Rasism döljs bakom "islamkritik"

Så har även Sverige fått sin del av den franska debatten om heltäckande slöjor. När statsminister Fredrik Reinfeldt i gårdagens debatt i Sveriges Radio tog upp det franska förslaget om slöjförbud på bussar och tåg sa han visserligen att han inte ville ha ett förbud i lag. Men, samtidigt fällde han kommentarer som, om han är rätt citerad, ganska tydligt visar vad Reinfeldt står vad gäller religionsfrihet även för muslimer.

När Reinfeldt kommenterade det franska förslaget sa han:
"– Att vi helt enkelt trycker tillbaka ropen och förhoppningar om att vi ska få fler kvinnor som går i burka till exempel. Det vill vi inte i Sverige. Det kommer jag inte att acceptera stillatigande."

På en direkt fråga om den som ändå bär burka bör ta av sig den, svarade han:
"– Ja, jag tycker inte att man ska röra sig ute i öppna Sverige på det sättet, det tycker jag inte."

Det är en sak att föra en politik som innebär att motverka ojämställda och kvinnoförtryckande strömningar i muslimska grupper i Sverige. Självklart ska vi inte acceptera att kvinnor tvingas bära slöja. Men, som Mona så bra uttryckte det:
"-Sverige ska vara ett land med religionsfrihet och det måste betyda rätt till religion men också rätt från religion. Men jag kommer alltid att slåss för kvinnors rätt att slippa bära burka, men också för deras rätt att bära sjal."

I Frankrike har socialistpartiet tagit tydligt avstånd från det lagförslag som innebär att heltäckande slöja i framtiden inte får bäras i skolor, på sjukhus och en del andra offentliga instutioner och inte heller på bussa, tåg och annan kollektivtrafik. I Sverige gör Socialdemokraterna detsamma, men Moderaterna tycks sväva på målet.

Det finns en trend i dag där man gömmer rasism mot muslimer och olika arabiska grupper överlag bakom något man kallar "islamkritik". Det brukas mest av politiker från Sverigedemokraterna och Nationaldemokraterna, men även lite mer rumsrena samhällsdebattörer gör samma sak. Nu senast är det folkpartisten Philip Wendahl som återigen, förmodligen i ett desperat försök att synas och starta en tidig personvalskampanj, försöker försvara sitt hyllande av Pim Fortuyn och sina rasistiska uttalanden om muslimer med att han framförde någon slags religionskritik.

Jag är tveksam. Det krävs trots allt en hel del kunskaper om islam innan man på ett seriöst sätt kan kritisera de inriktningar som med all rätt bör kritiseras för bland annat förtryck av kvinnor. Den kunskapen upplever jag inte att Philip har. Om man som Philip på sin hemsida talar om islamism och menar att islamofacister "...uppfostrar barn till fogliga slavar, de mördar homosexuella, stenar kvinnor, hetsar mot judar och finansierar terrorism." och inte med ett ord nämner de miljoner muslimer som aldrig gör detta, då har man inte mycket kunskap om islam.

Philip skriver också att "Det är inte en slump att det oftast är kvinnor eller homosexuella som är de hårdaste kritikerna av den europeiska islamisering." Därmed avslöjar han rejält bristande kulturella kunskaper om nästa religion, kristendom. För det är inte kvinnor och homosexuella som är de hårdaste "kritikerna" av islam i europa. Det är den kristna högern och nazisterna, samma grupper som vill ta ifrån HBT-personer våra rättigheter. Philip Wendahl är ute och fiskar på mycket grumligt vatten, men jag håller med Esbati, man blir inte längre så förvånad över sånt här inom folkpartiet.

Etiketter: burka, Fredrik Reinfeldt, islamofobi, Mona Sahlin, rasism

posted by Luka(s) @ 8:16 em 2 comments

Gravida män

Så basunerar Aftonbladet återigen ut världsensationen att ännu en man är gravid. Det finns en del faktafel i artikeln, alla som någon gång fått testosteron utskrivet av en läkare vet till exempel att preparaten aldrig intas oralt, på grund av risken för leverskador, utan injiceras eller tas upp genom huden via gel eller plåster. Och Scott Moore hade inte valt att behålla inre reproduktiva organ, han hade inget val. Som Daily Mail rapporterar, könskorrigerande operationer av genitalier är mycket dyra i USA, och bekostas av patienten själv. Scott hade inte råd med något annat än att få brösten ersatta av en manlig bröstkorg. Men överlag är det en helt okey artikel, kul att Aftonbladet motverkar heteronormen såhär.

