Onödigt och okänsligt att dröja med att avskaffa tvångssteriliseringarna
Vi anser att transpersoner bör behandlas som andra patienter, och därmed ges samma möjligheter att skaffa barn. Vi hoppas att den proposition som presenteras senare i vår innehåller förslaget om att ta bort tvångssteriliseringarna. Och att den lagändringen föreslås träda i kraft i juli i år, inte 2013, skriver RFSL, RFSU och KIM i en replik.
Personer som vill ändra juridiskt kön borde inte få skaffa barn och det måste till en bredare debatt i frågan, menar Marc Bygdeman på DN Debatt 31/3. Men den debatt Bygdeman efterlyser startade redan 2007. Redan då föreslog en statlig utredning just det han invänder mot, att transsexuella ska få frysa ned könsceller och därmed kunna bli biologiska föräldrar även efter det att deras könskorrigerande behandling gjort dem sterila.
Sedan dess har frågan diskuterats livligt. Socialstyrelsen presenterade sommaren 2010 en rapport där de instämde i att nedfrysning av könsceller borde vara tillåtet, men också ansåg att hela steriliseringskravet skulle tas bort och att vården skulle öppnas för fler transpersoner. Rapporten gick på en bred remissrunda till både vården, juridiska instanser, myndigheter och frivilligorganisationer. En överväldigande majoritet av remissinstanserna ställde sig positiva till båda förslagen.Den ”breda debatt” som Bygdeman efterlyser har alltså pågått under flera års tid, och har hela tiden handlat både om kravet på sterilisering och förbudet mot att frysa ned könsceller. Har Bygdeman missat detta?
Andra patienter i Sverige som blir sterila av sin behandling får hjälp att frysa ned könsceller. De flesta tycker nog det är självklart, unga människor utan barn ska inte ovanpå oron för sin sjukdom dessutom behöva inställa sig på en framtid helt utan möjlighet att skaffa biologiska barn. Vi anser att transpersoner bör behandlas som andra patienter, och därmed ges samma möjligheter att skaffa barn. Detta är Bygdeman emot, med argumentet att han personligen inte anser att det är ”rimligt”.
Vi anser tvärtom att det är den nu rådande situationen som inte är rimlig. Vi har en lag som ställer tvingande krav på sterilisering för att människor ska kunna få ett ID-kort som stämmer med den könsroll de lever i. Det är inte fungerande. Inte i ett rättssamhälle, inte år 2012.
Därför är det glädjande att vi nu, efter Kristdemokraternas omsvängning i frågan, har en situation där det råder i princip fullständig politisk enighet om att hanteringen är ett brott mot de mänskliga rättigheterna, en åsikt som delas av såväl Socialstyrelsen som Europarådets kommissionär för de mänskliga rättigheterna.
Tyvärr ser det i nuläget ut som att vi kommer att få vänta med att fira tvångssteriliseringarnas slutliga avskaffande i Sverige i ytterligare ett drygt år. Regeringen föreslog nyligen i en lagrådsremiss att avskaffandet av tvångssteriliseringarna ska vänta tills det att följdändringar i annan lagstiftning har hunnit utredas. Utifrån de besked vi fått finns inga planer från regeringen att avskaffa steriliseringskravet i lagen före 1 juli 2013.
Varför det? Vi har nu uppnått en politisk lösning i frågan. Det finns en stark majoritet för att avskaffa tvångssteriliseringarna. Berörd lagstiftning kan tillämpas ändå. Behöver några konsekvensändringar göras, kan detta ske i efterhand.
Ett år kan tyckas vara en kort tid jämfört med hur länge frågan nu har diskuterats – men för de berörda personerna är ett år en evighet. Det är ett år av extremt problematisk vardag för alla de som har ett utseende och en könsidentitet som inte överensstämmer med deras juridiska kön. Det är ett år där ett liv har satts på vänt, där utredningen och vården har pausats. Ett år med risker för trakasserier och våld. Ett år då Sverige kommer fortsätta att tvångssterilisera människor, trots att vi kommit fram till att det kränker de mänskliga rättigheterna.
Vi hoppas fortfarande att den proposition som kommer att presenteras senare i vår också innehåller förslaget om att ta bort tvångssteriliseringarna. Och att den lagändringen föreslås träda i kraft i juli i år, inte 2013. Vi har diskuterat detta länge. Vi har kommit överens. Låt oss visa att administrativa utmaningar inte får väga tyngre än respekten för mänskliga rättigheter.
Ulrika Westerlund, förbundsordförande RFSL
Kristina Ljungros, förbundsordförande RFSU
Immanuel Brändemo, vice ordförande KIM
*************** Publicerad 2012-04-02 20:07 på DN Debatt som replik på Marc Bygdemans debattartikel. Se tidigare inlägg.
Öppet brev till statsminister Reinfeldt – avskaffa tvångssteriliseringarna nu!
I KIM har vi under de senaste dagarna med stor oro sett hur de borgerliga partiernas löften om att avskaffa tvångssteriliseringarna urholkats. Det tycks finnas en överenskommelse, om än inte satt på pränt, om att lyfta ut frågan om steriliseringskravet när regeringen lägger en proposition om att ändra könstillhörighetslagen. Och istället återigen utreda frågan, för att tillfredställa Kristdemokraterna.
Vi är chockade över utvecklingen. Du satt under partiledardebatten och lovade att avskaffa tvångssteriliseringarna, Fredrik Reinfeldt! Du lovade inte att tillsätta en utredning i frågan. Det var visserligen Pride och valår, men man säger inte vad som helst bara för att vinna röster och sedan glömmer det! Varje år tvångssteriliseras 40-60 transsexuella i Sverige, enbart för att de behöver också i passet få vara de män och kvinnor de verkligen är. Detta är våra medlemmar, våra vänner, våra partners och våra barn som din regering fråntar rätten att skaffa barn. Nu säger du och din regering att ni nog vill fortsätta med det, och utreda igen, tills Kristdemokraterna och andra konservativa riksdagsledamöter är nöjda.
