Vems ärenden går Gudmundson?

Per Gudmundson har de senaste dagarna dragit igång en debatt om det han på sedvanligt raljant vis kallar att "bögarna hänger löst i Broderskap". Qx hakade på, lite mer sakligt och idag följer Gudmundson upp det hela med en självförhärligande artikel om Broderskaps "beklämmande människosyn".

I korthet handlar det om att det muslimska nätverket inom Broderskapsrörelsen, en kristen sidoorganisation inom socialdemokraterna, i somras skrev ett eget, muslimskt, manifest. Det är en slags motsvarighet till Manifest för kristen vänster, som är ett värdegrundsdokument som antogs inom Broderskapsrörelsen augusti 2009. De två manifesten skiljer sig åt inte bara genom att fokusera på olika religioner utan också genom att texten om den jämlika värld man vill bygga i det muslimska manifestet inte omfattar begreppet "sexuell läggning", men nämns i Manifest för kristen vänster. Peter Weiderud, ordförande för Broderskap, försvarar organisationen på organisationsbloggen och påpekar att Broderskaps inställning i hbt-frågor är tydlig och klar, och att organisationen är betydligt mer känd för sitt positiva engagemang i frågorna än Svenska Dagbladet. Hans förklaring till skillnaden är att de muslimska medlemmarna inte hunnit lika långt som den kristna majoriteten i Broderskap och att "Människor måste få en möjlighet att växa med frågor och uttrycka sig på ett sätt som gör att de inte marginaliserar sig i sitt eget sammanhang." Han uttrycker också en stark förhoppning om att snart få läsa även om hbt-rättigheter i Muslimska socialdemokraters manifest.

Så, vem ska man tro på, Weiderud eller Gudmundson? Jag väljer den förra, inte enbart för att han till skillnad från Gudmundson är socialdemokrat. Jag uppfattar Weiderus inlägg som betydligt mycket mer sansat än Gudmundsons och Weiderus slutuppmaning som en så tydlig vink till muslimska socialdemokrater som det anständigtvis går att göra offentligt. Sen kan man givetvis kritisera Broderskap och kalla det för dubbelmoral att inte kräva att sexuell läggning ska vara inkluderat redan från början i det muslimska manifestet. Men jag tror inte att det är en framkomlig väg för att förändra mer konservativa muslimers åsikter att göra som Gudmundson och i artikel efter artikel utmåla muslimer som ett hot. Inte heller tycker jag att det känns seriöst när han hänvisar till en så omdiskuterat subjektiv journalist som Evin "Könskriget" Rubar som vederhäftig källa.

I en tid när de mest häpnadsväckande lögner om islam och muslimer sprids av riktigt mörka krafter är det viktigt att hålla koll på avsändarens syfte med en artikel som Gudmundsons. Per Gudmundsons hat mot islam/muslimer är mycket välkänt, likaså hans inställning till socialdemokrati och vänsterpolitik. Gudmundsons brinnande ledarartiklar för hbt-rättigheter har också lyst med sin frånvaro tidigare vad jag vet.

Det är alltså ingen långsökt gissning när jag säger att Gudmundsons syfte med att dra igång en debatt i frågan är:
* att skapa konflikt inom socialdemokraterna
* förmå hbt-personer att misstro socialdemokraterna
* svartmåla svenska muslimer

Jag menar att det går att diskutera frågan om problemet med att inom samma rörelse ha synbarligen två olika värdegrunder utan att för den delen gå borgarnas, islamofobernas eller Gudmundsons ärenden. Konstruktiv kritik framförs oftast bäst i lugna samtal mellan dem det berör, det diskuteras inte högljutt i media utan att alls involvera dem man kritiserar. Det uppfattas lätt som kolonialistiskt om man går ut och kritiserar muslimer och samtalar om "problemet muslimer" utan att faktiskt samtala med muslimer själva.

