2010-04-16

Transpersoner behöver mer än "förenklingar"!

Nu inför valet börjar de partipolitiska nätverken intressera sig för transfrågor, och det är bra. Bättre sent än aldrig. Men det räcker inte med att förenkla, som Öppna Moderater tycks tro. Transfrågor är alltför allvarliga och komplexa för att handla om "förenklingar". Bristen på inklusion i hetslagstiftningen och hatbrottslagstiftningen handlar inte om att något måste förenklas, bristen på information och transkompetens, diskrimineringen och den sämre folkhälsan är inte heller problem som kan förenklas bort. Transpersoner behandlas sämre än andra och diskrimineras i lag. Det måste vara politikernas ansvar att äntligen se detta och åtgärda problemen!

Om Öppna Moderater med sina formuleringar menar att det föreslagna kravet på tvångskastrering kan åtgärdas med "förenklingar" blir vi både förvånade och upprörda. Vi hoppas att Öppna Moderater, och alla andra partipolitiska hbt-nätverk, inser att både tvångskastrering och tvångssterilisering bör fördömas kraftigt i ett civiliserat samhälle, inte ses som mindre och administrativa problem.
Vi undrar också hur Öppna Moderater egentligen ställer sig till dagens steriliseringskrav i könstillhörighetslagen, varför säger föreningen inget i den frågan? Att regeringen daltar med KD vet vi, men varför kritiserar inte Öppna Moderater KDs undfallenhet i frågan, MUF klarar ju det? Det verkar som om det är viktigare för Öppna Moderater att stryka socialminstern medhårs än att kraftfullt försvara transsexuellas rättigheter.

Däremot tycker vi det är bra att Öppna Moderater tycker att även minderåriga transsexuella ska få vård, även om de slår in öppna dörrar. Det finns idag inget som hindrar minderåriga från att erhålla diagnos eller påbörja behandling. Däremot tillåts de inte vara sig själva även juridiskt, de får inte byta juridiskt kön. Könskorrigerande operationer av genitalier är inte heller tillåtet på minderåriga. Inte ens i de akuta, om än fåtaliga, fall där patienten annars blir suicidal och psykiatriker, kirurg, patient och vårdnadshavare är överens om att operation är det bästa. Som vi förstår det vill inte Öppna Moderater ge unga transexuella någon av de här rättigheterna, eftersom de talar om att "den fullständiga korrigeringen [ska] avslutas först när transpersonen fyllt 18 år". Unga transpersoner har samma behov av att få sin identitet sedd och bejakad, samma behov av att känna igen sig i sin kropp och få vara sig själva som alla andra ungdomar! Varför agerar inte Öppna Moderater inom sitt parti för att hjälpa dem, istället för att bara skriva välmenande och till intet förpliktigande debattartiklar?

Det är också bra att Öppna Moderater lyfter frågan om namnlagen. Men det hade varit bättre om man agerat när frågan var aktuell, innan avgörandena i regeringsrätten kom 2009. Idag kan alla myndiga transpersoner, och andra, fritt byta till könskonträra förnamn. Om Öppna Moderater nu i efterhand vill göra något i frågan vore det bättre att fokusera på de minderårigas situation, eller att det i dagsläget kostar 1000:- att byta alla förnamn. Att staten inte ska sko sig på enskilda transpersoner viktiga behov av namnändring borde vara enkelt att lyfta inom Moderaterna, om viljan finns.

KIM har i dagarna skickat ut en enkät till samtliga riksdagspartier, och F!, Piratpartiet och Sverigedemokraterna, för att få veta var de står i transfrågor. Resultatet kommer redovisas under Stockholm Pride. Det återstår att se om Moderaterna och övriga partier verkligen vill göra något konkret för transpersoner eller om det nyvaknade intresset mest handlar om tomma ord i valrörelsen.

/ Lukas Romson, ordf KIM
(Artikeln, utan länkar, även införd i QX 2010-04-16)

Uppdatering 2010-04-19, privat kommentar: I Dagens Nyheter den 18 april är Moderaterna stolta över att de nu lär sina valarbetare att inte vara rädda för HBT-frågor. Samtidigt blir HBT detsamma som homosexuella, och motsatsen till HBT-person blir heterosexuella, inte heterosexuella cispersoner. Inte en siffra rätt alltså, som Trollhare redan påpekat.