Vad både Daily Mail och Aftonbladet missar är dock att detta inte är någon nyhet. Thomas Beatie var inte heller någon världsensation, han var inte först. Matt Rice gjorde uppehåll i sin hormonterapi för att kunna bli gravid och föda sin son Blake, som föddes 1999. Och transmän har med stor sannolikhet skaffat barn, både via att själv vara gravida och genom adoption, sedan historisk tid. Det nya, sedan 1930-talet är att vi också kan få vård i form av hormonterapi som (ihop med könskorrigerande operationer) får oss att se ut som alla andra män.

Det är väl det som upprör, vi har tillåtits bli accepterade som det kön vi anser vi har. Då borde vi också vara tacksamma och inte kräva att dessutom kunna behålla vår möjlighet att få biologiska barn. Men normens krav ser olika ut för transtjejer och transkillar. Att transtjejer blivit "biologiska fäder" i årtionden, även efter att de påbörjat hormonbehandling och genomgått vissa operationer, det tycks inte vara lika uppseendeväckande. Gravida män syns mer än kvinnor som producerar spermier, modersrollen är normativt sett mycket viktigare än fadersrollen.

Det är sorgligt att vi inte kommit längre som släkte. Att en massa människor inte har bättre för sig än att smutskasta och hata föräldrar som Thomas Beatie, istället för att bry sig om alla de barn som misshandlas, våldtas, säljs som slavar eller bara slängs ut på gatan av sina föräldrar, det är bara tragiskt. Regnbågsbarn mår lika bra som andra barn, det vet vi. Och den forskning som finns om barn i transfamiljer visa samma trend, de mår varken bättre eller sämre än andra barn.

Så det är inte för "barnets bästa" folk skriker ut sitt förakt och äckel för gravida män. Det handlar om heteronormens rädsla för det okända. Om rädslan för att känna att någon man trott sig vara lik sedan visar sig ha egenskaper man föraktar, ofta så kallade kvinnliga egenskaper. Om vissa män accepteras som män trots att de har sex med män, då kanske andra män kan misstas för att vara bögar? Om vissa män accepteras som män trots att de föder barn, då kanske andra män kan misstas för att ha lika starka känslor inför föräldraskap som kvinnor? Vår normativa bild av män blir ifrågasatt, och det hotar normen. Precis som vår normativa bild av kvinnor. För om det inte är en unikt kvinnlig egenskap att föda barn, då kanske inte kvinnor bör ha den mesta makten över barnen? Det kan förklara min erfarenhet av att väldigt många kvinnor reagerar mycket starkt på ämnet gravida transkillar.

I Sverige skulle inte Scott kunna föda sitt barn. I Sverige ogillar vi gravida män så mycket att vi fullt lagligt ser till att transsexuella tvångssteriliseras. Med Alliansregeringens goda minne.

Och även om jag tror att rätt många kvinna-till-man-transsexuella inte skulle kunna tänka sig att vara gravida, så ska de som vill kunna ha möjligheten. Tvångssterilisering är en skam i en demokratisk stat. Världen går inte under av gravida män. Scott och Thomas Moores son väntas födas om en månad. Han ska heta Miles. Jag håller tummarna för en okomplicerad förlossning och en frisk och pigg krabat, och grattar i förväg!

Andra bloggars tankar: Givetvis hann Trollhare före mig med att problematisera heteronormen. Miss Vivi, Daniel och Sune the girl är positiva.

Andra är inte lika trevliga, det varierar från tveksamma Dana Jaja,Petra till chockade och äcklade Rewdboy och Christer Åbergs naturligt "kristna" fördömande.

Etiketter: Alliansen, gravid, heteronorm, Kd, manlighet, Scott Moore, transsexuell, tvångssterilisering

posted by Luka(s) @ 11:29 fm 12 comments

Moderaterna hånar sjuk trebarnsmamma!

Jag trodde inte jag skulle få se sånt här, men tydligen är Moderaterna nu verkligt desperata i sjukförsäkringsfrågan. Såpass desperata att man i dagens Aftonbladet öppet hånar en enskild medborgare som har valt att dela med sig av sina erfarenheter av Moderaterans "reform" att tvinga sjuka människor att jobba.