Det finns också inom arbetarrörelsen ett problem med brist på respekt för personer som har en tydlig tro. Vi har kanske inte alltid varit de som stått på barrikaderna och slagits även för människors rätt till religion, inte bara rätten från religion. Det gäller tyvärr även inom delar av hbt-rörelsen. Jag tror det är viktigt att se att en religiös identitet för många är lika grundläggande och viktig för identiteten som exempelvis en persons sexuella läggning. Åtminstone om man ska kunna föra en bra dialog hbt-personer/socialdemokrater och muslimer emellan.

Jag ser som jämlikhetskonsult allt fler tecken på att det finns allt fler människor, både muslimer och hbt-personer, som verkligen vill mötas och samtala om hbt-frågor och andra jämlikhetsfrågor inom islam. Broderskaps långvariga arbete är ett av de tecknen, samarbetena mellan muslimska organisationer och hbt-organisationer i olika jämlikhetsprojekt är ett annat. Långsamt, men säkert, tror jag en insikt håller på att växa fram hos både hbt-personer och muslimer, att vi har mer som förenar än som skiljer. Med mod, tillit, respekt och en gemensam vilja tror och hoppas jag hbt-personer och muslimer, både inom och utanför socialdemokraterna, kan grumla Gudmundsons förhoppningar.

Andra bloggar: Henrik Tornberg, Alltid Rött, Alltid Rätt, Jon Voss, Politik och mellanöstern, Jinge, Löshäng, (mer om Vilks än Gudmundson)

Tillägg:
Utan att för den skull förringa det faktum att "sexuell läggning" i muslimska socialdemokraters dokument har plockats bort, inte glömts bort, tänkte jag exemplifiera hur det ser ut på en del andra håll, där man inte heller är så bra på att ha ett intersektionellt perspektiv:

Ur stadgar för Liberal Mångfald
"§ 5. Medlemskap
- Medlemskap i Liberal Mångfald är öppet för alla personer med liberala värderingar oberoende av religion, sexuell läggning, kön, nationellitet eller etnisk bakgrund."
Man får väl hoppas att även personer med funktionsnedsättningar och liberala transpersoner är välkomna som medlemmar...


Ur en artikel hos MUF, om att de ogillar kvotering:
"Vad det än gäller så ska man få bli bedömd utifrån sina egna unika förutsättningar, erfarenheter och meriter, inte utifrån vilket kön, etnicitet, eller sexuell läggning man har"
Om detta innebär att MUF tycker det är okey att studenter blir bedömda utifrån sin funktionsnedsättning, sin religion, sin ålder, sin klass eller huruvida de är transpersoner eller inte avslöjar inte artikeln. Jag tror inte det, men en rabiat vänsterjournalist skulle kunna tolka det så...

Ur Centerpartiets partiprogram, rad 11:
"Alla människor är jämlika. Varje människa har samma rättigheter och samma skyldigheter,
oavsett kön, livsåskådning, sexuell läggning, boende, etnisk eller social bakgrund."
Vi får väl anta att Centerpartiet nog egentligen tycker att alla människor även har samma rättigheter och skyldigheter oavsett könsidentitet och könsuttryck, ålder och eventuell funktionsnedsättning också. Men det är inte det som där står...

Jag har också letat förgäves efter artiklarna från Gudmundson kring dessa upprörande dokument, men inte lyckats hitta dem. Och även om det sannolikt mest handlar om okunskap och slarv, inte ovilja, så blir jag betänksam. Är det så säkert att alla organisationerna självklart skulle skriva in transpersoner, muslimer och personer med funktionsnedsättningar i dokumenten? Kan de antas ha kommit så långt, eller får dessa grupper beväpna sig med det tålamod homosexuella bör uppvisa enligt Weiderud? Ibland är det väldigt lätt att se grandet i sin grannes öga, och blunda för bjälken i sitt eget.


2010-12-31 Fortsatt debatt
Idag förklarar Anna Ardin hur det egentligen står till med värderingarna i Broderskap och Muslimska socialdemokrater, och hur det gick till när Manifest för muslimska socialdemokrater kom till. Anna Ardin är Broderskapare och den handläggare som bistod nätverket Muslimska Socialdemokrater när det diskuterade manifestet togs fram. Hon är dessutom aktiv i hbt-frågor. Inlägget är både klargörande och betryggande för oss som värnar hbt-rättigheter, och för socialdemokrater överlag tror jag.

