Building up the field of Transgender Studies in Scandinavia – a challenge

This conference showed that there´s a great intrest in Transgender Studies, in the Nordic countries. What many years ago was only the field for psychologists and physicians who wanted to know more about the ”freaks” and how to ”cure” us, Transgender Studies now also is a field for researchers in many diciplines, from anthropology to theology.

I think diversity in research, as often in other contexts, are important for getting results. Therefore, I think it´s important to try even more to broaden the field of Transgender Studies, and to start cooperations between diciplines. With good contacts between researchers from different diciplines as well as different countries, the field will grow stronger. To be able to do that, researchers have to lay aside distrust, both between diciplines and between humanities and natural science. I also think it´s important to understand that Gender Studies is not the same as Transgender Studies, just as GLB-Studies are not limited to sexology. New thoughts and idéas grow best watered by many. That will be one of the biggest challenge, to honestly see and handle the conflicts that will come up when trying to truly work interdiciplinary.

The other challenge is to find resources, resources to conferences, to a database and to publications. This things are necessery to spread the results, to share idéas and for the results and thoughts to reach rest of the society. For me, as a politican and a transactivist, this last aspect is my main focus. In complex society with contradictory wills, hierarchys and unequal circumstances, basic data for decisionmaking presented by reasearchers are a fundamental requirements for democratic decisions which can give trans people equal rights. By using researchreports from acknowledged researchers trans people can win respect and be given a voice. Under the condition we can find these reports.

Which leads me to the final, and most important, challenge: to communicate with the trans community. This is important so that we can have the chance to speak up if the research is harmful. No matter if you yourself identify as transgender or not, checking your therminology, thesis, methods, sources and so one with a couple of well established lokal transgender leaders in your country is a good way to ensure that your research will not harm anyone in the transcommunity. In return, it´s the responsibility of the transcommunity to give something back, such as information, sources and respondents, as well as spread your final work in the transcommunity. If you as researcher do not find any transorganisation in your country, contact TransGender Europe.

Many of the discussion during the conference showed what great interested there is for cooperation over boundaries. There will always be conflicts and distrust, both between different trans groups and different researchers and diciplines as well as beteween researchers and trans people. But we have taken the the first steps, and we will go on forward, together!

Lukas Romson
**********
Article published in the Graduate Journal of Social Science, GJSS, Volume 7, Issue 2, December 2010. It´s a special issue from the conference Transgender Studies and Theories: Building up the Field in a Nordic Context 2009 in Linköping. Look it up and read! Lots of interesting articles in the field of Transgender Studies, by many important reserchers!

Etiketter: Linköping, Lukas Romson, paper, Science, transpolitik, Trnasgender Studies, Ulrica Engdahl

posted by Luka(s) @ 4:05 em 0 comments

Juridiskt kön - en rättighet? Transpolitik del 1

Man kan tänka att rätten att själv få definiera sitt kön är en mänsklig rättighet. Och att den rätten borde gälla även gentemot staten, så länge det inte kränker andra rättigheter.

Men transpersoner har sällan en självklar rätt att ha ett juridiskt kön som stämmer med den de känner att de är. De som känner att de är både kvinna och man, eller ingetdera, de har helt enkelt inga alternativ alls, juridiskt kön är bara kvinna eller man i Sverige. De som vill byta till det motsatta juridiska könet tvingas underkasta sig en rad integritetskränkande krav, eftersom den ålderdomliga lag som fortfarande används kräver både att den sökande är steril, ogift, svensk medborgare och myndig.

Varken tvångssteriliseringen eller kravet att den sökande ska vara ogift är förenligt med mänskliga rättigheter enligt Europarådets kommissarie för mänskliga rättigheter, Thomas Hammarberg. Jag har kommenterat problemet med tvångssteriliseringarna tidigare. Kravet på medborgarskap är förlegat i en globaliserad värld där behandling mot transsexualism finns i hela västvärlden och patienter har fri rörlighet inom EU. Och varför ska inte minderåriga som har starka behov av det få byta juridiskt kön, istället för att tvingas leva med dubbelidentiteter? Minderåriga transsexuella som sedan länge lever i sitt upplevda kön behöver lika mycket som andra ungdomar få tillgång till sin identitet, känna sig bekräftade och möjlighet att legitimera sig utan att riskera att få sin medicinska historia offentliggjord. Den här frågan har belysts tidigare av mig, och även lyfts av KIM ihop med ungdomsförbunden.

Det finns inga egentliga skäl för staten att så hårt reglera folks juridiska kön som man gör idag, varken samhället eller individer skadas om en person som ändå redan lever som kvinna också får vara kvinna på sitt ID-kort och vice versa. Alla människor borde ha en rätt att själva definiera sitt kön, och därmed borde alla kunna ansöka om byte, utan kränkande motkrav.

Kopplat till frågan om rätten att själv definiera sitt juridiska kön hör också rätten att få ha vilket förnamn man vill. Den nya praxisen (RÅ 2009:55) kring namnlagen tillåter numera alla att ta även könskonträra förnamn. Men vill man byta ut samtliga förnamn kostar det fortfarande hutlösa 1000:- ! Med tanke på transpersoners särskilda behov borde gruppen tillåtas åtminstone ett totalt förnamnsbyte utan kostnad. Kostnaden för nytt ID-kort, pass och andra handlingar kan vara nog så kostsamma för de transpersoner som redan har höga kostnader för vård och mediciner och haft svårt att få karriär eller utbildning att fungera på grund av heteronormens åsikter om transpersoner.

Personer som byter juridiskt kön heller inte lika tillgång till utbildning och arbete, eftersom de inte har rätt till intyg och betyg i sina nya personuppgifter. Behöver de intyg med nya personuppgifter är de hänvisade till tidigare arbetsgivares goda vilja. Inte ens då kan de få intyg med gamla datum, vilket gör att intyget tydligt skiljer sig från andra sökandes intyg. Personer med transsexuell bakgrund tvingas alltså ofta välja på att avslöja sin bakgrund och riskera särbehandling eller att undvika att styrka sina meriter och riskera att inte få den sökta tjänsten. Gruppen behöver rätt att få intyg och betyg i de nya personuppgifterna.

Etiketter: betyg, intyg, juridik, namnlagen, skilsmässa, transpolitik, transsexuell, tvångssterilisering

posted by Luka(s) @ 4:42 em 1 comments