2011-01-12

Om transbarn

Svenska Dagbladet har en utmärkt artikelserie om transbarn just nu:


* Lång väg i vården för transsexuella barn


* Han bär alltid kjol eller klänning

* Pojkar i klänning väcker känslor

Väldigt bra alla tre, rekommenderas!

Av en av artiklarna framgår att det är ont om information för föräldrar till transbarn, och så är det ju tyvärr. Därför följer här en lista på både svenska och utländska resurser, särskilt riktade till dig som är förälder till ett transbarn. Kanske kommer ditt barn "växa ur" sitt könsöverskridande beteende, eller kanske indikerar det mer att barnet är bi- eller homosexuellt. det är det vanligaste, enligt forskningen kring barns könsöverskridande beteende. Men en del föräldrar har sannolikt just ett transbarn, och då kan kanske nedstående vara till hjälp.

Och glöm inte, kärlek och stöd att låta barnet vara sig själv, inte påverka åt något håll, är viktigt. Alla barn behöver få känna sig älskade och respekterade just som sig själva, även transbarn!

Vad är transsexualism?
Wikipedia 1
Wikipedia 2
Ungdomsmottagningen på nätet


Organisationer & nätverk, fokus på info för anhöriga/föräldrar

KIM (min organisation, tyvärr inget specifikt om transbarn)
Mermaids
Gires
GID Reforme Advocates
TNET
FTM International
RFSL Ungdom
Gender Spectrum (specialistklink i USA, med rejält med resurser)
GLSEN anti-mobbingorganisation, USA

Blandade resurser
TransKids (Natacha Jessica Kennedys resurssida. Hon är en kunnig och trevlig forskare om transbarn, varmt rekommenderad sida!)
Lauras playground (Privat resurssida av folk engagerade i transcommunityt)
ABC News - FAQs
Support Live Chat for parents (Jag vet inte alls hur den är, men den tycks vettig. Det finns otaliga fler liknade resurser på nätet)
Welcoming our TransFamily and Friends (amerikansk broschyr för anhöriga)
Are you concerned about your child´s gender behavior (broschyr för föräldrar, från Children’s National Medical Center, Washington)
The Transgender Child: 
A Handbook for Families and Professionals, verkar vara en rejäl handbook.
Lukas Romson - anhörigsidor


Personliga berättelser, pojke-till-flicka

A Boy´s life (om en 8-årig transsexuell pojke-till-flicka i USA)
The Agony of Nurturing the Spirit - A Mother's Recount of Raising a Transgender Child
7-yr. old Jazz's thoughts on being a Transgender Child
Tyra part 2 Transgender children and their parents speak out
Föräldrar om sin MTF dotter
Ett problematiserade inlägg i debatten om könskorrigerande vård för transungdomar, av transpersoner själva.


Personliga berättelser, flicka-till-pojke

I Want to Be Seen as Male
Sam (svensk ung transkille)
Linus (svensk relativt ung transkille)
The Agony of Nurturing the Spirit - A Mother's Recount of Raising a Transgender Child
Why don´t you tell them I´m a boy? (mor om sin FTM son)

En far om sin FTM sons könskorrigering

Tyra part 2 Transgender children and their parents speak out
Ett problematiserade inlägg i debatten om könskorrigerande vård för transungdomar, av transpersoner själva.

Skönlitterara böcker
Mom, I need to be a girl
Transforming Families
Be Who You Are (barnbok på engelska)

Svensk vård
RFSL Ungdom, om hur man ändrar kroppen
Artikel av Olle Söder, en av specialistläkarna i Stockholm
Lång väg i vården för transsexuella

Forskning
WPATH (organisation för yrkesgrupper som arbetar med transgendered, ansvarar för de internationella behandlingsriktlinjerna)
International Journal of Transgenderism, vol 1 - 6
International Journal of Transgenderism, vol 7 - idag
Making Choiches (mer lättillgänglig forskning av några av de mest ansedda inom fältet)

Andra bloggar:
Mer eller mindre positiva:Eric Slottner (Kd), Trollhare, Lisa Olsson, Språkkärringen, Gothbarbie, Barnläkarbloggen, Ingen skam i kroppen, networking, jessika persika, Charlotte i Singapore
, viskningar och rop, Skriet från kärnfamiljen

Mer eller mindre negativ (nej, inga nationella, bara de mer medelsvenssonaktiga heteronormativa): Ericas tillhåll

Etiketter: , , , ,

2010-12-29

Vems ärenden går Gudmundson?

