Bög...förlåt GAYgalan under luppen!
Det har blossat upp en
interndebatt om QX-Gaygala, efter att en del bögar tyckt att
priserna gick till fel personer. Dagens Nyheters kommentar är att det
var lite ont om homo- och bisexuella bland pristagarna. Och i
Debatt i SVT låg även där fokuset på fjäsket för heteronormen. Men den kunde lika gärna, som Andrès påpekar, handla om homonormen.
För vi som inte tillhör den bögiga klubbeliten i storstäderna, vi har aldrig varit så exalterade över GAYgalan. Nu har en del bögprofiler i nöjesvärlden också upptäckt den unkna lukten som uppstår när man exkluderar inte bara stora delar av lesbiskas kultur, och allt som rör transpersoner och bisexuella av alla kön, utan också alla som inte är vita storstadsbögar som leker klubbkids hela livet. Det blir lite instängt, minst sagt. Och priserna går till såna som Maria Montazami och Victoria&Daniel. Ge det två år till så får
Carola Häggkvist priset för Årets artist,
jag lovar. Men det är ju en bra början med interndebatt öht, vi får se var det landar. Och om fler än nöjes-bögprofiler blir välkomna i debatten, och ids bry sig.
Låt mig vara tydlig. Det är självklart helt okey att QX anordnar ett kul party och delar ut lite priser till kändisar i nöjesvärlden. Det må stå varje nöjestidning fritt att göra så, och entreprenörsanda ska ju inte motverkas. Problemet kommer när man låtsas representera hbt-samhället, genom att dela ut pris som Årets Homo, Årets Hetero och Årets kämpe. För det första har nomineringarna och omröstningarna ingen som helst förankring i det vi andra kallar demokrati. Det är fritt fram att rösta hur många gånger som helst och det kampanjas vilt från flera böghak och event som vill få stå i rampljuset en smula. Men dessutom så är det ju främst klubbögar som både nominerar och röstar, och det är QX redaktion som redan i början styr omröstningen genom att presentera förslag på folk att nominera. Precis som i heterovärlden är det en liten klick vita, medelålders storstadmän med god inkomst som självgott sitter där och låtsas representera oss andra. Eller ja, åtminstone bögarna och flatorna. Bisexuella och transpersoner och alla queers behöver ju inte ens känna sig falskeligen representerade,
vi är ju mer eller mindre öppet uteslutna.Jag har svårt att tänka mig att majoriteten ens av alla bögar tycker att höjden av svenskt kulturliv är Maria Montazami och bröllopet mellan kungligheter. Eller att alla bögar lyssnar på schlager och älskar dragshow som inte förnyats sen sjuttiotalet. Så det är verkligen på tiden att de bögar som inte känner sig representerade säger ifrån och påpekar att QX Gaygala sedan länge passerat bäst-före-datum. Att utestänga heternormen tjänar sitt syfte, men när man samtidigt slänger ut 80% av sin egen familj är det inte så snyggt. Till slut kommer man bli rätt ensam.
För mig är det helt okey om bögklubbseliten vill dunka varandra i ryggen och ge vilka påhittade priser som helst till det böghak de för tillfället gillar bäst. Jag gillar varken schlager, drugshow, paljetter eller böghak men missunnar ingen annan det. Men snälla, sluta låtsas att spektaklet är seriöst, att ni representerar några andra än er själva. Överlåt åt någon hbt-organisation att dela ut de seriösa priserna, på någon HBT-gala. Folk som kan hantera det hela så det faktiskt blir hbt-världen som röstar fram vinnarna, inte en liten klick klubbögar. (QX kan säker tillåtas sponsra och därmed ändå få reklam...)
Och fixa varudeklareringen:
QX KlubbbögsGala! ***********************
Fler bloggar om kritiken mot QX Gaygala:
monblogg,
cigarbear,
Micke KazarnovicsJon Voss, QX ägare som menar att QX lyssnar på kritiken om hur man "lyfter/eller brister i att lyfta transpersoners och kvinnors erfarenheter." Och tycker pratet om heterofjäsk är en larvig tramsdiskussion.