På Progressiv blogg för solidaritet och Kulturbloggen finns mer debatt ur socialdemokratiskt perspektiv. Båda inläggen skrivna innan Anna skrev sitt inlägg.

2010-01-03
Lyssna på Anders Selin, ordf Hbt-socialdemokrater och Peter Weiderud, ordf Broderskap, i P1.

Etiketter: Anna Ardin, Broderskapsrörelsen, HBT, islamofobi, Per Gudmundsson, SvD

posted by Luka(s) @ 10:23 fm 12 comments

Rasismen i Alliansen - islam likställs med nazism

Vi vande oss redan valet 2002 vid att Folkpartiet i valtider börjar fiska i grumligt vatten, vem minns inte utspelet om språktester. Om det var det som gav dem så bra valresultat eller om det berodde på Moderaternas draghjälp, som Dagens Nyheter tror, det är svårt att säga. Men inspirerade blev de tydligen för sedan följde rasistiska utspel om socialbidragstagare, förslag om att förbjuda andra språk än svenska i skolan, Sabunis förslag om tvångsmässiga gynundersökningar av högstadieflickor, av "omtanke" om de muslimska flickorna. Och Folkpartiet i Stockholm tyckte för övrigt att det var en bra idé att Säpo ville att skolpersonal skulle hjälpa till att spionera på muslimska skolungdomar, i jakt på terrorister. I valet 2006 plockade man sen fram kravet om språktest igen, men framgångarna uteblev.

Oavsett om Folkpartiets valstrateger gör bra bedömningar eller inte när de nu återigen spelar på främlingsfientligheten, trots internkritiken, så är det djupt obehagligt att se hur både de och Moderaterna gör sitt bästa för att vinna väljare från Sverigedemokraterna, genom att redan innan valet driva SDs politik åt dem.

Om det ändå bara handlade om tillfälligheter vore det inte lika oroande. Men historien visar att det inte är så, exemplen är lite för många och Moderaterna klarar uppenbarligen inte alltid att hålla rent i sina egna led. Och den senaste händelsen i Folkpartiet får mig att undra om Folkpartiet ens är intresserade av den typen av internkontroll längre.

Henrik Emilsson, medarebetare för Nyamko Sabuni, integrations- och jämställdhetsminister, visar sig ha åsikter om islam som inte kan beskrivas som annat än rasistiska. Han skrev på sin blogg i oktober 2008, fyra veckor innan han tillträdde tjänsten hos Sabuni:

- För varje år som går ser man allt fler slöjbeklädda kvinnor i Sverige som underkastar sig den könsdiskriminering som är inneboende i mittfåran av islam. Vad är det som skulle göra islam mindre förvirrande eller ont än andra ideologier som kommunism och nazism?

Han redovisar ingen forskning som stödjer hans påståenden, utan tar sina egna känslor inför heltäckande slöja till intäkt för att de i alla lägen måste handla om könsdiskriminering. Och han jämställer islam med nazism.

Det här är en tydligt rasistisk åsikt, baserad på rena fördomar. Den ger inget utrymme för den den enorma mångfald som, liksom i alla religioner, finns inom islam. Det är inte enbart fundamentalistisk islam, islamismen, som Emilsson fördömer, utan alla inriktingar. För en genomsnittsmuslim i Sverige är det förmodligen detsamma som om en troende kristen, aktiv i svenska kyrkan, skulle få höra att hennes tro jämställdens med Westboro Baptist Church.

Jag kan förstå om man har starka personliga skäl att ogilla en viss trosinriktning, speciellt om den är fundamentalistisk. Jag har själv väldigt svårt för kristen fundamentalism eftersom jag på nära håll sett det lidande vissa personer och vissa församlingar i rörelsen orsakar. Men det innebär inte att jag tror att samtliga inom exempelvis Pingstkyrkan eller Evangeliska frikyrkan är inskränkta homofober utan sinne för jämställdhet. Det finns givetvis bra folk där också, som ärligt arbetar för en bättre värld. Och att jämföra en trosinriktning med nazism är så groteskt att jag inte finner ord.