Vi är mycket oroliga för att du och din regering inte riktigt tänkt över vad en ytterligare utredning skulle få för konsekvenser för oss som berörs. En utredning på två-tre år kan innebära 80 – 180 fler tvångssteriliserade människor. Människor som förhindras skaffa barn, för all framtid. Det betyder också två-tre års ytterligare väntetid för alla de som nu inväntar en lagändring, och därför inte ansöker om att få byta juridiskt kön i dagsläget. De lever som sitt rätta kön, upplevs som sitt rätta kön. Men tvingas ha ID-kort som inte stämmer med hur de lever och uppfattas. De får problem vid exempelvis arbetsintervjuer, myndighetskontakter och resor. Det är också farligt att leva med ett juridiskt kön som inte stämmer med det kön man lever och uppfattas som, hatbrotten är verklighet.
Varje vecka som tvångssteriliseringarna finns kvar i lagen betyder att människor skadas ännu mer!
Det innebär också ännu en vecka då mänskliga rättigheter kränks godtyckligt, utifrån en medeltida moraluppfattning. Det är fastslaget bortom all tvivel att steriliseringskravet för att få byta juridiskt kön inte har någon medicinsk grund, både i förarbetena till lagen, i SOU29007:16 och i Socialstyrelsens rapport. Lagen är utredd både en och två gånger, av jurister. Thomas Hammarberg, CEO, sa redan 2009 att alla krav på ingrepp strider mot Europakonventionen. Europarådet är starkt kritiska, Socialstyrelsen vill ta bort kravet, samtliga riksdagspartier utom Kd och Sd är överens. Transpersoners rättigheter är mänskliga rättigheter!
Fredrik, vi kan inte förstå hur du och din regering kan fortsätta tvångssterilisera oss. Det är grymt och barbariskt, det bryter mot svensk grundlag och de mänskliga rättigheterna. Du lovade att avskaffa denna vidriga hantering, inte att utreda den ännu en meningslös vända. Nu ber vi dig att minnas vad du lovade, och att omedelbart förhindra ännu fler tvångssteriliseringar. Visa att även transpersoner omfattas av mänskliga rättigheter!
Tal vid demonstrationen mot tvångssteriliseringarna, 18de januari.
Godmorgon på er. Så står vi då här, efter många års slit. Politikerna verkar äntligen börja begripa att tvångssteriliseringar av transsexuella är ett brott mot de mänskliga rättigheterna.
Foto: Matilda Pihl Men det tar fortfarande tid, man vill utreda mer. För att vinna tid åt Kd, för att hålla sams i regeringen. Det är inte okey. Varje månad som Sverige fortsätter tvångssterilisera kommer fler människor för evigt fråntas möjligheten att skaffa barn. Som stolt förälder till en nu vuxen son tycker jag det är fruktansvärt. Det är också så att flera transsexuella som vet att de nog vill ha barn i framtiden, när de avslutat studier eller skaffat lägenhet, de väntar med att byta juridiskt kön. De tvingas leva med ID-kort som konstant ger dem bekymmer, riskerar att outa deras medicinska historia eller till och med innebär en risk för hot och våld. Att dra ut på beslutet över ännu en utredning innebär ett enormt lidande för väldigt många, det får inte ske!
Frågan är utredd både fram och baklänges under flera år. Det finns varken juridiska eller medicinska skäl att kräva att människor som vill byta juridisk kön måste vara sterila. Transpersoner som får barn är inget samhällshot. Det enda som kommer hända om kravet avskaffas är att det kommer bli lite fler lyckliga föräldrar och nyfödda barn.
Tvångssteriliseringarna bryter mot de mänskliga rättigheterna. Land efter land tar bort steriliseringskraven, och lämnar Sverige i en moralisk medeltid. Historiens dom över de politiker som nu fortsätter och begär ännu fler hittepå-skäl, ännu fler utredningar för att avskaffa något som var avskyvärt redan när det infördes, den domen kommer bli hård. Därför att transpersoner, och våra barn, vi kommer finnas där även då. Och berätta att ni satte ett lugnt och bekvämt regeringssamarbete framför våra mänskliga rättigheter. Tvångssteriliseringarna är en skam för Sverige, de ska avskaffas inte utredas!
Folkpartiet, Centerpartiet, Moderaterna och Kristdemokraterna röstade i början av februari ned ett antal förslag om att inkludera transpersoner i skyddet mot hets och i straffskärpningsregeln som ger strängare straff vid hatbrott. Trots att tre av dem tydligt i KIMs valenkät hade lovat transväljarna att de ville inkludera oss, och Centerpartiet antytt samma inställning under Pride. Nu påstår Catrin Norrgård att Folkpartiet inte alls ändrat politik. Detsamma har kristdemokraternas representant Caroline Szyber meddelat KIM, de har inte ändrat ståndpunkt och de anser sig vara drivande. Även Centerpartiet har efter nedröstningen meddelat KIM att de som parti står bakom att vi bör inkluderas, men att man tvingades vika sig i förhandlingarna.
Allianspartierna har alltså i valrörelsen gett vallöften till transpersoner, som de nu brutit. Och som ursäkt för dessa löftesbrott skyller Folkpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet på varandra och på Moderaterna, medan moderaterna hänvisar till utskottsbetänkandet och tiger om det svikna vallöftet. Ingen har hittills haft ryggrad nog att ställa sig upp och erkänna att man hanterade frågorna sällsynt klantigt, än mindre har någon från regeringspartierna lovat att ta tag i frågan och ordna en ny proposition som inkluderar transpersoner, nu när man misslyckades i senaste propositionen.