Gunnar Axén och Helena Rivière fullkomligt mosar Alexandra, en trebarnsmamma som för en dryg vecka sedan berättade hur hennes situation försämrats av utförsäkringen och hur förtvivlad hon är. Hon är rädd att inte ha råd med mediciner, har tvingats byta till billigare bostad och känner att hon inte ens vet om hon kommer kunna ha mat på bordet åt sina barn! Tidigare i höstas beskrev hon hur hennes vardag såg ut, med smärtor och trötthet och tre barn som kräver sitt. Och visst har har Axén/Rivière rätt, vi kan inte vara helt säkra på att Alexandra verkligen har ont, eller är sjuk. Hon kan, rent teoretiskt, ljuga om att hon har fibromyalgi, utmattningsdepression, lätt ångest och kognitiva minnessvårigheter. Men det hör till vanlig anständighet att inte insinuera att personer ljuger när de berättar om stora svårigheter i sina liv.

Men de moderata toppolitikerna, Axén är ordförande i socialförsäkringsutskottet, Rivière ledamot, stannar inte där. De går så långt att de påstår att Alexandra "inte är särskilt intresserad av att få möjlighet att försörja sig själv och sina barn. Hon vill vara kvar i sjukförsäkringen, ha sin försörjning därifrån och gå fri från krav." För det kan man tydligen veta, åtminstone om man är moderat och sitter i socialförsäkringsutskottet, antar jag. De avslutar med att klappa Alexandra på huvudet och säga att hon nog kommer hålla med dem om att det nog ändå var bäst för henne att bli utförsäkrad, i sinom tid.

De sitter alltså som riksdagsledamöter och synnerligen ansvariga i frågan om sjukförsäkringen och dömer en enskild medborgare. Från sin ställning som friska politiker med hög lön hånar de henne, ifrågasätter henne, patroniserar henne, stampar på hennes sätt att beskriva sitt liv. Hon ska hängas ut, hon är inte vatten värd i deras ögon. Hela beteendet vittnar om en människosyn som jag visserligen anade fanns hos en del moderater, men att den var så här vämjelig visste jag inte. Det är helt enkelt avskyvärt, man gör inte så här som politiker.

Personer som Axén och Riviére borde över huvud taget inte sitta i socialförsäkringsutskottet. Och det är inte för att de är moderater jag känner så, utan för att de tycks sakna all form av mänsklig empati. Tyvärr verkar denna brist ibland hänga ihop med engagemang inom Moderaterna.

Det här kan inte få fortsätta. Oavsett hur man ser på sjukförsäkringen, det måste vara människor med förståelse för och omtanke om andra människor som fattar beslut, speciellt i såna frågor. Moderaterna har just bevisat att de inte har de grundläggande kvalfikationerna. Det rödgröna förslaget är bra! Aktiva åtgärder och insatser för att återgå till arbete är viktigt, men det måste handla om individuella prövningar. Inte kollektiva stupstockar, som moderaterna vill ha.


Tillägg 26/1,00:15: Som replik på läsarnas reaktioner, tämligen starka sådana, på den moderata sågningen av Alexandra säger Riviére till Aftonbladet att hon inte ser hur debattartikeln kan vara angrepp på person. Hon tycks mena att den bara uttryckte en replik om att Alexandras oro var obefogad.

Det är ett mycket märkligt försvar. För hur mycket man är försöker kan man inte hitta något förklarande eller pedagogiskt i Riviéres/Axéns text. Riviéres fula bortförklaring gör hennes och Axéns påhopp bara värre.

Yttrandefrihet.ftw har noterat en intressant mening i Axéns/Rivierés angrepp. De angriper nämligen de rödgrönas sjukförsäkringspolitik genom att skriva: "Vänsteralliansen lovar att sådana som Alexandra ska kunna vara fortsatt sjukskrivna så länge det behövs." Jag håller med Yttrandefrihet.ftw, vad är det alternativ Axén/Riviére tänker sig? Att folk ska kunna var sjukskrivna så länge pengarna räcker, snarare än så länge det behövs? Att det ska vara ekonomer som avgör om en person är arbetsför eller inte, inte läkare? Vansinnigt, i så fall.