Per Gudmundson har de senaste dagarna dragit igång en debatt om det han på sedvanligt raljant vis kallar att "bögarna hänger löst i Broderskap". Qx hakade på, lite mer sakligt och idag följer Gudmundson upp det hela med en självförhärligande artikel om Broderskaps "beklämmande människosyn".

I korthet handlar det om att det muslimska nätverket inom Broderskapsrörelsen, en kristen sidoorganisation inom socialdemokraterna, i somras skrev ett eget, muslimskt, manifest. Det är en slags motsvarighet till Manifest för kristen vänster, som är ett värdegrundsdokument som antogs inom Broderskapsrörelsen augusti 2009. De två manifesten skiljer sig åt inte bara genom att fokusera på olika religioner utan också genom att texten om den jämlika värld man vill bygga i det muslimska manifestet inte omfattar begreppet "sexuell läggning", men nämns i Manifest för kristen vänster. Peter Weiderud, ordförande för Broderskap, försvarar organisationen på organisationsbloggen och påpekar att Broderskaps inställning i hbt-frågor är tydlig och klar, och att organisationen är betydligt mer känd för sitt positiva engagemang i frågorna än Svenska Dagbladet. Hans förklaring till skillnaden är att de muslimska medlemmarna inte hunnit lika långt som den kristna majoriteten i Broderskap och att "Människor måste få en möjlighet att växa med frågor och uttrycka sig på ett sätt som gör att de inte marginaliserar sig i sitt eget sammanhang." Han uttrycker också en stark förhoppning om att snart få läsa även om hbt-rättigheter i Muslimska socialdemokraters manifest.

Så, vem ska man tro på, Weiderud eller Gudmundson? Jag väljer den förra, inte enbart för att han till skillnad från Gudmundson är socialdemokrat. Jag uppfattar Weiderus inlägg som betydligt mycket mer sansat än Gudmundsons och Weiderus slutuppmaning som en så tydlig vink till muslimska socialdemokrater som det anständigtvis går att göra offentligt. Sen kan man givetvis kritisera Broderskap och kalla det för dubbelmoral att inte kräva att sexuell läggning ska vara inkluderat redan från början i det muslimska manifestet. Men jag tror inte att det är en framkomlig väg för att förändra mer konservativa muslimers åsikter att göra som Gudmundson och i artikel efter artikel utmåla muslimer som ett hot. Inte heller tycker jag att det känns seriöst när han hänvisar till en så omdiskuterat subjektiv journalist som Evin "Könskriget" Rubar som vederhäftig källa.

I en tid när de mest häpnadsväckande lögner om islam och muslimer sprids av riktigt mörka krafter är det viktigt att hålla koll på avsändarens syfte med en artikel som Gudmundsons. Per Gudmundsons hat mot islam/muslimer är mycket välkänt, likaså hans inställning till socialdemokrati och vänsterpolitik. Gudmundsons brinnande ledarartiklar för hbt-rättigheter har också lyst med sin frånvaro tidigare vad jag vet.
Det är alltså ingen långsökt gissning när jag säger att Gudmundsons syfte med att dra igång en debatt i frågan är:
* att skapa konflikt inom socialdemokraterna
* förmå hbt-personer att misstro socialdemokraterna
* svartmåla svenska muslimer
Jag menar att det går att diskutera frågan om problemet med att inom samma rörelse ha synbarligen två olika värdegrunder utan att för den delen gå borgarnas, islamofobernas eller Gudmundsons ärenden. Konstruktiv kritik framförs oftast bäst i lugna samtal mellan dem det berör, det diskuteras inte högljutt i media utan att alls involvera dem man kritiserar. Det uppfattas lätt som kolonialistiskt om man går ut och kritiserar muslimer och samtalar om "problemet muslimer" utan att faktiskt samtala med muslimer själva.

