2010-03-06

När ytan får styra - Alliansens HBT-politik

Det var en del hype kring hur HBT-vänliga Alliansen var, då direkt efter valet 2006. I HBT-media gjordes det affär av att man lyckats prestera två ministrar som var öppna HBT-personer. HBT-rättigheter nämndes i regeringsförklaringen, Fredrik Reinfeldt inledningstalade på Stockholm Pride och allt var så fantastiskt.
*Rättelse 9/3: Reinfeldt invigningstalade redan 2003. *

Men idag undrar jag om inte de som trodde och hoppades på en bra politik även för HBT-personer ångrar sig bittert. För vad hände, egentligen? Vi fick en könsneutral äktenskapslag, men inte var det Reinfeldts förtjänst. Moderaterna klarade inte av att hantera Kd, och så fick oppositionen ta över rodret och se till att den könsneutral äktenskapslagen (som hade förberetts av socialdemokratiska regeringen) blev verklighet.

Vi har en öppet bisexuell migrationsminister, men det har inte betytt att Sverige slutat utvisa homosexuella män till dödsdomar i Iran och andra länder. Vi har en öppet homosexuell, centerpartistisk, miljöminister, men han tycks inte förmå en av sina partikollegor att ta HBT-frågorsärskilt stort allvar.

Hatbrotten mot HBT-personer fortsätter att öka, men i regeringens regleringsbrev de tre senaste åren till Åklagarmyndigheten och Rikspolisstyrelsen (kan läsas hos Ekonomistyrningsverket) nämns inte ens HBT-personer. Men visst, vi nämndes 2007, precis efter valet...
Och visst, ett antal regeringsmedlemmar har uppmärksammat HBT-personers situation utomlands, deltagit i prideparader och så vidare, men utrikesminsterns senaste utrikesdeklaration nämner inte med ett ord HBT-personer.
När det gäller något annat än yta och att visa upp sig i HBT-frågor, då levererar inte regeringen!

Och så har vi då Kristdemokraterna, de motspänstiga bakåtsträvare regeringen helst inte vill nämna när man pratar HBT-frågor.
Antalet HIV-smittade har ökat dramatiskt sedan valet, men regeringen, med kristdemokratiska folkhälsominister Maria Larsson i spetsen, verkar direkt ointresserade.. Och socialminister Göran Hägglund tycks helst försvåra livet för HBT-personer. Faktum är att KDs inställning till mänskliga rättigheter för HBT-personer inte skiljer sig så mycket från Sverigedemokraternas. Men resten av regeringen låter Kristdemokraterna hållas.

Vi Rödgröna kommer inte bilda regering med Kd. Och det är i praktisk politik som det avgörs vad som är en HBT-vänlig regering eller inte.

Som exempel på praktisk politik kan nämnas att Centerns senaste kongress behandlade en HBT-motion , Folkpartiets deschargeutskott konstaterade på partiets senaste kongress att det visserligen var bra att det fanns täta kontakter mellan HBT-liberalernas organisation och folkpartister men att "Tyvärr är HBT-liberalers verksamhet lite känd inom partiet." Partiet tycks ha behandlat fem HBT-motioner på senaste kongressen. Moderaterna behandlade en, av 57 stycken, HBT-motion på sin arbetsstämma.

De borgerliga öppna HBT-riksdagsledamöterna tycks inte heller engagerat sig nämnvärt i HBT-frågor. Fredrik Federley (c), Tomas Tobe (m) och Olof Lavesson (m) har tillsammans bara lagt kring nio motioner som rör HBT-personer under mandatperioden. Tobé har också lagt en motion som argumenterar emot dagens diskrimineringsskydd, hetslagstiftning och straffskärpningen vid hatbrott. Kristdemokraten Otto von Arnold har också lagts en enskild HBT-motion.

Bilden hos de rödgröna ser lite annorlunda ut. Socialdemokraternas Jobbkongress 2009 behandlade 29 motioner, Miljöpartiet biföll på sin kongress en rejäl proposition som handlade bland annat om HBT-personers lika rättigheter. Västerpartiet har ännu inte haft kongress inför valet.

Ulf Holm (mp) Hans Linde (v), Josefine Brink (v), Marianne Berg (v), Elisebeth Markström (s) och Börje Vestlund (s) har sammanlagt under mandatperioden lagt kring 90 motioner som rör HBT-personer. Mer än hälften kommer från Socialdemokratiskt håll. Skillnaden förklaras förmodligen delvis av att Socialdemokraterna numera har som policy att lägga egna, likalydande, motioner istället för att underteckna HBT-gruppens motioner.
Men det handlar också om att vi socialdemokrater har den mest aktiva och mest pålästa HBT-politiska organisationen. Och givetvis på att många socialdemokrater tycker frågorna är självklara, även om man inte är HBT-person!

En bra HBT-politik handlar inte om vilken tillhörighet ministrar och riksdagsledamöter har. Det handlar inte om hur mycket och ofta politiker uttalar sig eller syns i media i mer eller mindre jippobetonade HBT-sammanhang. Det handlar om värderingar, kompetens och hur mycket substans man har i sin politik. Där vinner vi rödgröna med hästlängder, Alliansens HBT-politik är mer yta än innehåll!

**************
Jag gör inte anspråk på att ha gjort en vetenskapligt korrekt studie, jag har utgått från motionernas rubriker och ibland även läst text för att se om t ex "mänskliga rättigheter" också har handlat om HBT-personer eller ej. I tveksamma fall har jag avfärdat motionen. Blocköverskridande motioner har jag inte tagit med alls, och jag har inte räknat någon motion mer än en gång. En del av skillnaderna i riksdagsmotionerande har sin grund i att partier i regeringsställning inte har samma behov av att lägga motioner, men den som granskar siffrorna för förra mandatperioden kommer se att de rödgröna även då var mer aktiva i frågorna.

Etiketter: , , , , , , , , ,

0 Comments:

Skicka en kommentar

Links to this post:

Skapa en länk

<< Home