Tal vid demonstrationen mot tvångssteriliseringarna, 18de januari.
Godmorgon på er. Så står vi då här, efter många års slit. Politikerna verkar äntligen börja begripa att tvångssteriliseringar av transsexuella är ett brott mot de mänskliga rättigheterna.
Foto: Matilda Pihl Men det tar fortfarande tid, man vill utreda mer. För att vinna tid åt Kd, för att hålla sams i regeringen. Det är inte okey. Varje månad som Sverige fortsätter tvångssterilisera kommer fler människor för evigt fråntas möjligheten att skaffa barn. Som stolt förälder till en nu vuxen son tycker jag det är fruktansvärt. Det är också så att flera transsexuella som vet att de nog vill ha barn i framtiden, när de avslutat studier eller skaffat lägenhet, de väntar med att byta juridiskt kön. De tvingas leva med ID-kort som konstant ger dem bekymmer, riskerar att outa deras medicinska historia eller till och med innebär en risk för hot och våld. Att dra ut på beslutet över ännu en utredning innebär ett enormt lidande för väldigt många, det får inte ske!
Frågan är utredd både fram och baklänges under flera år. Det finns varken juridiska eller medicinska skäl att kräva att människor som vill byta juridisk kön måste vara sterila. Transpersoner som får barn är inget samhällshot. Det enda som kommer hända om kravet avskaffas är att det kommer bli lite fler lyckliga föräldrar och nyfödda barn.
Tvångssteriliseringarna bryter mot de mänskliga rättigheterna. Land efter land tar bort steriliseringskraven, och lämnar Sverige i en moralisk medeltid. Historiens dom över de politiker som nu fortsätter och begär ännu fler hittepå-skäl, ännu fler utredningar för att avskaffa något som var avskyvärt redan när det infördes, den domen kommer bli hård. Därför att transpersoner, och våra barn, vi kommer finnas där även då. Och berätta att ni satte ett lugnt och bekvämt regeringssamarbete framför våra mänskliga rättigheter. Tvångssteriliseringarna är en skam för Sverige, de ska avskaffas inte utredas!
Det var en del hype kring hur HBT-vänliga Alliansen var, då direkt efter valet 2006. I HBT-media gjordes det affär av att man lyckats prestera två ministrar som var öppna HBT-personer. HBT-rättigheter nämndes i regeringsförklaringen, Fredrik Reinfeldt inledningstalade på Stockholm Pride och allt var så fantastiskt. *Rättelse 9/3: Reinfeldt invigningstalade redan 2003. *
Men idag undrar jag om inte de som trodde och hoppades på en bra politik även för HBT-personer ångrar sig bittert. För vad hände, egentligen? Vi fick en könsneutral äktenskapslag, men inte var det Reinfeldts förtjänst. Moderaterna klarade inte av att hantera Kd, och så fick oppositionen ta över rodret och se till att den könsneutral äktenskapslagen (som hade förberetts av socialdemokratiska regeringen) blev verklighet.
Hatbrotten mot HBT-personer fortsätter att öka, men i regeringens regleringsbrev de tre senaste åren till Åklagarmyndigheten och Rikspolisstyrelsen (kan läsas hos Ekonomistyrningsverket) nämns inte ens HBT-personer. Men visst, vi nämndes 2007, precis efter valet... Och visst, ett antal regeringsmedlemmar har uppmärksammat HBT-personers situation utomlands, deltagit i prideparader och så vidare, men utrikesminsterns senaste utrikesdeklaration nämner inte med ett ord HBT-personer. När det gäller något annat än yta och att visa upp sig i HBT-frågor, då levererar inte regeringen!
De borgerliga öppna HBT-riksdagsledamöterna tycks inte heller engagerat sig nämnvärt i HBT-frågor. Fredrik Federley (c), Tomas Tobe (m) och Olof Lavesson (m) har tillsammans bara lagt kring nio motioner som rör HBT-personer under mandatperioden. Tobé har också lagt en motion som argumenterar emot dagens diskrimineringsskydd, hetslagstiftning och straffskärpningen vid hatbrott. Kristdemokraten Otto von Arnold har också lagts en enskild HBT-motion.
Bilden hos de rödgröna ser lite annorlunda ut. Socialdemokraternas Jobbkongress 2009 behandlade 29 motioner, Miljöpartiet biföll på sin kongress en rejäl proposition som handlade bland annat om HBT-personers lika rättigheter. Västerpartiet har ännu inte haft kongress inför valet.
Ulf Holm (mp)Hans Linde (v), Josefine Brink (v), Marianne Berg (v), Elisebeth Markström (s) och Börje Vestlund (s) har sammanlagt under mandatperioden lagt kring 90 motioner som rör HBT-personer. Mer än hälften kommer från Socialdemokratiskt håll. Skillnaden förklaras förmodligen delvis av att Socialdemokraterna numera har som policy att lägga egna, likalydande, motioner istället för att underteckna HBT-gruppens motioner. Men det handlar också om att vi socialdemokrater har den mest aktiva och mest pålästa HBT-politiska organisationen. Och givetvis på att många socialdemokrater tycker frågorna är självklara, även om man inte är HBT-person!
En bra HBT-politik handlar inte om vilken tillhörighet ministrar och riksdagsledamöter har. Det handlar inte om hur mycket och ofta politiker uttalar sig eller syns i media i mer eller mindre jippobetonade HBT-sammanhang. Det handlar om värderingar, kompetens och hur mycket substans man har i sin politik. Där vinner vi rödgröna med hästlängder, Alliansens HBT-politik är mer yta än innehåll!
************** Jag gör inte anspråk på att ha gjort en vetenskapligt korrekt studie, jag har utgått från motionernas rubriker och ibland även läst text för att se om t ex "mänskliga rättigheter" också har handlat om HBT-personer eller ej. I tveksamma fall har jag avfärdat motionen. Blocköverskridande motioner har jag inte tagit med alls, och jag har inte räknat någon motion mer än en gång. En del av skillnaderna i riksdagsmotionerande har sin grund i att partier i regeringsställning inte har samma behov av att lägga motioner, men den som granskar siffrorna för förra mandatperioden kommer se att de rödgröna även då var mer aktiva i frågorna.
Jag är jämlikhetskonsult och socialdemokrat som bloggar om allt från normer och genusfrågor till utbildningspolitik. Jag brinner bland annat för jämlikhet, mänskliga rättigheter och rättstrygghet!
Verksam inom bla Socialdemokraterna, svensk transrörelse, Transgender Europe och transföreningen KIM.
Bloggen innehåller mina helt privata åsikter. Fotograf: Carolina Hawranek
Men det tar fortfarande tid, man vill utreda mer. För att vinna tid åt Kd, för att hålla sams i regeringen. Det är inte okey. Varje månad som Sverige fortsätter tvångssterilisera kommer fler människor för evigt fråntas möjligheten att skaffa barn. Som stolt förälder till en nu vuxen son tycker jag det är fruktansvärt. Det är också så att flera transsexuella som vet att de nog vill ha barn i framtiden, när de avslutat studier eller skaffat lägenhet, de väntar med att byta juridiskt kön. De tvingas leva med ID-kort som konstant ger dem bekymmer, riskerar att outa deras medicinska historia eller till och med innebär en risk för hot och våld. Att dra ut på beslutet över ännu en utredning innebär ett enormt lidande för väldigt många, det får inte ske!