Det finns också inom arbetarrörelsen ett problem med brist på respekt för personer som har en tydlig tro. Vi har kanske inte alltid varit de som stått på barrikaderna och slagits även för människors rätt till religion, inte bara rätten från religion. Det gäller tyvärr även inom delar av hbt-rörelsen. Jag tror det är viktigt att se att en religiös identitet för många är lika grundläggande och viktig för identiteten som exempelvis en persons sexuella läggning. Åtminstone om man ska kunna föra en bra dialog hbt-personer/socialdemokrater och muslimer emellan.

Jag ser som jämlikhetskonsult allt fler tecken på att det finns allt fler människor, både muslimer och hbt-personer, som verkligen vill mötas och samtala om hbt-frågor och andra jämlikhetsfrågor inom islam. Broderskaps långvariga arbete är ett av de tecknen, samarbetena mellan muslimska organisationer och hbt-organisationer i olika jämlikhetsprojekt är ett annat. Långsamt, men säkert, tror jag en insikt håller på att växa fram hos både hbt-personer och muslimer, att vi har mer som förenar än som skiljer. Med mod, tillit, respekt och en gemensam vilja tror och hoppas jag hbt-personer och muslimer, både inom och utanför socialdemokraterna, kan grumla Gudmundsons förhoppningar.

Andra bloggar: Henrik Tornberg, Alltid Rött, Alltid Rätt, Jon Voss, Politik och mellanöstern, Jinge, Löshäng, (mer om Vilks än Gudmundson)

Tillägg:
Utan att för den skull förringa det faktum att "sexuell läggning" i muslimska socialdemokraters dokument har plockats bort, inte glömts bort, tänkte jag exemplifiera hur det ser ut på en del andra håll, där man inte heller är så bra på att ha ett intersektionellt perspektiv:

Ur stadgar för Liberal Mångfald
"§ 5. Medlemskap
- Medlemskap i Liberal Mångfald är öppet för alla personer med liberala värderingar oberoende av religion, sexuell läggning, kön, nationellitet eller etnisk bakgrund."
Man får väl hoppas att även personer med funktionsnedsättningar och liberala transpersoner är välkomna som medlemmar...


Ur en artikel hos MUF, om att de ogillar kvotering:

"Vad det än gäller så ska man få bli bedömd utifrån sina egna unika förutsättningar, erfarenheter och meriter, inte utifrån vilket kön, etnicitet, eller sexuell läggning man har"
Om detta innebär att MUF tycker det är okey att studenter blir bedömda utifrån sin funktionsnedsättning, sin religion, sin ålder, sin klass eller huruvida de är transpersoner eller inte avslöjar inte artikeln. Jag tror inte det, men en rabiat vänsterjournalist skulle kunna tolka det så...

Ur Centerpartiets partiprogram, rad 11:
"Alla människor är jämlika. Varje människa har samma rättigheter och samma skyldigheter,
oavsett kön, livsåskådning, sexuell läggning, boende, etnisk eller social bakgrund."
Vi får väl anta att Centerpartiet nog egentligen tycker att alla människor även har samma rättigheter och skyldigheter oavsett könsidentitet och könsuttryck, ålder och eventuell funktionsnedsättning också. Men det är inte det som där står...

Jag har också letat förgäves efter artiklarna från Gudmundson kring dessa upprörande dokument, men inte lyckats hitta dem. Och även om det sannolikt mest handlar om okunskap och slarv, inte ovilja, så blir jag betänksam. Är det så säkert att alla organisationerna självklart skulle skriva in transpersoner, muslimer och personer med funktionsnedsättningar i dokumenten? Kan de antas ha kommit så långt, eller får dessa grupper beväpna sig med det tålamod homosexuella bör uppvisa enligt Weiderud? Ibland är det väldigt lätt att se grandet i sin grannes öga, och blunda för bjälken i sitt eget.


2010-12-31 Fortsatt debatt

Idag förklarar Anna Ardin hur det egentligen står till med värderingarna i Broderskap och Muslimska socialdemokrater, och hur det gick till när Manifest för muslimska socialdemokrater kom till. Anna Ardin är Broderskapare och den handläggare som bistod nätverket Muslimska Socialdemokrater när det diskuterade manifestet togs fram. Hon är dessutom aktiv i hbt-frågor. Inlägget är både klargörande och betryggande för oss som värnar hbt-rättigheter, och för socialdemokrater överlag tror jag.

