jag önskar att mina partikollegor utanför HBT(s) gör sitt för att både ge unga transsexuella en chans att leva vanliga tonårsliv och för att en gång för alla förpassa tvångssteriliseringar till historiens sophög, där de hör hemma!
Länkar till tre av transorganisationerna:
KIM,
INIS,
FPE-SEtiketter: könsbyte, könstillhörighetslagen, transsexuella, tvångssterilisering