Varför Moderata valarbetare tydligen varit rädda för HBT-frågor vet jag inte. Men med tanke på Öppna Moderaters tydliga homonormativitet och deras bristande kunskaper i transfrågor tror jag att Moderaterna snarare bör vara rädda för kvalitén på den kompetensutveckling de nu tydligen får från Öppna Moderater.

Etiketter: , , , , , , , , , , ,

2010-02-26

Juridiskt kön - en rättighet? Transpolitik del 1

Man kan tänka att rätten att själv få definiera sitt kön är en mänsklig rättighet. Och att den rätten borde gälla även gentemot staten, så länge det inte kränker andra rättigheter.

Men transpersoner har sällan en självklar rätt att ha ett juridiskt kön som stämmer med den de känner att de är. De som känner att de är både kvinna och man, eller ingetdera, de har helt enkelt inga alternativ alls, juridiskt kön är bara kvinna eller man i Sverige. De som vill byta till det motsatta juridiska könet tvingas underkasta sig en rad integritetskränkande krav, eftersom den ålderdomliga lag som fortfarande används kräver både att den sökande är steril, ogift, svensk medborgare och myndig.

Varken tvångssteriliseringen eller kravet att den sökande ska vara ogift är förenligt med mänskliga rättigheter enligt Europarådets kommissarie för mänskliga rättigheter, Thomas Hammarberg. Jag har kommenterat problemet med tvångssteriliseringarna tidigare. Kravet på medborgarskap är förlegat i en globaliserad värld där behandling mot transsexualism finns i hela västvärlden och patienter har fri rörlighet inom EU. Och varför ska inte minderåriga som har starka behov av det få byta juridiskt kön, istället för att tvingas leva med dubbelidentiteter? Minderåriga transsexuella som sedan länge lever i sitt upplevda kön behöver lika mycket som andra ungdomar få tillgång till sin identitet, känna sig bekräftade och möjlighet att legitimera sig utan att riskera att få sin medicinska historia offentliggjord. Den här frågan har belysts tidigare av mig, och även lyfts av KIM ihop med ungdomsförbunden.

Det finns inga egentliga skäl för staten att så hårt reglera folks juridiska kön som man gör idag, varken samhället eller individer skadas om en person som ändå redan lever som kvinna också får vara kvinna på sitt ID-kort och vice versa. Alla människor borde ha en rätt att själva definiera sitt kön, och därmed borde alla kunna ansöka om byte, utan kränkande motkrav.

Kopplat till frågan om rätten att själv definiera sitt juridiska kön hör också rätten att få ha vilket förnamn man vill. Den nya praxisen (RÅ 2009:55) kring namnlagen tillåter numera alla att ta även könskonträra förnamn. Men vill man byta ut samtliga förnamn kostar det fortfarande hutlösa 1000:- ! Med tanke på transpersoners särskilda behov borde gruppen tillåtas åtminstone ett totalt förnamnsbyte utan kostnad. Kostnaden för nytt ID-kort, pass och andra handlingar kan vara nog så kostsamma för de transpersoner som redan har höga kostnader för vård och mediciner och haft svårt att få karriär eller utbildning att fungera på grund av heteronormens åsikter om transpersoner.

Personer som byter juridiskt kön heller inte lika tillgång till utbildning och arbete, eftersom de inte har rätt till intyg och betyg i sina nya personuppgifter. Behöver de intyg med nya personuppgifter är de hänvisade till tidigare arbetsgivares goda vilja. Inte ens då kan de få intyg med gamla datum, vilket gör att intyget tydligt skiljer sig från andra sökandes intyg. Personer med transsexuell bakgrund tvingas alltså ofta välja på att avslöja sin bakgrund och riskera särbehandling eller att undvika att styrka sina meriter och riskera att inte få den sökta tjänsten. Gruppen behöver rätt att få intyg och betyg i de nya personuppgifterna.

Etiketter: , , , , , , ,