Progressiv blogg för solidaritet och Kulturbloggen finns mer debatt ur socialdemokratiskt perspektiv. Båda inläggen skrivna innan Anna skrev sitt inlägg.

2010-01-03
Lyssna på Anders Selin, ordf Hbt-socialdemokrater och Peter Weiderud, ordf Broderskap, i P1.

Etiketter: , , , , ,

2010-12-18

Regeringen duckar i frågan om en ny könstillhörighetslag

Nedstående debattartikel publicerades på Second Opinion 17de december. Orsaken till att artikeln, till skillnad från Sanna Raymans blogginlägg på SvDs ledarblogg som vi besvarar, inte publiceras i SvD beror helt enkelt på att SvD efter tjugo (!) dagars betänketid meddelade att man inte ville ta in Hbt-socialdemokraternas debattartikel. Öppna Moderaters debattartikel, som Raymans inlägg var en reaktion på, publicerades givetvis, och citerades livligt av Rayman. Så kan det se ut, i dagens medialandskap...

***********
Regeringen duckar i frågan om ny könstillhörighetslag

För en tid sedan frågade SVDs Sanna Rayman varför det inte händer något i frågan om könstillhörighetslagen, och undrar varför Kristdemokraterna duckar. Detta med anledning av en debattartikel Öppna Moderater hade på SVDs Brännpunkt den 23 november. Vi Hbt-socialdemokrater har svaret. Det inte är Kd som duckar. Det är regeringen som gör det.

Det var uppenbart redan förra mandatperioden att frågan är mycket känslig för Kristdemokraterna. Både vi och frivilligorganisationer gjorde redan förra mandatperioden bedömningen att de tre övriga partierna i den moderatledda regeringen tycktes prioritera lugnet i regeringskansliet framför att ta strid för hbt-personers rättigheter. Det är inte att förvåna att den strategin ligger kvar. Sannas fråga är alltså felställd, frågan borde handla om varför alliansregeringen inte agerar. Det är nämligen regeringen och inte Kristdemokraterna som styr landet.

Vad gäller förvåningen inför Kds agerande finns det förmodligen få insatta bedömare som är förvånade över att ett parti med en stark och högljudd falang av mycket starkt moralkonservativa medlemmar inte accepterar att transsexuella tillåts skaffa barn. Hägglund menade visserligen i valrörelsen att tvångssteriliseringarna "... är ett ingrepp mot den kroppsliga integriteten...”. Men han fortsatte med ”...och någonting som måste omgärdas med ett tryggt och bra regelverk så att det fungerar gentemot gruppen, men också gentemot det omgivande samhället.” [vår kursivering] Kristdemokraterna ser alltså risker för samhället om transsexuella tillåts skaffa barn, risker som måste hanteras med ett regelverk. Med den inställningen finns ingen anledning att bli förvånad över att inget händer på det kristdemokratiskt styrda socialdepartementet. Vi som är emot tvångssteriliseringar ser inga skäl att ha ett regelverk för den vidriga hanteringen. Vi menar att den ska bort, inte regleras.

Det som däremot är mycket märkligt är att företrädare för det regeringsbärande partiet går via pressen för att tala med ett annat av regeringspartierna. Det indikerar hur (o)viktig frågan är för Moderaterna som parti. En viktig fråga, där ett parti har en avvikande åsikt men övriga partier är ense, brukar hanteras annorlunda. Om Moderaterna, Folkpartiet och Centerpartiet tycker det är viktigt med en human könstillhörighetslag kan de enkelt kalla till förhandlingar med sin mer motsträviga regeringskollega.

Med tanke på att vi Socialdemokrater, ihop med Vänsterpartiet och Miljöpartiet, varit mycket tydliga i frågan finns ingen risk för en besvärlig opposition, regeringen kan lägga proposition imorgon och få gehör. Men det gör man inte. Man väntar, på att Kristdemokraterna ska hinna ifatt den moderna tiden. Man vill inte riskera en splittring i regeringen, eller riskera stabiliteten inom Kristdemokraterna. Makten går före transsexuellas mänskliga rättigheter. Det innebär att transsexuella återigen får vänta och fortsätter fråntas rätten att bilda familj och skaffa barn.