Istället kommer halvkvädna visor från hbt-liberalerna, som ursäkt för deras och Öppna Moderaters förfärliga debattartikel mot att inkludera transpersoner i skyddet mot hets och straffskärpningsregeln. Catrin Norrgård ber nu QXs läsare om ursäkt för att hon förledde dem att tro att hon eller partiet ändrat ståndpunkt när hon skrev att transpersoner inte behövde inkluderas. Någon ursäkt till transpersoner ger hon inte. Vi ska tydligen finna oss snällt i att våra mänskliga rättigheter jämförs med pokerspelares eventuella behov. Vi ska inte förvänta oss ursäkter när ledande personer i så kallade hbt-nätverk i riksdagspartierna tar sig mandatet att påstå att vi inte blir ledsna om deras riksdagsledamöter skiter i frågor vi kämpat för i flera år.
Både KIM och RFSL har i flera år kämpat för att transpersoner ska få ett skydd mot hets och tydligt skrivas in i straffskärpningsregeln, så hatbrott mot transpersoner äntligen kan börja ge strängare straff. Det skulle Catrin Norrgård vetat, om hon verkligen varit så engagerad i frågorna som hon påstår. Då hade hon också vetat att det är obetänksamt att börja blanda in diskrimineringsfrågor i debatten. Brott som hets och andra hatbrott kan aldrig motverkas via diskrimineringslagstiftning, det är ju en civilrättslig lag.
Det är beklämmande att se hur både riksdagsledamöter och företrädare för hbt-nätverk är så okunniga i sakfrågorna att man inte ens vet vad man talar om. Transpersoner borde kunna kräva av politiker som uttalar sig i frågorna att de åtminstone är medvetna om att transpersoner inte omfattas alls av förbudet mot hets mot folkgrupp, visserligen omfattas av straffskärpningsregeln via förarbetena men att inga prejudikat finns och att hets och hatbrott aldrig bör sammanblandas med diskrimineringsfrågor när man talar om lagändringar. Vi borde kunna kräva att ansvariga politiker, både i riksdag och i hbt-nätverk, läser på och talar med transpersoner själva. Om de gjorde det hade vi kunnat berätta om hetsen på internet, där transpersoner är lika mycket måltavlor som färgade, judar och bögar. Vi kan dagligen läsa hur äckliga och onormala vi är, att det är bra att vissa av oss tvångssteriliseras så vi inte kan för våra gener vidare och ibland till och med att vi alla bör deporteras eller skjutas. Vi hade också kunnat berätta om alla de vänner vi vet råkat ut för hatbrott. Vänner som fått mängder med hotfulla mail och telefonsamtal, som blivit slagna av sin partner när de kommit ut, som sett traktens unga män stå i klunga och vänta på att ”ta itu med Den Där” och som blivit misshandlade medan folk skriker ”fan, jävla transbögäckel!”. Men någon större dialog med transrörelsen för inte regeringspartierna. Istället förlöjligas vi av personer som påstår sig företräda oss. Vi får vi våra mänskliga rättigheter och krav på likhet inför lagen jämförda med pokerspelares eventuella behov, och får höra att det är befängt att inkludera oss i det skydd som gäller andra minoriteter.
Är det något som är befängt är det detta uppenbara förakt för transpersoner! Trots att jämställdhetsminister Nyamko Sabuni (Fp) meddelade i juli 2010, i Rapport, att folkpartiet vill att transpersoner skulle få ett starkare skydd i lagen, har nu samtliga regeringspartier brutit de vallöftena till transpersoner. Detta löftesbrott tyckte Öppna Moderater och Hbt-liberalerna inte var viktigare än att de kunde raljera över det. Transpersoners rättigheter är mänskliga rättigheter, allt annat är befängt! Ge transpersoner skydd mot hets och hatbrott, nu!
Den homonormativa hbt-världen nominerar sig själva...
Så har det då blivit den tiden på året då den delen av hbt-världen som företrädesvis uppskattar att umgås på klubbar, har pengar och är vita män boende i storstad förväntas uppmärksamma sina idoler i gay-communityt.
Och är du hetero, bli inte orolig om du inte förstår vad jag talar om. Du skiljer dig inte från ett stort antal queers, lesbiska och bisexuella kvinnor och transpersoner som inte heller bryr sig nämnvärt om QX GayGala. Det är en gala där nöjestidningen QX delar ut pris till de artister, TV-stjärnor,TV-program, filmer och klubbar man tycker förtjänar ett omnämnande från gay-communityt. QX redaktion utser, men läsekretsen nominerar. En läsekrets som lite tillspetsat nog kan beskrivas som huvudsakligen vita storstadsbögar med inkomst och familjeförhållanden som tillåter ett uteliv på krogen.
Nu invänder säkert den sårade klubbögen att galan ju delar ut pris även till årets hetero. Det stämmer, det var förr ett hedrande pris som brukade gå till någon som de facto åstadkommit något för hbt-personers rättigheter. Innan man började dela ut det också till artister. Det nyare priset "Keep-up-the-good-work", där inte bara kommersiella nöjesevenemang brukar nomineras utan även sånt som lokala pridefestivaler och organisationer, är mer lovvärt, liksom "Årets kämpe"/"QX hederspris" är hedrande för både QX och de som får det, eftersom det genomgående delats ut till hb-personer/organisationer som gjort stora ideella insatser för hbt-rättigheter. Förr kunde läsarna nominera även till det, nu är det QX som ensamma som nominerar och utser.
Men, det går inte att komma ifrån att GayGalan huvudsakligen handlar om att lyfta fram nöjeslivet för storstadshomos. Med kategorier som Årets Svenska Låt, Årets Utländska Låt, Årets Film, Årets Duo, Årets Scen, Årets Drag är det tämligen uppenbart var fokus ligger. Nämligen på den kultur som svenska, vita, storstadshomos antas konsumera.
Jag lanserade tanken på något nytt förra året. En TRANSgala. Detta med tanke på att GayGalan tydligt utesluter transpersoner (Gay må möjligen omfatta även bisexuella, men knappast transpersoner) och ett av de "finaste" priserna (som vanligen går till en artist) tydligen inte kan gå till vilken hbt-person som helst, utan måste gå till någon som är homo- eller bisexuell: Årets homo/bi.