Emilsson har också enligt Aftonbladet kritiserat DO, med ytterligare en rasistisk släng åt muslimer:

"Ska varje muslim komma dragandes med sin egen personliga tolkning av vilka klädkoder som gäller? Helt absurt att DO sysslar med sån här skit. Det får ju islam att framstå ännu dummare än vad det är."

Det är oklart om han menar något av de förlikade fallen eller det fall som ännu inte avgjorts.

Henrik Emilsson borde inte ansetts lämplig ens att ha en förtroendepost i ett anständigt parti, inte med de åsikter så tydligt och öppet uttryckt. Att han tydligen inte ens ansågs olämplig att arbeta under integrationsminstern är bara djupt tragiskt. Sabuni säger sig ta avstånd, men det finns tydligen inga planer från Nyamkos sida att göra sig av med Emilsson. Reinfeldt är mer tveksam, vi får väl se om de sätter ned foten. Hos moderaterna är det bara romer man får uttala sig rasistisk om tydligen...

Att Sverige behöver en ny integrations- och jämlikhetsminister, en ny migrationsminister och en ny integrationspolitik och jämlikhetspolitik är väl vid det här laget uppenbart. Åtminstone om man värdesätter jämlikhet och mänskliga rättigheter.

Media om Emilsson: Nyheter 24, SvD, DN
Bloggar om Emilsson och folkpartiets rasism: Jinge, Homo Politicus, Martin Moberg, Alliansfritt Sverige, LasseB, Sjölander Peter Andersson, vars analys av Sabunis duglighet jag fullständigt delar. Juridikbloggen, med en intressant analys, även om jag inte till fullo delar den.

Uppdatering:
Under kvällen har Catharina Bildt, politiskt sakkunnig hos Sabuni, meddelat att Sabuni och Emilsson är överens om att diskussionen som uppstått gör att han inte kan företräda departementet "på samma sätt som tidigare". Allt enligt SvD. Det här kommer alltså efter att Reinfeldt klev in och uttryckte sitt ogillande, innan dess var Sabuni förbluffande ointresserad av att "ha åsikter om vad tjänstemän har för uppfattningar eller åsikter i sitt privatliv". Samma ointresse återfanns hos hennes partiledare, Jan Björklund.

Centrum Mot Rasism är starkt kritiska och menar att Nyamko Sabuni har visat på dåligt omdöme och bör avgå. Personligen tycker jag aldrig hon borde tillsatts, det fanns andra och betydligt mycket mer erfarna och kompetenta kandidater att tillgå, även inom folkpartiet. Att Sabuni under hela sin ministerperiod fått skarp kritik för hur hon (miss)skött sitt uppdrag är ingen nyhet. Kritiken kommer från ett antal olika samhällsdebattörer, forskare, flera organisationer och även från delar av folkpartiet. Ändå har hon suttit kvar, kanske för att folkpartiet och den moderatledda alliansregeringen behövde ett alibi för att det skulle se ut som om de presterade något rejält i frågorna. Det är väl som med Alliansens hela jämlikhets- och integrationspolitik som med deras hbt-politik (som ju också varit Nyamkos ansvar till stor del) ytan har varit viktigare än innehållet.

Etiketter: folkpartiet, Fredrik Reinfeldt, Henrik Emilsson, islamofobi, Moderaterna, Naymko Sabuni, nazism, rasism

posted by Luka(s) @ 11:27 fm 7 comments

Folkpartiet vill ge rektor rätt att diskriminera muslimska elever

Skolminister Jan Björklund säger idag att folkpartiet vill underlätta för rektorer att förbjuda heltäckande slöja i skolan, enligt TV4.
Motiveringen är att

"Undervisning är kommunikation, man måste kunna se varandra i ansiktet."

Det absurda i denna inställning illustreras redan i studion, där Rossana Dinamarca (v) ger en kommentar via radiolänk, en kommunikation som går alldeles utmärkt utan att någon kan se henne.