Ansvaret för detta svek gentemot transsexuella kan inte Öppna Moderater frånhända sig som de gör i sin artikel. Deras parti är det regeringsbärande partiet. Det rimliga hade varit att rikta sig till sitt parti och driva på för att partiet ska inleda regeringsförhandlingar i frågan, inte att som nu rikta sig till Svenska Dagbladets läsare.

Det duger inte att skylla ifrån sig längre, det är dags att ta ansvar och omedelbart sätta stopp för tvångssteriliseringarna!

Anders Selin, förbundsordförande Hbt-socialdemokrater Sverige
Lukas Romson, styrelseledamot Hbt-socialdemokrater Stockholm

Etiketter: , , , , , ,

2010-06-30

Pressmeddelande från KIM: Regeringen måste agera snabbt – tvångssteriliseringarna är en skamfläck!

Socialstyrelsen presenterade idag rapporten från den utredning som sett över transsexuellas villkor inom vården. KIM har ingått i referensgruppen och välkomnar större delen av förslagen. Bland förslagen ingår att ta bort lagkravet på att den som genomgår en könskorrigeringsprocess måste vara steril.

- Vi är mycket glada åt att detta djupt kränkande krav nu äntligen ser ut att tas bort. Tvångssteriliseringarna är en skamfläck och har orsakat stor sorg för många. Det här är första steget till upprättelse. Ansvarig myndighet har sagt sitt, nu vill vi se ett snabbt agerande från regeringen, säger Lukas Romson, ordförande i KIM.

Utredningen föreslår ingen förändring när det gäller kravet på att den som vill byta juridiskt kön och få könskorrigerande operationer ska ha fyllt arton år, men man föreslår en utredning kring åldersgränsen för byte av juridiskt kön.

- Vi tycker att unga ska få byta juridiskt kön på samma villkor som vuxna, dagens situation leder till ökad psykisk ohälsa hos en redan utsatt grupp. Vi hoppas utredningen skyndsamt kommer till stånd och kommer fram till att även minderåriga transsexuella bör få tillstånd att byta juridiskt kön, säger Lukas Romson.

Vad gäller vården för transsexuella föreslår utredningen en rad åtgärder för förbättringar. Man är också tydlig med att även patienter som inte uppfyller kriterierna för transsexualism, utan har en mer ospecificerad könsidentitetsstörning, ska erbjudas god vård.

- Det är skönt att se att utredningen har uppmärksammat den del av patientgruppen som hittills farit mycket illa, de som behövt vård men inte platsat i de ibland snäva ramarna vården har för att sätta diagnosen transsexualism. Förhoppningsvis innebär socialstyrelsens signalerna att de här patienterna nu verkligen får vård, istället för att som nu avfärdas från vården utan hjälp, avslutar Lukas Romson

Andra media om utredningen:Arena, The Local,Dagens Medicin, SR International, Studio Ett, P3 Nyheter Aftonbladet, SvD, DN Rapport Rapport 19.30 TV4
Bloggar: Trollhare, Lisa Olsson, What, Rasmus, F!

Etiketter: , , , , , , , , , , ,

2010-03-24

Sveriges Unga Muslimer bjuder in homofob talare

Sveriges Unga Muslimer har enligt Sveriges Radio bjudit in Sheik Abdullah Hakim Quick att tala på organisationens påskkonferens. [Han är känd för att ha uttalat sig positivt till dödstraff på homosexuella och för sina antisemitiska åsikter.] Rättelse 23:38 Han säger i ett tal, i citat som Sveriges Radio uppger kommer från www.enjoyislam.com, att homosexuella är en av de mest farliga grupperna i samhället. Han hävdar också att den muslimska inställningen till homosexualitet är dödstraff.