Men, vi lär inte se någon TRANS-gala på allvar år 2011 heller. Det finns inga penningsstinna sponsorer som vill bekosta galor för att uppmärksamma transpersoner eller transkultur. Men om vi alla, vi som tycker hbt-världen består av mer än storstadsbögars kulturliv, om vi tillsammans börjar nominera transpersoner, transevenemang, transorganisationer, ja då kanske det så småningom budskapet går fram. Att en GayGala med fokus enbart på storstadshomos är ganska passé år 2011.
Årets Homo/Bi Lars-Erik Holm Socialstyrelsens generaldirektör, som tog initiativ till den utredning som i juli 2010 förslog långtgånde moderniseringar av könstillhörighetslagen. Öppen och stolt bög, som inledningstalade bland annat om transrättigheter på Pride!
Alternativt nominerar man en transaktivist som är transperson, för att poängtera att kategorin har ett exkluderande namn. Men Lars-Erik är en bra kandidat!
Årets hetero Karin Lindell Ansvarig utredare för nämnda utredning, och den heterosexuella som detta år betytt mest för transpersoner. Var dessutom "mamma" till partnerskapslagen en gång i världen...
Thomas Hammarberg Europarådets kommissarie för mänskliga rättigheter. Borde fått priset redan förra året, för sitt arbete med att uppmärksamma Europarådet och dess medlemsländer på transrättigheter. Men han jobbar vidare, och bör uppmärksammas.
Årets artist Peggy Sands Still going strong, fantastiska Peggy som både ställde upp på KIMs stödfest och underhöll i Pridepark.
Det finns säkert fler svenska transpersoner som är duktiga artister, nominera dem!
Årets TV-stjärna, Årets TV-program, Årets svenska låt och Årets Duo Jag har alldeles för dålig koll för att föreslå namn, men nog måste det finnas åtminstone något svenskt namn på en/två transpersoner, eller positiv transkaraktär? In med namnen bara!
Årets scen Pam Gems Drottning Kristina kanske? Tankeväckande om kön, makt och identitet, och om den regent Sverige haft där det kanske tydligast kan talas om en transidentitet. Välgjord och välspelad.
Heterofil var också strålande. Den hade inte har så mycket med transkultur att göra, men den är åtminstone en spark i röven på bögnormen...
Årets Drag Dragonkings. Politiskt, snärtigt, kul! Finns säkert fler dragkings eller drugor med något allvarliga syfte än att enbart roa som ni som är ute mer än jag är hunnit se! Nominera dem istället för de gamla vanliga. Drag som kulturell företeelse tjänar inte på att återigen representeras av drag queens föreställande Tina Turner i silverpaljetter. Det var ute redan -99. Viss förnyelse behövs nog...
Årets Keep-up-the-good-work KIM Visst, jag är jävig i frågan. Men hur många andra organisationer har med lika lite resurser ändå lyckats få ihop en valenkät, fleradebattartiklar, ha fest och medlemskvällar, arrangera debattochföredrag samt ha ett tält under Sthlm Pride och delta i utredningen om könstillhörighetslagen, samt i inte mindre än tre hbt-projekt? Och detta enbart under 2010. KIM syns och hörs i debatten, och är viktig för transpersoner!
FPE-S är definitivt värde ett pris de med, efter mer än fyrtio års slit och numera en hel del bra påverkansarbete som gett resultat!
Dagens Nyheter anklagade i augusti föreningen KIM för att ha manipulerat sin valundersökning till förmån för "vänsterblocket". KIM är en liten och partipolitiskt obunden organisation vars trovärdighet är beroende av att vi inte tar ställning i partipolitik. Att DN varken ber om ursäkt eller länkar från ledarsticket till den korta replik vi erbjöds är ett lågvattenmärke i svensk pressetik.
I slutet av augusti publicerade Dagens Nyheter en ledarartikel, ”Transsexuella: Kanske ett svenskt rekord i synliggörande”, där man slog fast att ”kampen för transpersoners rättigheter är en utpräglat liberal kamp”. Man kopplade också denna kamp till de liberala partierna i regeringen.
Dagens Nyheters ledarsida är liberal och det finns inget att invända mot den typen av analys på ledarplats. Samtidigt visade både RFSL:s och KIM:s valundersökningar att flera av de liberala partierna i alliansregeringen var sämre än flera av de rödgröna oppositionspartierna på hbt-politik. DN hanterade detta dilemma genom att hävda att båda undersökningarna var manipulerade för att gynna ”vänsterblocket”.
KIM är mycket kritiska till att en ledande dagstidning på det här sättet bedriver valkampanj genom att misskreditera oss som frivilligorganisation.
KIM är en liten, partipolitiskt obunden, organisation med mycket små resurser. I styrelsen finns politiskt aktiva från båda blocken. Vi samarbetar med samtliga riksdagspartier när det gynnar vårt syfte, att skapa ett bättre samhälle för transpersoner. Vår trovärdighet är beroende av att vi inte tar ställning i partipolitik, utan är fria att berömma eller kritisera samtliga partier utifrån vad de gör i transfrågor.
DN:s anklagelse slår därför hårt mot oss som organisation. Efter att kontaktat DN fick vi utrymme för en kort replik, ihop med RFSL. Tyvärr har tidningen, trots flera påstötningar från vår sida, underlåtit att länka till den i anslutning till den misstänkliggörande ledarartikeln, som fortfarande går att läsa i nätupplagan. Vi väljer därför att nu lyfta frågan på annan plats.
Vår undersökning visar att Vänsterpartiet och Miljöpartiet är bäst i transfrågor och att Kristdemokraterna är sämst, med Moderaterna något bättre. Folkpartiet kom på tredje plats, följt av Socialdemokraterna och Centerpartiet. Undersökningen finns tillgänglig på vår webbplats för den som vill granska metoder och frågeurval. DN menar att vi ”tendentiöst lyfter fram vänstern” och exemplifierar med en fråga ur undersökning.