Björklund är missnöjd med att DO under ett års tid utrett om nuvarande rekommendationer från Skolverket följer diskrimineringslagen, och tycker att detta är ett bevis på att det behövs tydligare lagar. Men en myndighets handläggningstider åtgärdas inte av lagändringar, utan av mer resurser till myndigheten, det borde Björklund veta.
Folkpartiet tycker nu att en rektor ska ha rätt att förbjuda en elev att bära burqa/nicab, oavsett vad DO kommer fram till. Partiet vill alltså ha ett undantag från diskrimineringslagen, just för den här typen av diskriminering. Utan att egentligen ha några tyngre argument som håller juridiskt.

Rossana påpekar nämligen det som också slog mig, att om elever och lärare alla måste kunna se varandra i ansiktet för att få delta i undervisningen kommer vi exkludera samtliga blinda ur den svenska skolan. Det är sannolikt inget folkpartiet tycker och Björklund behöver därför bättre argument. Det är möjligt att heltäckande slöja försvårar undervisningen, som Skolverket tycker. Men det gör även en mängd andra personliga egenskaper hos elever och lärare, allt från funktionsnedsättningar som syn- och hörselnedsättningar till språkproblem. Upplever en lärare stora kommunikationsproblem på grund av en elevs synnedsättning är det upp till skolan att ordna kompetensutveckling för läraren så problemet kan övervinnas. Svårare än så borde det inte heller vara med heltäckande klädsel.

De enda skäl jag kan se att förbjuda heltäckande slöja, trots diskrimineringsförbudet, är om den blir en säkerhetsrisk för eleven. Men sådant kan säkerligen lösas, alla som sett en labbrock i en genomsnittlig kemisal, ett plagg av modellen one-size-fits-none, vet att även de kan vara stora och fladdriga.

Ett annat argument mot niqab/burqa i undervisningssammanhang brukar vara att man måste kunna identifiera eleven vid prov. När jag arbetade som jämlikhetssekreterare på Stockholms universitets studentkår reste jag frågan om en tydlig skrivning i universitets likabehandlingsplan om att studenter skulle ha rätt att bära religiös klädsel. Tanken var ett förtydligande, att rätten fanns enligt lag och att identifieringen enklast löstes genom att studenten ombads komma lite tidigare för att i enrum av en kvinnlig tentavakt identifieras utan heltäckande klädsel. Det visade sig att frågan redan var självklar, ingen hade hört talas om att studenter med niqab/burqa avvisades från tentor och identifieringen löstes på ett fungerande sätt. Så smidigt kan det fungera, när ingen hänger upp sig på olikheter.

Det förvånar väl ingen att Folkpartiet kommer med den här typen av populistiska utspel just någon månad innan valet. Det är en väg partiet gått en längre tid, men det är sorgligt att se. Björklunds utspel är ren populism. Alla bör ha rätt att bära kläder som är viktiga för deras religiösa identitet, så länge det inte allvarligt kränker någon annan. Religionsfriheten är viktig att värna om, och den ska gälla alla religioner.

Sen finns det alltid skäl att diskutera hur samhället ska motverka att flickor och kvinnor mer eller mindre tvingas bära kläder de inte valt och som upplevs förtryckande. Likaså vilka signaler det sänder att just kvinnor enligt vissa religiösa traditioner (jodå, tendenserna finns även inom kristendom och judendom, om än inte lika extremt) ska dölja sina kroppar.

Men förbud mot heltäckande slöjor kan aldrig vara rätt väg. Det tvingar bort just de kvinnor samhället vill stödja från det offentliga rummet. Och, om vi går på folkpartiets linje, även från den kommunala skolan och in i muslimska friskolor som styrs på konfessionell grund. De är inga lämpliga miljöer för en fostran i demokratiska värderingar och kvinnors rätt till sin egen kropp, det är inga strikt konfessionella friskolor oavsett religion. Men dessa skolor vill folkpartiet inte förbjuda. Vi Socialdemokrater tycker inte att friskolor på konfessionell grund bör betalas med dina och mina skattepengar.