Det här är bekymmersamt.
Sveriges Unga Muslimer säger att de inte kände inte till Sheik Abdullah Hakim Quicks åsikter om homosexuella, men man stryker inte hans deltagande i konferensen. Oavsett vad populistiska islamofoba debattörer som Philip Wendahl och Evin Rubar tycker, Sveriges Unga Muslimer betraktas normalt sett som en bra organisation. En organisation som inte är reaktionärt konservativa utan som tar jämlikhetsfrågor på allvar. De samarbetar med inom EU-projektet Alla Lika Alla Olika och genomför antidiskrimineringskampanjer ihop med bland andra RFSL Ungdom. Därför borde de tänka över sitt ställningstagande igen. Att i nuläget fortsätta att välkomna Sheik Abdullah Hakim Quick kommer skada både SUM och alla andra muslimer i Sverige som jobbar för jämlikhet. De borde stryka honom ur programmet. Alternativet är att även arrangera en debatt mellan Sheik Abdullah Hakim Quick och någon som är kompetent nog att argumentera mot honom i frågor om homosexualitet och islam, för att visa sina medlemmar att det finns andra åsikter. Ett pressmeddelande om vad organisationen anser om HBT-personers rättigheter vore nog också på sin plats, för att rädda situationen.

Så, SUM har klantat sig, rejält, och behöver göra något åt saken. Man bör tydligen tänka sig för vad gäller en del andra talare man haft under åren också.

Men, om man börjar kräva att deras bidrag ska dras in bör man hålla följande i åminnelse:
* SUM får, som enda muslimska ungdomsorganisation, knappt 2,3 miljoner i organisationsstöd.
* De kristna ungdomsorganisationerna får kring 47 miljoner.
* Antalet bekännande muslimer i Sverige antas vara kring 250 000. Antalet bekännande kristna brukar antas vara kring en miljon. Förhållandet unga muslimer/unga kristna borde om detta stämmer vara 1/4. Men när det gäller bidragspengar är förhållandet 1/20.
* Ett flertal djupt värdekonstervativa kristna ungdomsorganisationer får stora summor i organisationsstöd.

Ett flertal av de mer värdekonservativa kristna ungdomsorganisationer som får bidrag har anlitat mycket kontroversiella talare eller har själva uttalat sig kontroversiellt. Chef för studentorganisationen Credos egna internutbildningar är Stefan Gutavsson, mannen som inte såg några teologiska hinder för dödstraff och som är en av de tydligaste förgrundsfigurerna för den kristna högerns homohat i Sverige. Han är också en flitigt anlitad talare av Credo ute på universiteten. Ordförande för elev- coh studentorganisationen Ny Generation är även chef för Livets Ords bibelskola. Syrisk Ortodoxa Kyrkans Ungdomsförbund har uttalat sig mot Ecce Homo-utställningen på ett sätt som liknar konservativa muslimers sätt att relatera till muhammedbilderna. Kristoffer Mauritzson, på Sveriges Unga Katoliker, menar att onani är synd, abort mord och att kondomer inte skyddar mot aids.

Såvitt jag vet har varken Credo, Ny Generation, Sveriges Unga Katoliker, Pingst Ung eller Syrisk Ortodoxa Kyrkans Ungdomsförbund samarbetat med någon HBT-organisation i jämlikhets- eller antidiskrimineringsprojekt. Det är inte så ofta man ser dem i andra antidiskrimineringssammanhang heller, jämfört med hur ofta man stöter ihop med folk från SUM eller muslimska Fredsagenterna. Men ingen blir gladare än jag om jag har fel! Den kristna högerns unga, och de katolska och ortodoxa ungdomarna, kommer kanske i år spendera några av sina ansenliga miljoner på Stockholm Pride, eller på att dra igång HBT-utbildningar i sina organisationer?

Uppdatering: SvD skriver också om händelsen. Nyansernas mästare, Per Gudmundsson, lyckas få det till att SUM själva står för de åsikter Sheik Abdullah Hakim Quick uttalat.