Frågan uppges vara mindre viktig och läsarna ges bilden av att den valts enbart för att gynna vissa partier. Men tvärtemot vad DN skriver så har just den valda frågan, huruvida myndigheternas transkompetens bör utredas eller ej, mycket liten blockskiljande effekt. Den har heller ingen effekt alls på det individuella resultatet för något av de liberala regeringspartierna. Huruvida frågan är viktig för transpersoner eller inte menar vi är upp till transpersoner själva att avgöra, inte DN.
I artikeln påstås också att ”bilden av en hbt-fientlig svensk höger är i mångt och mycket ett spöke skapat av bland andra RFSL”. Om DN med detta menar att KIM deltar i att marknadsföra konspirationsteorier vill vi bestämt invända. Vi kritiserar partierna eller blocken för deras agerande eller åsikter i enskilda transfrågor. Fokus ligger både på partierna med de största bristerna och på de partier som genom sin regeringsställning har störst ansvar. Detta skiljer oss inte från andra påverkansorganisationer, och vi tänker inte ändra arbetssätt för att tillfredställa DN:s ledarsida.
DN:s anklagelse om att KIM skulle ha manipulerat sin undersökning är helt enkelt falsk.
Det är anmärkningsvärt att en stor och i vanliga fall seriös dagstidning agerar på det här sättet. Pressetiken tillåter inte att en tidning bedriver valrörelse genom att smutskasta partipolitiskt neutrala frivilligorganisationer, i syfte att lyfta fram det parti man vill gynna.
DN:s agerande är ett svek - inte bara mot transpersoner utan mot alla väljare.
Tvångssteriliseringar en "svår fråga" enligt Hägglund, men vad säger Reinfeldt?
Nyligen har Göran Hägglund, enligt Dagens Nyheter, öppnat för att ta bort steriliseringskravet på transsexuella som vill byta juridiskt kön. Det här är ordentligt nytt, så sent som innan Stockholm Pride fanns inte tillstymmelse till liknande tankegångar hos Kristdemokraterna. De har exempelvis svarat nej på frågan i KIMs enkät till riksdagspartierna.
Frågan är vad som hänt, men också vad som nu kommer hända inom Kristdemokraterna. Ett litet parti, som balanserar på gränsen för att halka ur riksdagen, vinner eller förlorar de röster på detta? Och klarar partiet av ännu en intern konflikt kring värdegrundfrågor, i stil med den som blossade upp kring det vissa kristdemokrater kallade "abortturism"?
Jag är en smula tveksam, Kristdemokraterna har inte många röster att hämta hos hbt-personer och deras vänner. Hur mycket de än nu försöker framstå som mindre homofientliga är det ett obestridligt faktum att Kd motarbetat samtliga reformer för hbt-personer sedan många år. Det är Hägglund som begravt frågan om könstillhörighetslagen i Socialdepartmentets byrålåda sedan 2007, och vägrat ta i frågan fram till nu, strax innan valet. Transpersoner är inga idioter. Även om Kd som genom ett under i nästa vecka plötsligt tydligt tar ställning och säger att de vill avskaffa tvångssteriliseringarna finns det fortfarande en mängd frågor där exempelvis transpersoner kan tycka partiets ställningstagande är knepigt.
Kristdemokraterna svarar NEJ på följande påståenden i KIMs enkät: * Rättsväsendets transkompetens ska utredas. * Brottsofferjourerna ska få pengar till transkompetensutbildning. * Diskrimineringsombudsmannen bör ha öppna transpersoner anställda. * Myndigheternas transkompetens ska utredas. * Kommunerna ska uppmanas att ordna beredskaps- och handlingsplaner inom respektive socialtjänst, för att hantera ärenden där transpersoner på något sätt berörs. * Medel ska anslås till kommunerna så att samtliga socialförvaltningar kan ges fortbildning i transkompetens. * Särskilda resurser ska satsas på vården för minderåriga transsexuella. * Minderåriga patienter med transsexualism ska ges lika god tillgång till tillåten könskorrigerande behandling som andra minderåriga patienter har till annan vård. * Det ska vara tillåtet för minderåriga patienter att genomgå könskorrigerande operationer av genitalier. * Den nya lagen ska inte reglera könskorrigerande vård. (Dvs en ny könstillhörighetslag ska bara ha regler för hur man byter juridiskt kön, inte vården för transsexuella. Det är ett av KIMs transpolitiska krav.) * Minderåriga ska få byta juridiskt kön. * Första bytet av juridisk könstillhörighet ska vara gratis. * Ett nationellt, lågt och kortvarigt, transorganisationsbidrag med mycket låg tröskel ska införas för små och nybildade transorganisationer, utan krav på nationell etablering * Transpersoner som byter juridisk könstillhörighet ska ges rätt att erhålla nya skolbetyg och arbetsintyg i de nya personuppgifterna. * Alla transpersoner ska ges rätt att vid minst ett tillfälle i livet ändra samtliga förnamn kostnadsfritt. * Trans- och intersexuella patienter ska ges möjlighet att frysa ned könsceller på samma villkor som andra patienter. * Det ska vara tillåtet att en kvinna befruktas med sin frus spermier eller använda sin mans ägg, även i de fall då resterande könsceller behöver tillföras från en person utanför paret. * Landstingen ska få resurser så samtliga Sesammottagningar kan ges grundläggande transkompetens. * Sverige ska agera för att alla transsexuella ges lika tillgång till könskorrigerande vård, rätt att erhålla juridisk identitet som och nya identitetshandlingar i sitt önskade kön, rätt att gifta sig i sitt upplevda kön, lika rätt att adoptera barn och erhålla assisterad befruktning, lika rätt att erhålla vårdnad om barn samt lika rätt att erhålla utbildning och arbete i upplevt kön.
Samt alltså de påståenden som innebär att tvångssteriliseringarna ska bort. Chansen att transpersoner och våra vänner plötsligt börjar rösta på Kristdemokraterna måste av deras valstrateger ses som minimal. Kanske hoppas man slippa förlora väljare från mer liberala eller vänsterkristna håll, men röstar de ens på Kd? Risken finns att man istället förlorar sina kärnväljare, och kanske en del medlemmar. Vad tycker KD-medlemmar som Stig Nyman, Annelie Enochsson, Eva Johansson,Stefan Attefall, Chatrine Pålsson Ahlgren, Michael Oscarsson, Lennart SacrédeusGjohn-Marko Berisha, Per-Olof Hermansson om Hägglund vänder kappan efter vinden och säger att det är helt okey om män med transsexuell bakgrund tillåts vara gravida och föda barn?