Etiketter: andrés esteche, heteronorm, homonormativitet, jon voss, QX, SVT debatt
Gravida män
Så basunerar Aftonbladet återigen ut världsensationen att
ännu en man är gravid. Det finns en del faktafel i artikeln, alla som någon gång fått testosteron utskrivet av en läkare vet till exempel att preparaten aldrig intas oralt, på grund av risken för leverskador, utan injiceras eller tas upp genom huden via gel eller plåster. Och Scott Moore hade inte valt att behålla inre reproduktiva organ, han hade inget val. Som
Daily Mail rapporterar, könskorrigerande operationer av genitalier är mycket dyra i USA, och bekostas av patienten själv. Scott hade inte råd med något annat än att få brösten ersatta av en manlig bröstkorg. Men överlag är det en helt okey artikel, kul att Aftonbladet motverkar heteronormen såhär.
Vad både Daily Mail och Aftonbladet missar är dock att detta inte är någon nyhet. Thomas Beatie var inte heller någon världsensation, han var inte först.
Matt Rice gjorde uppehåll i sin hormonterapi för att kunna bli gravid och föda sin son
Blake, som föddes 1999. Och transmän har med stor sannolikhet skaffat barn, både via att själv vara gravida och genom adoption, sedan historisk tid. Det nya, sedan
1930-talet är att vi också kan få vård i form av
hormonterapi som (ihop med
könskorrigerande operationer) får oss att se ut som alla andra män.
Det är väl det som upprör, vi har tillåtits bli accepterade som det kön vi anser vi har. Då borde vi också vara tacksamma och inte kräva att dessutom kunna behålla vår möjlighet att få biologiska barn. Men normens krav ser olika ut för transtjejer och transkillar. Att transtjejer blivit "biologiska fäder" i årtionden, även efter att de påbörjat hormonbehandling och genomgått vissa operationer, det tycks inte vara lika uppseendeväckande. Gravida män syns mer än kvinnor som producerar spermier, modersrollen är normativt sett mycket viktigare än fadersrollen.
Det är sorgligt att vi inte kommit längre som släkte. Att en massa människor inte har bättre för sig än att smutskasta och
hata föräldrar som Thomas Beatie, istället för att bry sig om alla de barn som misshandlas, våldtas, säljs som slavar eller bara slängs ut på gatan av sina föräldrar, det är bara tragiskt.
Regnbågsbarn mår lika bra som andra barn,
det vet vi. Och
den forskning som finns om barn i transfamiljer visa samma trend, de mår varken bättre eller sämre än andra barn.
Så det är inte för "barnets bästa" folk skriker ut sitt förakt och äckel för gravida män. Det handlar om heteronormens rädsla för det okända. Om rädslan för att känna att någon man trott sig vara lik sedan visar sig ha egenskaper man föraktar, ofta så kallade kvinnliga egenskaper. Om vissa män accepteras som män trots att de har sex med män, då kanske andra män kan misstas för att vara bögar? Om vissa män accepteras som män trots att de föder barn, då kanske andra män kan misstas för att ha lika starka känslor inför föräldraskap som kvinnor? Vår normativa bild av män blir ifrågasatt, och det hotar normen. Precis som vår normativa bild av kvinnor. För om det inte är en unikt kvinnlig egenskap att föda barn, då kanske inte kvinnor bör ha den mesta makten över barnen? Det kan förklara min erfarenhet av att väldigt många kvinnor reagerar mycket starkt på ämnet gravida transkillar.
I Sverige skulle inte Scott kunna föda sitt barn. I Sverige ogillar vi gravida män så mycket att vi fullt lagligt ser till att
transsexuella tvångssteriliseras. Med Alliansregeringens goda minne.
Och även om jag tror att rätt många kvinna-till-man-transsexuella inte skulle kunna tänka sig att vara gravida, så ska de som vill kunna ha möjligheten. Tvångssterilisering är en skam i en demokratisk stat. Världen går inte under av gravida män. Scott och Thomas Moores son väntas födas om en månad. Han ska heta Miles. Jag håller tummarna för en okomplicerad förlossning och en frisk och pigg krabat, och grattar i förväg!
Andra bloggars tankar: Givetvis
hann Trollhare före mig med att problematisera heteronormen.
Miss Vivi,
Daniel och
Sune the girl är positiva.
Andra är inte lika trevliga, det varierar från tveksamma
Dana Jaja,
Petra till chockade och äcklade
Rewdboy och
Christer Åbergs naturligt "kristna" fördömande.
Etiketter: Alliansen, gravid, heteronorm, Kd, manlighet, Scott Moore, transsexuell, tvångssterilisering