Andra bloggar: Jonatan Leman, Bengt Held, Niklas, Apelsineld
Följande är bloggar jag normalt inte länkar till men nu gör jag det, för belysa den onyanserade debatt som SvD, medvetet eller omedvetet, göder: Leff45, Mittenradikalen, Germund, Politiskt inkorrekt och Gudmundssons egen blogg, Every Kinda PeopleSparsamt Leverne
Slutligen, en muslimsk reaktion på Gudmundsson, inte heller den så nyanserad: Kulturkritikern

Uppdatering:
Sveriges Unga Muslimer har publicerat ett uttalande om händelsen. Jag uppmanar läsarna att läsa SUMs uttalande, lyssna på Sverigs Radios inslag med två korta snuttar av Sheik Abdullah Hakim Quicks tal och sedan goggla efter mer information och göra en egen bedömning av om SUMs eller SRs bedömning av hans åsikter är mest korrekt.
Här finns den websida som Sverigs Radio anger som källa. Lyssna också på intervjun med SUMs generalsekreterare Omar Mustafa.

Själv börjar jag undrar vem som tipsade Sveriges Radio och hur källkritisk man varit. När man använder Evin "Könskriget" Rubar som "expertkommentator" blir åtminstone jag väldigt misstänksam.

Etiketter: , , , , , , ,

2008-04-01

Pedofili, djursex och ett Kd i kris....

Egentligen är jag så innerligt trött på alla korkade argument mot samkönade äktenskap att jag inte ids bry mig mer om eländet. I allmänhet är ju bästa sättet att sänka en meningsmotståndare med dåliga argument att helt enkelt inte säga emot utan låta honom fortsätta. Och fortsätter i ullstrumporna gör de, de värdekonservativa som vill behålla äktenskapet som ett heteronormativt privilegium. De senaste inläggen är så strålande exempel på usel retorik att jag bara måste kommentera dem ändå.

Först var det Anders Svensson, lärare i juridik vid Stockholms Universitet, som i SvD skrev den svamligaste debattartikel som setts sen Flower-power-eran begravdes. Argument mot hetslagstiftningen och diskrimineringsskydd blandades ihop med motståndet mot samkönade äktenskap, ihopjoxat med märkliga resonemang om "gummi-paragrafer" och värdegrunder som måste innehålla värden. Göran Lantz gav en utmärkt replik och Tor Billgren har kommenterat Svensson, argument för argument.

Mer behöver knappast sägas, Åsa Petersens sammanfattning illustrerar det hela väl: "På ena sidan de som vill ha kvar en heteronormativ och diskriminerande lagstiftning: samhället måste tydligt visa vad som är ”normalt” och ”onormalt”. På andra sidan de som kräver att alla människor, oavsett sexualitet, ska vara lika inför lagen."

Jag är säker på att några av lärarna på min institution delar Anders Svensson åsikter, men jag konstaterar att ingen av dem är så dåliga debattörer, eller har så dålig smak, att de tar till samma retorik som Svensson. Vilket känns tryggt, hans argumentationsteknik hade inte varit lämpligt att lära ut till blivande jurister. Svensson undervisar alltså inte alls vid Juridicum, tack och lov, utan vid institutionen för socialt arbete!

Men som om Svensson självmål inte var nog för att sänka äktenskapsmotståndarna, sen dyker Lennart Sacredeús upp. I söndagens Agenda jämförde han samkönade äktenskap med relationer med djur och pedofila äktenskap! Med argument som grundar sig på tesen om det sluttande planet menar han tydligen att accepterar vi en liberal, icke-kristen, värdering som samhällsnorm, så kommer vi acceptera även annat som är icke-kristet. Som om motståndet mot pedofili och djursex baserade sig på kristna argument, man tar sig för pannan.

Om argument om sluttande plan vore giltiga vore de det även om den värdekonservativa sidan. Man skulle kunna skriva saker som:
"-Vad säger att de stannar vid att begära att äktenskapslagstiftningen inte ska liberaliseras? De kan ju lika gärna fortsätta och begära att skilsmässor blir olagliga, och otrohet förbjudet. Kanske kommer till och med vissa radikala försöka få igenom kyskhetsbälte för alla ogifta flickor och spöstraff för onanister? Den högljudda bibellobbyn tycks ju ha manipulerat ett helt regeringsparti och äger ett flertal tidningar och andra media, och de utmålar sig som kränkta så fort någon vågar säga emot dem."

Eller så konstaterar man att dåliga argument talar för sig själva, och låter Kd och andra fortsätta att arbeta sig fram mot sin egen och regeringens kris. De tycks inte behöva draghjälp alls till det just nu.