Det är också kränkande att i debatten låtsas som att inga kvinnor av fri vilja kan vilja bära burqa/niqab. När kristna nunnor väljer att gå klädda i relativt heltäckande "uniform" ifrågasätts ju aldrig om de gjort ett fritt val eller tvingats, men just muslimska kvinnor skulle alltså inte klara av att fatta såna beslut om sina liv? Det är helt orimligt tänkt.

Sen behöver man inte komplicera saker mer än nödvändigt heller, det är bara kläder vi talar om. Med människor inuti, såna som du och jag. Glöm inte det, Björklund!

Media om Björklunds utspel: Maktkamp 24, Nyhetskanalen, Kyrkans Tidning, SVT, Sundsvalls Nyheter, Östran
Bloggar: Jinge, Ner kommer man alltid, Emil Broberg, Ulf Bjereld, Magnus Holst, Dagens konflikt, Valaffischer 2010, Alltid Rött, alltid rätt, Badlands Hyena

Tidigare i debatten: DN-lagförslag mot burqa i flera länder, Expressen - Jan Björklund om integration och Sverigedemokraterna En medborgares reflektion över folkpartiets vinkling av frågan på en mässa.

Etiketter: burqa, folkpartiet, islamofobi, rasism, skola, Socialdemokraterna, Val 2010

posted by Luka(s) @ 10:15 fm 1 comments

Sverigedemokraterna lovar sina väljare mer än de kan hålla

Rapport avslöjade idag att så mycket som 37% av Sverigedemokraternas förtroendevalda ute i landets kommuner har hoppat av sina uppdrag. I konkreta siffror har 104 kandidater hoppat av. I vissa kommunr har alltså inte bara den ordinarie invalda hoppat av utan även ersättaren, vilket gör att partiet i en del kommuner nu står helt utan kandidater. Statsvetaren Malena Rosén Sundström tror att det handlar om bristande intresse för kommunpolitiken och att många helt enkelt inte hade räknat med att bli invalda. Och med 41 tomma stolar för partiet ute i kommunerna finns det ju en del som talar för den teorin.

Jag gissar en gnutta okunskap också. Min erfarenhet av att diskutera med Sverigedemokrater och personer med liknande rasistiska, homofoba, antisemitiska och islamofoba åsikter är att de egentligen inte alls är intresserade av en dialog. De vill föra en monolog, när man börjar argumentera bli de förorättade och går på personangreppen istället. Nationalisternas högljudda skrän om "yttrandefrihet" och att de "tigs ihjäl" handlar ju inte alls om yttrandefrihet som vi andra förstår begreppet, utan om deras "rätt" att helt oemotsagda få föra ut sin rasistiska propaganda. Mot den bakgrunden är det lättare att förstå den förväntan som SDs representant i Höganäs verkar ha haft, och besvikelsen när det inte räckte med monologer längre utan man blev tvungen att jobba, lägga motioner och kommunicera med övriga i kommunfullmäktige. Hon hoppar av, utan att ha skrivit en enda motion, men är ändå besviken på bristen på inflytande...

Jimmie Åkesson är däremot inte ett dugg orolig. Kanske räknar han på samma sätt när det gäller avhoppande partikandidater som när det gäller isbjörnarna i Malmö? Rent hypotetiskt kan SD klara av att behålla sina kandidater på plats i kommunfullmäktige, rent hypotetiskt kan partiets förtroendevalda antas ha varit ärliga när de sa till partiet att de inte hade en kriminell bakgrund. Rent hypotetiskt kan vi kanske anta att SD visst står upp för de mänskliga rättigheterna som de påstår.

Eller så struntar vi svamlet och kontaterar att Sverigedemokraterna är ett obehagligt och rasistiskt, homofobt och islamofobt extremistparti. Och att deras skattesänkarpolitik och förslag på sänkta arbetsgivaravgifter knappast ger fler jobb till bittra och besvikna arbetare i gamla sossefästen.