Fotnot: Det finns en juridisk aspekt på det hela också. I princip har Axén och Riviére beskyllt Alexandra för bidragsfusk, något som kan ses som förtal. Moderaterna kan komma undan med sånt när de beskyller hela svenska folket för att vara bidragsfuskare, då är ingen enskild utpekad. Men pekar man ut enskild person i pressen, då kan det vara förtal. Den typen av brott får inte ens moderata riksdagsledamöter begå.

*********
Nyheten kom från Alliansfritt Sverige. Även Johan Westerholm och Peter Högberg, L-O Pettersson och Peter Andersson skriver bra om det här.

Etiketter: Gunnar Axén, Helena Riviére, Moderaterna, sjukföräkring, utförsäkrad

posted by Luka(s) @ 12:52 em 11 comments

Näringsdepartementet raljerar över Monas väska, tiger om Reinfeldts klocka

Såpan med Monas väska går vidare. Nu har den mindre seriösa pressen upptäckt att även Reinfeldt , som är man och moderat och inte kvinna och socialdemokrat, har dyra accessoarer. Visserligen först efter att Katrine Kielos och Socialdemokraternas jämställdhetspolitiska talesman, Cleas Borgström (gamla JämO) påpekat att:
1. Reinfeldts klocka är mycket dyrare än Monas väska
2. Det inte är okey att utpeka just kvinnor som slösaktiga men tycka det är helt okey att män har dyra accessoarer.

Reinfeldt vill inte diskutera priset på sin fina present-klocka, 22.000:-, och hänvisar till integritet. Det har han rätt att slippa, men jag hade väl trott att landets statsminister kände att det tungt vägande skälet snarare var att det är bättre att diskutera politik, inte hans egen integritet. För integritet är ju Alliansen inte så bra på, som bekant.

Samtidigt raljerade igår näringsdepartementet på sin blogg över Monas väska, och jämförde den med vårdbiträdenas jobbskatteavdrag. Alliansens polik hade gjort att vårdbiträdet hade råd med Monas väska. Att det däremot inte räcker för att köpa Reinfeldts klocka teg man om. Det kanske bara är kvinnliga lågavlönade som kan tröstas med dyra accessoarer, i näringsdepartementets värld?

Sen begriper jag inte hur departementet räknar. En genomsnittligt vårdbiträde har 17.600:- i månaden i lön. Knappar man in det i departementets egen mall , och tänker sig en kvinna (kvinnor är klart överrepresenterade i de tunga och lågavlönade jobben inom vården) på 35 år som bor i Stockholm, ja då "tjänar" hon bara 16.032:- under 2010 på Alliansens jobbskatteavdrag och sänkta skatter. Inte 18.000:- som Alliansen påstår. Tar man hänsyn till inflationen blir det ännu mindre, 15.144:-. Det är en skillnad som förmodligen motsvarar en av Reinfeldts slipsar.

Samtidigt, för många människor är faktiskt 17.000:- före skatt astronomiska inkomster, trot eller ej. Alla som inte får lön eller studiemedel och som saknar A-kassa tvingas idag klara livhanken på 4683:-/mån. Före skatt. Lägsta nivån på aktvitetsstödet är ett skämt, jag vet inte vem som trott att folk kan leva på den nivån. Och märk väl, det handlar alltså om människor som är i arbetsmarknadsåtgärder och gör allt de kan för att ta sig in på arbetsmarknaden. Samma nivå gäller för sjukskrivna som saknar sjukpenninggrundande inkomst, människor som har ont och mår så dåligt att de under lång tid inte kunnat arbeta. Det är studenter som blivit arbetslösa efter examen, människor som halkat ur systemet efter återkommande sjukskrivningar och åtgärder, människor som aldrig gick med i A-kassa, för på alla vikariat de hade fanns ingen som fick dem att förstå vikten av att vara med och kvinnor som fick barn innan de kom ut i arbetslivet. Människor som du och jag.

Knappar man in den summan i departementets mall ja då blir resultatet tristare. Inget jobbskatteavdrag, såklart, det gäller ju bara dem med "riktig" lön. Pensionärer, sjukskrivna, studenter, arbetslösa, de som har de verkligt låga inkomsterna, de har inte omfattas alls av dessa "fantastiska inkomstökningar". Tvärtom faktiskt visar modellen. Nästa år får en 35-åring med lägsta möjliga aktivitetsstöd 38:- mer i månaden än 2006, tack vara Alliansens skattesänknngar. Trettioåtta kronor! Visserligen tre kronor mindre än 2009, tack vare höjd kommunalskatt, men ändå! På bara 48 år kan det räcka till Reinfeldts 22.000-kronors klocka, tänk vad härligt!