Samtidigt kan man fundera på vad Hägglund egentligen säger. Han kallar frågan om tvångssteriliseringar för "en svår fråga". Medan S, V, Mp, och FP klart och tydligt fördömer eländet. Hägglund säger vidare i DN:
"– Det är ett ingrepp mot den kroppsliga integriteten och någonting som måste omgärdas med ett tryggt och bra regelverk så att det fungerar gentemot gruppen, men också gentemot det omgivande samhället"
Det behövs tydligen ändå ett särskilt regelverk kring steriliseringar av transsexuella? Och det är lika viktigt att det fungerar för omgivningen som att transsexuella slipper kränkas? Lovar Hägglund någonting egentligen?
"Det är ett fruktansvärt svek mot transpersoner att inte göra några förändringar trots att det sedan flera år finns ett lagförslag som till stora delar går att använda"
Och hos det rödgröna regeringsalternativet är tydliga med att man skyndsamt vill avskaffa tvångssteriliseringarna. Medan det hos Alliansen efter Hägglunds utspel ser ut som om ingen säger tydligt NEJ, men enbart Fp tydligt vill avskaffa tvångssteriliseringarna och C, Kd och M inte riktigt har tagit ställning, vill utreda mer och så vidare. Moderaterna , som är största och mest inflytelserika partiet i Alliansen, har alltså inte sagt flasklock i frågan. Vi har sett förut hur snabbt saker händer när det är bara Fp och möjligen C som driver hbt-frågor i Alliansen. Resultatet är nedslående.
Men framför allt, i denna iver att (låtsas)krama transsexuella, var är Reinfeldt? Mannen som gått omkring och myst i PridePark, vad säger han och hans parti om det som många tycker är en rest av rashygienen? Tja, i KIMs enkät svarar de att de inte tagit ställning. Och i media har inget synts till. Kanske är det ingen viktig fråga för Moderaterna?
Uppdatering, 21.30: Till TT har Hägglund sagt "Det gäller att hitta en väg som fungerar på ett rättssäkert och bra sätt för de personer som är berörda", enligt Dagen. Lika luddigt som i DN alltså. Däremot deklarerade Reinfeldt tydligt på partiledardebatten idag att "Steriliseringen är ett mörkt kapitel i den svenska lagstiftningen. Det finns värderingar i lagstiftningen från 1972 med krav som är otidsenliga. Vi är beredda att göra förändringar utifrån den utredning som finns."
Moderaterna har alltså, på några dagar och utan partibeslut, gått från att säga att frågan behöver utredas till att steriliseringskravet bör tas bort. Och Kristdemokraterna avvisar inte längre tanken, men vad de lovar är som Forssberg påpekar, fortfarande rätt oklart. Och vad partiet tycker internt vet ingen i dagsläget. Det verkar tveksamt om en Alliansregering på de grunderna snabbt kommer ändra lagen, precis som påpekas hos Svenska Dagbladet finns inget samlat besked från Alliansregeringen.
De rödgröna var däremot mycket tydliga i partiledardebatten, tvångssteriliseringarna ska bort.
Pressmeddelande från KIM: Regeringen måste agera snabbt – tvångssteriliseringarna är en skamfläck!
Socialstyrelsen presenterade idag rapporten från den utredning som sett över transsexuellas villkor inom vården. KIM har ingått i referensgruppen och välkomnar större delen av förslagen. Bland förslagen ingår att ta bort lagkravet på att den som genomgår en könskorrigeringsprocess måste vara steril.
- Vi är mycket glada åt att detta djupt kränkande krav nu äntligen ser ut att tas bort. Tvångssteriliseringarna är en skamfläck och har orsakat stor sorg för många. Det här är första steget till upprättelse. Ansvarig myndighet har sagt sitt, nu vill vi se ett snabbt agerande från regeringen, säger Lukas Romson, ordförande i KIM.
Utredningen föreslår ingen förändring när det gäller kravet på att den som vill byta juridiskt kön och få könskorrigerande operationer ska ha fyllt arton år, men man föreslår en utredning kring åldersgränsen för byte av juridiskt kön.
- Vi tycker att unga ska få byta juridiskt kön på samma villkor som vuxna, dagens situation leder till ökad psykisk ohälsa hos en redan utsatt grupp. Vi hoppas utredningen skyndsamt kommer till stånd och kommer fram till att även minderåriga transsexuella bör få tillstånd att byta juridiskt kön, säger Lukas Romson.
Vad gäller vården för transsexuella föreslår utredningen en rad åtgärder för förbättringar. Man är också tydlig med att även patienter som inte uppfyller kriterierna för transsexualism, utan har en mer ospecificerad könsidentitetsstörning, ska erbjudas god vård.
- Det är skönt att se att utredningen har uppmärksammat den del av patientgruppen som hittills farit mycket illa, de som behövt vård men inte platsat i de ibland snäva ramarna vården har för att sätta diagnosen transsexualism. Förhoppningsvis innebär socialstyrelsens signalerna att de här patienterna nu verkligen får vård, istället för att som nu avfärdas från vården utan hjälp, avslutar Lukas Romson
Nu när man borde vara ute och njuta av att det äntligen är vår står istället HBT-festivalerna och andra engagemang som spön i backen. Månaden inleddes med styrelsehelg för KIM och nu har jag just kommit hem från HBT-festival i Göteborg.