Etiketter: homofobi, islamofobi, Jimmie Åkesson, rasism, Sverigedemokraterna, tomma stolar, yttrandefrihet

posted by Luka(s) @ 3:17 em 0 comments

Rasism döljs bakom "islamkritik"

Så har även Sverige fått sin del av den franska debatten om heltäckande slöjor. När statsminister Fredrik Reinfeldt i gårdagens debatt i Sveriges Radio tog upp det franska förslaget om slöjförbud på bussar och tåg sa han visserligen att han inte ville ha ett förbud i lag. Men, samtidigt fällde han kommentarer som, om han är rätt citerad, ganska tydligt visar vad Reinfeldt står vad gäller religionsfrihet även för muslimer.

När Reinfeldt kommenterade det franska förslaget sa han:
"– Att vi helt enkelt trycker tillbaka ropen och förhoppningar om att vi ska få fler kvinnor som går i burka till exempel. Det vill vi inte i Sverige. Det kommer jag inte att acceptera stillatigande."

På en direkt fråga om den som ändå bär burka bör ta av sig den, svarade han:
"– Ja, jag tycker inte att man ska röra sig ute i öppna Sverige på det sättet, det tycker jag inte."

Det är en sak att föra en politik som innebär att motverka ojämställda och kvinnoförtryckande strömningar i muslimska grupper i Sverige. Självklart ska vi inte acceptera att kvinnor tvingas bära slöja. Men, som Mona så bra uttryckte det:
"-Sverige ska vara ett land med religionsfrihet och det måste betyda rätt till religion men också rätt från religion. Men jag kommer alltid att slåss för kvinnors rätt att slippa bära burka, men också för deras rätt att bära sjal."

I Frankrike har socialistpartiet tagit tydligt avstånd från det lagförslag som innebär att heltäckande slöja i framtiden inte får bäras i skolor, på sjukhus och en del andra offentliga instutioner och inte heller på bussa, tåg och annan kollektivtrafik. I Sverige gör Socialdemokraterna detsamma, men Moderaterna tycks sväva på målet.

Det finns en trend i dag där man gömmer rasism mot muslimer och olika arabiska grupper överlag bakom något man kallar "islamkritik". Det brukas mest av politiker från Sverigedemokraterna och Nationaldemokraterna, men även lite mer rumsrena samhällsdebattörer gör samma sak. Nu senast är det folkpartisten Philip Wendahl som återigen, förmodligen i ett desperat försök att synas och starta en tidig personvalskampanj, försöker försvara sitt hyllande av Pim Fortuyn och sina rasistiska uttalanden om muslimer med att han framförde någon slags religionskritik.

Jag är tveksam. Det krävs trots allt en hel del kunskaper om islam innan man på ett seriöst sätt kan kritisera de inriktningar som med all rätt bör kritiseras för bland annat förtryck av kvinnor. Den kunskapen upplever jag inte att Philip har. Om man som Philip på sin hemsida talar om islamism och menar att islamofacister "...uppfostrar barn till fogliga slavar, de mördar homosexuella, stenar kvinnor, hetsar mot judar och finansierar terrorism." och inte med ett ord nämner de miljoner muslimer som aldrig gör detta, då har man inte mycket kunskap om islam.

Philip skriver också att "Det är inte en slump att det oftast är kvinnor eller homosexuella som är de hårdaste kritikerna av den europeiska islamisering." Därmed avslöjar han rejält bristande kulturella kunskaper om nästa religion, kristendom. För det är inte kvinnor och homosexuella som är de hårdaste "kritikerna" av islam i europa. Det är den kristna högern och nazisterna, samma grupper som vill ta ifrån HBT-personer våra rättigheter. Philip Wendahl är ute och fiskar på mycket grumligt vatten, men jag håller med Esbati, man blir inte längre så förvånad över sånt här inom folkpartiet.

Etiketter: burka, Fredrik Reinfeldt, islamofobi, Mona Sahlin, rasism

posted by Luka(s) @ 8:16 em 2 comments

Pim Fortuyn - en missförstådd martyr?

Folkpartisten Philip Wendal går idag ut i QX och försvarar Pim Fortuyn, mannen som drev det nederländska högerpopulistiska partiet Pim Fortuyns lista. Wendal kallar Fortuyn för en "livsstilsradikal martyr".