Tillägg: Med tanke på dagens datum kunde man tro att Sacredeús utspel var ett skämt, men det gjordes alltså i söndags, och tycks inte alls varit humoristiskt menat...

Etiketter: , , , , , , , , , , , , ,

2007-11-19

Manligt att ta sig ton?

Jag läste en artikel idag (SvD, skriven av Lina Kalmteg, tyvärr ej på webben) om rockbiografier. Det är tydligen höstens trend på förlagen, och de behandlar uteslutande manliga svenska musiker. En av redaktörerna, ansv. för Kent-biografin, ger en briljant förklaring, så lysande stupid att jag inte kan avhålla mig från att citera den.
"- Det är svårt att hitta kvinnliga svenska artister som har en så lång karriär bakom sig att det går att göra en bok om dem och som dessutom har en så stor publlik att det är ekonomiskt försvarbart." Detta sagt av Håkan Steen, SonicMagazine.

Det känns onekligen som om det är enbart musiker av Ulf Lundells-stuk som Håkan Steen kan tro duger till att skriva säljbara biografier om. Som om andra genrer omöjligt kan generera samma stora idol-intresse och därför blir helt osäljbara. Eller som om stora kvinnliga musiker inte är "riktiga musiker" just för att de inte är manliga rockmusiker. För en "riktig rockmusiker" är per definiton man.

Att vi har kvinnliga musiker av stora mått konstaterar Karin Magnusson, red. P1 kulturfredag, redan i artikeln. Hon räknar upp några snabba exempel; Carola, Agnetha Fältskog, Lill Lindfors och Anni-Frid Lyngstad. Själv kom jag omedelbart att tänka på både Marie Fredriksson och Eva Dahlgren. Ingen av dem är mindre rockiga än Per Gessle och båda har längre karriär än Steens favoritband Kent.

Håkans Steens och andra manliga musikjournalisters fixering vid manliga musiker är helt enkelt ett klassiskt utslag av den gamla vanliga könsmaktsordningen. Precis som det är det när manliga sportjournalister väljer att visa herridrott, och prata om herridrott på ett sätt som antyder att det är detta som är all idrott som finns. För det heter givetvis fotboll och damfotboll, hockey respektive damhockey, i de allra flesta sportreferat. Fortfarande, år 2007. Möjligen kan de nämna damidrotten, inte sällan då i lätt förklenande och nedsättande ordalag.

Hur musik- och sportjournalister beskriver sin verklighet kan givetvis staten aldrig bestämma över. Men, vi kan se till att det är enbart journalisten egen vilja att blunda som gör att han inte ser de kvinnliga musikerna och idrottsutövarna. Vi kan kräva att anslag till ungdomskultur ges med ett tydligt genusperspektiv för ögonen, så idrotter som har många flickor bland utövarna får lika stort stöd per utövare som de som domineras av pojkar. Och så att de klubbar som har jämställdhetspolicys får en bonus för det. Vi kan kräva att särskilda pengar till kommunala ungdomssatsnignar bara betalas ut om kommunen kan visa att de ska satsa lika mycket på aktiviteter som lockar tjejer som på aktiviteter som lockar killar. Vi kan sträva efter att återupprätta den kommunala musikskolan, och anlägga ett genusperspektiv på det jobbet också.

Vi skulle till och med kunna initiera bildandet av en ny TV-kanal, enbart fokuserad på damidrott. Eller kanske på all den idrott som inte får synas i den normativa sportjournalistiken; damidrotten, handikappidrotten, gayidrotten och idrott som utövas i länder med många emigrerade medborgare boende i Sverige. Om SVT skulle satsa på det är jag övertygad om att det skulle bli en veritabel framgångssaga, tittarmässigt. Det är trots allt en minoritet av befolkningen som tillhör normen vita, etniskt svenska, medelålders, icke-funktionhindrade, heterosexuella män. Vi andra är i majoritet, och vi gillar även annan idrott än svensk herrfotboll och svensk herrhockey.

Tillägg, 1/1,: Artikeln finns sedan en tid tillbaka på SvDs webplats.

Etiketter: , , , , , , ,