Det var lite regnigt i kön till invigningsgalan i onsdags, men fredagen blev härligt varm och vacker, fast då var det dags att åka hem för min del. Jag hoppas de har det skönt resten av helgen och får en härlig Regnbågspromenad! Själv hann jag med både att prata om stolt transhistoria och om transpolitik,sitta i panel och framföra estradpoesi. Ibland som ordförande för KIM, ibland som HBT-socialdemokrat och ibland som privatperson, det gäller att veta vilken hatt man har på sig! HBT-socialdemokraterna Göteborg hade ett fantastiskt tält på Göteplatsen där man kunde slappa mellan evenemangen, och i vanlig ordning var ordförande för HBT-S Göteborg, Olof Svensson, en utmärkt värd för mig som Stockholmsgäst.
Nästa helg bär det av till Eskilstuna, för föreläsningar under Springpride och sen kongress för HBT-S Sverige. Fredagen fylls alltså av att först stå på Transdagen och utbilda landstingspersonal i "Transpersoner som klienter, inom vård skola & omsorg". Och sedan springa över till RFSL Eskilstunas Pridehouse och först föreläsa om "Transpolitik - vad är det? Hur gör man?" och sedan ha ett panelsamtal med landstingspolitiker Ylva G Karlsson (Mp) om landstingets nya HBT-policy. Och så ser jag fram emot debatten mellan vår ordförande, Anders Selin, och Öppna Moderaters Olof Lavesson. Sedan blir det kongress hela helgen, men förhoppningsvis hinner vi med att gå i paraden också, med vackra fanor med regnbågsrosen på!
Sen avslutas månaden med att vi på sista söndagen i maj har en styrelseutbildning i KIM, ihop med FPE-S. KIM deltar i AGERA-projektet, och nu ska vi bli alltså ha en egen AGERA-utbildning och bli ännu bättre på jämlikhet i organisationen! Sen blir det medlemsträff, för både gamla och blivande KIM-medlemmar, härligt! Men när jag ska hinna sova har jag inte riktigt fått kläm på, för det finns ju några styrelsemöten inom socialdemokraterna inplanerade också. Men det löser sig nog.
Om Öppna Moderater med sina formuleringar menar att det föreslagna kravet på tvångskastrering kan åtgärdas med "förenklingar" blir vi både förvånade och upprörda. Vi hoppas att Öppna Moderater, och alla andra partipolitiska hbt-nätverk, inser att både tvångskastrering och tvångssterilisering bör fördömas kraftigt i ett civiliserat samhälle, inte ses som mindre och administrativa problem. Vi undrar också hur Öppna Moderater egentligen ställer sig till dagens steriliseringskrav i könstillhörighetslagen, varför säger föreningen inget i den frågan? Att regeringen daltar med KD vet vi, men varför kritiserar inte Öppna Moderater KDs undfallenhet i frågan, MUF klarar ju det? Det verkar som om det är viktigare för Öppna Moderater att stryka socialminstern medhårs än att kraftfullt försvara transsexuellas rättigheter.
Däremot tycker vi det är bra att Öppna Moderater tycker att även minderåriga transsexuella ska få vård, även om de slår in öppna dörrar. Det finns idag inget som hindrar minderåriga från att erhålla diagnos eller påbörja behandling. Däremot tillåts de inte vara sig själva även juridiskt, de får inte byta juridiskt kön. Könskorrigerande operationer av genitalier är inte heller tillåtet på minderåriga. Inte ens i de akuta, om än fåtaliga, fall där patienten annars blir suicidal och psykiatriker, kirurg, patient och vårdnadshavare är överens om att operation är det bästa. Som vi förstår det vill inte Öppna Moderater ge unga transexuella någon av de här rättigheterna, eftersom de talar om att "den fullständiga korrigeringen [ska] avslutas först när transpersonen fyllt 18 år". Unga transpersoner har samma behov av att få sin identitet sedd och bejakad, samma behov av att känna igen sig i sin kropp och få vara sig själva som alla andra ungdomar! Varför agerar inte Öppna Moderater inom sitt parti för att hjälpa dem, istället för att bara skriva välmenande och till intet förpliktigande debattartiklar?
Det är också bra att Öppna Moderater lyfter frågan om namnlagen. Men det hade varit bättre om man agerat när frågan var aktuell, innan avgörandena i regeringsrätten kom 2009. Idag kan alla myndiga transpersoner, och andra, fritt byta till könskonträra förnamn. Om Öppna Moderater nu i efterhand vill göra något i frågan vore det bättre att fokusera på de minderårigas situation, eller att det i dagsläget kostar 1000:- att byta alla förnamn. Att staten inte ska sko sig på enskilda transpersoner viktiga behov av namnändring borde vara enkelt att lyfta inom Moderaterna, om viljan finns.
KIM har i dagarna skickat ut en enkät till samtliga riksdagspartier, och F!, Piratpartiet och Sverigedemokraterna, för att få veta var de står i transfrågor. Resultatet kommer redovisas under Stockholm Pride. Det återstår att se om Moderaterna och övriga partier verkligen vill göra något konkret för transpersoner eller om det nyvaknade intresset mest handlar om tomma ord i valrörelsen.
Uppdatering 2010-04-19, privat kommentar: I Dagens Nyheter den 18 april är Moderaterna stolta över att de nu lär sina valarbetare att inte vara rädda för HBT-frågor. Samtidigt blir HBT detsamma som homosexuella, och motsatsen till HBT-person blir heterosexuella, inte heterosexuella cispersoner. Inte en siffra rätt alltså, som Trollhare redan påpekat.
Varför Moderata valarbetare tydligen varit rädda för HBT-frågor vet jag inte. Men med tanke på Öppna Moderaters tydliga homonormativitet och deras bristande kunskaper i transfrågor tror jag att Moderaterna snarare bör vara rädda för kvalitén på den kompetensutveckling de nu tydligen får från Öppna Moderater.
Äntligen börjar media uppmärksamma problemet med att minderåriga transsexuella inte får byta juridiskt kön. SVT har uppmärksammatPer-Anders Rydelius förslag att ge minderåriga transsexuella nya ID-kort som inte avslöjar deras födda kön. När KIM gick ut med en debattartikel i GöteborgsPosten, ihop med fyra ungdomsförbund, i somras, var uppmärksamheten avsevärt mindre...