Fortuyn var homosexuell och berättade öppet om sina besök på bastuklubbar. Wendal tycks mena att det skulle göra honom till en trevligare kille än Jimmie Åkesson. Jag tvivlar, sexuell läggning säger inget om en persons åsikter, även svenska bögar tycker som bekant olika. Dessutom verkar Wendal mena att Fortuyn ju inte kan ha varit rasist, för han hade minsann inte alls något emot att ha sex med marockanska män. Tvärtom han skröt gärna om hur ofta han hade sex med dem. Det blir litegrann som Carola Häggkvist envisa förnekanden om att hon skulle vara homofob, hon har ju så många homosexuella vänner. Jag tycker nog inte att exoticering av marockanska älskare eller homosexuella vänner är detsamma som att man ser gruppen som jämlika och inte har fördomar om dem.

Pim Fortuyns islamofoba politik kallar Wendal "ett liberalt uppror mot en europeisk islamisering", en rubricering som förmodligen inte många muslimer skulle hålla med om. Eller klassiska liberaler heller för den delen. Pim Fortuyn var trots allt känd för att ha sagt sånt som att "Islam är en bakåtsträvande kultur" och för att han ville förbjuda muslimer att immigrera till Holland. Det är inte vad jag skulle kalla en liberal inställning.

Wendal argumenterar också för att Fortuyns islamofobi är mycket mer okey än Dansk folkepartis och Sverigedemokraternas islamofobi, eftersom Fortuyn till skillnad från dessa partier inte förespråkar en kristen stat.
Frågan jag ställer mig är:
-Hur kan det bli mer acceptabelt att underblåsa fördomar och hat mot en religiös grupp bara för att man inte själv tillhör en annan religiös grupp?

Bara för att Forteyns ställningstagande var mer intellektuellt hederligt i det avseendet betyder inte det att den var moraliskt mer högststående. Mängder med moraliskt sett mycket diskutabla åsikter har marknadsförts med oklanderlig logik och intellektuell hederlighet. En person som hatar invandrare och erkänner detta blir inte trevligare enbart på den grundvalen, hur "hederligt" det än är att erkänna sitt hat.

På en punkt ger jag dock Wendal rätt, fundamentaliska religiösa rörelser utgör ofta ett hot mot demokratin och mot upprätthållandet av de mänskliga rättigheterna. Men att motverka dem genom att inkränka de mänskliga rättigheterna för människor som hör till dessa rörelser kan aldrig vara rätt väg att gå. Fortuyns väg är en återvändsgränd, och en farlig sådan. Den skapar bara känslor av utanförskap hos redan marginaliserade grupper, och leder därmed till frustration´och isolering, en farlig kombination som utnyttjas av de som vill se en militant radikalisering hos europeiska muslimska grupper.

Arbetet mot rasism, sexism, homofobi, islamofobi och för ett jämlikt samhälle som på allvar tar tillvara människors olika resurser, erfarenheter och begåvningar och ser till alla människors olika behov, det arbetet är avgörande för demokratin.

Men det handlar om att lyssna och se människor, inte om att fördöma och bannlysa. Med en respekt för att religionen är viktig för många, ihop med ett tydligt försvar för FN-deklarationen som den gemensamma humanistiska grunden oavsett religion, kan man komma mycket långt. Det är min erfarenhet som kristen och HBT-person, när jag talar med religösa om HBT-frågor. Bara för att många religiösa fundamentalister brister i ödmjukhet, tvärs emot sin religions påbud, betyder inte det att politiker och HBT-rörelse bör begå samma misstag. Med dialog och respekt kommer man mycket längre. Nyliberalismen verkar tyvärr ibland sakna båda delarna.

2010-01-22: Fler bloggar om: Niklas Hellgren, Martin Andreasson, Isobel Hadley-Kamptz och Ali Esbati

Etiketter: demokrati, folkpartiet, HBT, islamofobi, Philip Wendal, Pim Fortuyn, politik, QX, religion

posted by Luka(s) @ 3:33 em 0 comments