Fast, samtidigt har kostnaden för SL-kortet, som man behöver om man ska till sin arbetsmarknadspraktik exempelvis, ökat med 90:-/mån, sedan Alliansen tog över i stadshuset. Så egentligen går dessa mest lågbetalda back på borgarnas politik. Men det säger näringsdepartementets blogg inget om, där föredrar man att jamsa om Monas handväska. Men inte Reinfeldts klocka, den får ju inte diskuteras, enligt Reinfeldt.

Fler bloggar om Reinfeldts klocka: Jinges fotoblogg, som lyckas skriva långt bättre än de etablerade tidningarna om väsk- och klocksåpan. Röda Berget, Tokstan´s Blogg

Tillägg:Moderata riksdagsledamoten Anna König Jerlmyr drar sig inte för att hänga på näringsdepartmentets raljanta jämförelse.

Etiketter: aktivitetsstöd, arbetslös, Fredrik Reinfeldt, jobbskatteavdrag, jämställdhet, klocka, näringsdepartementet

posted by Luka(s) @ 3:15 em 5 comments

Tycker Aftonbladet att Mona borde bränna handväskan offentligt eller?

Aftonbladet tycks ha rejäl nyhetstorka. Såpass att man anser att folks åsikter om Mona Sahlins handväska är värt att skriva artiklar om. Om en eller annan magsur människa anser sig ha rätt att ha åsikter om hur dyra handväskor Mona Sahlin får använda må det stå dem fritt att skvallra om detta på twitter, facebook, sin blogg eller någon annat vuxen motsvarighet till skolgårdens skvallerklungor. Vi har yttrandefrihet, folk får tycka vad de vill.

Men måste verkligen Aftonbladet se sig tvingade att kommentera det? Är det på något sätt omoraliskt av en socialdemokrat att bära snygga märkeshandväskor? Aftonbladet tycks tycka det.

Mona hade fått väskan i 50-års present och tycker om den. Vad borde hon göra istället för att använda den? Ge bort den, och såra givaren och sakna väskan? Auktionera ut den till förmån för jordbävningsoffren på Haiti? En intressant tanke, men då kommer Aftonbladet och twitter-belackare tycka att hon försöker "slingra sig ur en jobbig situation" och försöker plocka politiska poäng på katastrofoffren. Ingen bra idé det heller alltså, dessutom är jag övertygad om att Mona redan skänker pengar till de nödställda på Haiti. Bränna väskan offentligt och ta avstånd från allt jordiskt samt deklarera att hon hädanefter tänker leva som asket och gå i kloster? Skulle säkert glädja Alliansen men knappast socialdemokraterna, eller hennes man för den delen. Klimatsmart är det inte heller. Så, väskan är snygg och uppenbarligen användbar, klart Mona ska använda den!

Jag håller för övrigt med Katrin Kielos, det är rätt märkligt att gå igång på Monas handväska när det är väldig tyst om manliga politikers, även socialdemokraters, dyra kläder och accessoarer. Mäns utseende granskas inte, det ska mycket till innan en tidning kritiserar utseendet på en manlig kändis på det sätt som kvinnliga kändisars utseende kritiseras. Kvinnor bedöms fortfarande, år 2010, väldigt mycket efter sitt utseende. Denna tragiska brist på jämställdhet borde Aftonbladet skriva lite fler artiklar om. Klarar man inte det kan man kanske skriva mer om Monas politik än hennes handväska. För det är politiken som väljarna ska ta ställning till i höst, inte handväskan förslagen burits runt i.

Tillägg: Göran Greider tar i så han kräks och tycker handväskan är "ett hot mot socialdemokratin". Tillåt mig betvivla detta. Jag tror de flesta partimedlemmar, och förmodligen andra också, tycker denna storm i en handväska är absurd.

Andra inlägg i handväske-debatten: Jenny - som för övrigt ger en snygg känga åt ABs riggade läsaromröstning om handväskan. ronny-persson, Johanna Graf, Karin Berg, Ola Möller, Annaa Mattsson, Per Holmgren,Anna-Lena Hansson Göran Elmertoft, Miss Odess, Callisto

Etiketter: Aftonbladet, handväska, jämställdhet, klimatsmart, Mona Sahlin

posted by Luka(s) @ 11:31 fm 0 comments

Pim Fortuyn - en missförstådd martyr?