Det vi tyckte var detta:
"Unga transsexuella har rätt till sin identitet Transsexuella ungdomar tvingas idag leva med ett namn och personnummer som är dem främmande, lagen tillåter inte att personer under arton år byter juridiskt kön eller ges könskorrigerande operationer. Detta gäller oavsett om deras läkare och deras föräldrar tror att det vore det bästa för dem. Det gäller även om de blir självmordsbenägna. Lagen är obeveklig.
HBT-personer kommer idag ut i allt yngre åldrar. Vi ser därför en växande grupp unga transsexuella, en grupp som berättar om hur de är rädda att bli avslöjade av slarviga lärare, inte vågar resa utomlands eller fasar för att visa upp ID-kort. De lever inte sällan fullt ut som det kön de uppfattar sig som, kläder och hormoner gör att de i nästan alla sammanhang uppfattas som sitt självupplevda kön. Men de har fortfarande fel personnummer och namn. För de ungdomarna skulle ett juridiskt könsbyte innebära en enorm förbättring. Skulle bytet trots år av utredning och vuxenkontroll ändå visa sig vara ett misstag kan det enkelt ändras tillbaka. Namn och siffror i personnummer är inte irreversibla.
Vi tror att det är viktigt för unga transsexuella att få tillgång till ett namn och personnummer som stämmer för dem, de behöver den tryggheten. De behöver också samma bekräftelse som alla andra unga, att de är bra som de är. Alternativen de har idag är inte upplyftande. En transsexuell tonåring kan hantera sina identitetsproblem antingen genom att förtränga sin rätta könsidentitet eller leva med en påtvingad hemlig "dubbelidentitet". Det tredje alternativet, att av nödtvång leva öppet som transsexuell, innebär risk för mobbning, trakasserier och i värsta fall hot och våld. Inga av dessa alternativ är bra för en ung människa.
Träffade inga transsexuella Betänkandet om könstillhörighetslagen innehåller ingen barnkonsekvensanalys, trots att detta krävdes i direktiven. Inte heller träffade utredningen några minderåriga transsexuella eller deras föräldrar. Betänkandet, och remissvaren, saknar alltså fullgott underlag för hur frågan om unga transsexuellas rätt till sin identitet bör behandlas. Vi menar att alla unga har rätt till sin identitet, och att en kompletterande utredning krävs! Könskorrigerande operationer på unga människor kan låta dramatiskt och det är svårt att i dagsläge säga om detta är lämpligt. Däremot tycker vi att sjukvård måste handla om medicinska bedömningar, inte juridiska.
Skickas till Thailand Det finns enstaka fall där svenska läkare tvingats rekommendera patientens föräldrar att åka till Thailand och låta tonåringen genomgå operationerna där, eftersom man befarar att alternativet är självmord. Den ordningen innebär att bara ungdomar med resursstarka föräldrar kan få hjälp. Vad som händer med eventuella övriga patienter vet vi inte, betänkandet behandlar knappast problematiken alls. Det är viktigt att mer noggrant utreda konsekvenserna av operationsförbudet på minderåriga transsexuella. Vi kräver att betänkandet kompletteras på den punkten!
Alla medborgare i Sverige har rätt till god vård på lika villkor. Därför var det viktigt att den föråldrade könstillhörighetslagen enligt direktiven skulle utredas utifrån diskrimineringskommitténs arbete, men detta skedde inte. Den nya diskrimineringslagen förbjuder diskriminering av transsexuella patienter, om inga medicinska skäl föreligger. Vi kräver att unga transsexuella får rätt till likvärdig vård, så långt det är medicinskt och psykologiskt lämpligt!
Vi kräver att frågan om vad som är lämplig vård att erbjuda unga transsexuella utreds också utifrån den nya diskrimineringslagen! Göran Hägglund har låtit könstillhörighetsbetänkandet samla damm på socialdepartementets bord sedan 2007, utan att ta initiativ till att förändra en föråldrad lagstiftning. Det är uppenbart att Kristdemokraternas tal om att värna barn och unga inte gäller alla. Om KD vill visa omtanke även om transsexuella barn och unga bör Hägglund omedelbart tillsätta en ny utredning för att komplettera bristerna i det liggande betänkandet. En utredning som involverar de berörda själva och som gör den barnkonsekvensanalys och analys utifrån diskrimineringslagen som ursprungligen krävdes. En utredning som lyssnar också på unga transsexuella! Unga transsexuella har samma värde som alla andra unga. De ska ha rätt till vård på lika villkor och rätt till sin identitet. Det är dags att ordna det nu, Hägglund!
Lukas Romson ordförande KIM
Maria Ferm språkrör Grön Ungdom
Ida Gabrielsson förbundsordförande Ung Vänster
Jytte Guteland förbundsordförande SSU
Niklas Wykman förbundsordförande MUF"
Det Per-Anders Rydelius föreslår är en typ av speciella ID-kort, på specialdispens. Namnet kan ungdomarna redan ändra, så den delen av förslaget måste vara ett missförstånd från Rydelius. Men ändå, visst är det härligt att vården och media äntligen uppmärksammar problemet! Däremot finns det inga skäl att införa specialla ID-kort. Det enda rimliga är att ge även minderåriga transsexuella rätt att byta juridiskt kön. Det är vad KIM, SSU, MUF, Grön Ungdom och Ung Vänster vill. Det är också vad RFSL, RFSU, KIM och FPE-S sagt tidgigare i remissyttranden över betänkandet över könstillhörighetslagen.
Personnummerbyte är inte irreversibelt, och unga transsexuella har lika stora behov av sin identitet som andra unga!
Jag är jämlikhetskonsult och socialdemokrat som bloggar om allt från normer och genusfrågor till utbildningspolitik. Jag brinner bland annat för jämlikhet, mänskliga rättigheter och rättstrygghet!
Verksam inom bla Socialdemokraterna, svensk transrörelse, Transgender Europe och transföreningen KIM.
Bloggen innehåller mina helt privata åsikter. Fotograf: Carolina Hawranek