Folkpartisten Philip Wendal går idag ut i QX och försvarar Pim Fortuyn, mannen som drev det nederländska högerpopulistiska partiet Pim Fortuyns lista. Wendal kallar Fortuyn för en "livsstilsradikal martyr".

Fortuyn var homosexuell och berättade öppet om sina besök på bastuklubbar. Wendal tycks mena att det skulle göra honom till en trevligare kille än Jimmie Åkesson. Jag tvivlar, sexuell läggning säger inget om en persons åsikter, även svenska bögar tycker som bekant olika. Dessutom verkar Wendal mena att Fortuyn ju inte kan ha varit rasist, för han hade minsann inte alls något emot att ha sex med marockanska män. Tvärtom han skröt gärna om hur ofta han hade sex med dem. Det blir litegrann som Carola Häggkvist envisa förnekanden om att hon skulle vara homofob, hon har ju så många homosexuella vänner. Jag tycker nog inte att exoticering av marockanska älskare eller homosexuella vänner är detsamma som att man ser gruppen som jämlika och inte har fördomar om dem.

Pim Fortuyns islamofoba politik kallar Wendal "ett liberalt uppror mot en europeisk islamisering", en rubricering som förmodligen inte många muslimer skulle hålla med om. Eller klassiska liberaler heller för den delen. Pim Fortuyn var trots allt känd för att ha sagt sånt som att "Islam är en bakåtsträvande kultur" och för att han ville förbjuda muslimer att immigrera till Holland. Det är inte vad jag skulle kalla en liberal inställning.

Wendal argumenterar också för att Fortuyns islamofobi är mycket mer okey än Dansk folkepartis och Sverigedemokraternas islamofobi, eftersom Fortuyn till skillnad från dessa partier inte förespråkar en kristen stat.
Frågan jag ställer mig är:
-Hur kan det bli mer acceptabelt att underblåsa fördomar och hat mot en religiös grupp bara för att man inte själv tillhör en annan religiös grupp?

Bara för att Forteyns ställningstagande var mer intellektuellt hederligt i det avseendet betyder inte det att den var moraliskt mer högststående. Mängder med moraliskt sett mycket diskutabla åsikter har marknadsförts med oklanderlig logik och intellektuell hederlighet. En person som hatar invandrare och erkänner detta blir inte trevligare enbart på den grundvalen, hur "hederligt" det än är att erkänna sitt hat.

På en punkt ger jag dock Wendal rätt, fundamentaliska religiösa rörelser utgör ofta ett hot mot demokratin och mot upprätthållandet av de mänskliga rättigheterna. Men att motverka dem genom att inkränka de mänskliga rättigheterna för människor som hör till dessa rörelser kan aldrig vara rätt väg att gå. Fortuyns väg är en återvändsgränd, och en farlig sådan. Den skapar bara känslor av utanförskap hos redan marginaliserade grupper, och leder därmed till frustration´och isolering, en farlig kombination som utnyttjas av de som vill se en militant radikalisering hos europeiska muslimska grupper.

Arbetet mot rasism, sexism, homofobi, islamofobi och för ett jämlikt samhälle som på allvar tar tillvara människors olika resurser, erfarenheter och begåvningar och ser till alla människors olika behov, det arbetet är avgörande för demokratin.

Men det handlar om att lyssna och se människor, inte om att fördöma och bannlysa. Med en respekt för att religionen är viktig för många, ihop med ett tydligt försvar för FN-deklarationen som den gemensamma humanistiska grunden oavsett religion, kan man komma mycket långt. Det är min erfarenhet som kristen och HBT-person, när jag talar med religösa om HBT-frågor. Bara för att många religiösa fundamentalister brister i ödmjukhet, tvärs emot sin religions påbud, betyder inte det att politiker och HBT-rörelse bör begå samma misstag. Med dialog och respekt kommer man mycket längre. Nyliberalismen verkar tyvärr ibland sakna båda delarna.

2010-01-22: Fler bloggar om: Niklas Hellgren, Martin Andreasson, Isobel Hadley-Kamptz och Ali Esbati

Etiketter: demokrati, folkpartiet, HBT, islamofobi, Philip Wendal, Pim Fortuyn, politik, QX, religion

posted by Luka(s) @ 3:33 em 0 comments