Länsförsäkringar diskriminerar homosexuella - gör en pudel efter twitterstorm
Igår och idag har internet översvämmats med twitter om hur länsförsäkringar behandlar sina kunder. Länsförsäkringar själva bedyrar att de inte gjort något fel, men jag är tveksam om deras försvar skulle hållit om det hela skulle blivit ett diskrimineringsärende i domstol.Det som hänt är att två kvinnor kysstes på tunnelbanan. De blev då verbalt kränkta av en man och filmade med en mobil ca 10 cm från deras ansikten. De bad honom sluta flera gånger och till slut puttade bort mobilen så den åkte i golvet. Då slog mannen till en av dem med knytnäven, direkt i ansiktet så näsan bryts. Mannen dömdes sen för misshandel.
På juristsvenska innebär det här att den kvinnliga målsäganden i tunnelbanan kysste en annan kvinna och då fotograferades på nära håll av en man som tilltalade henne kränkande. (Om det som sades i sig utgjorde
hot eller
förolämpningar vet vi inte, men det är väl inte osannolikt.) Tyvärr är det fullt lagligt att fotografera en person mot dennes vilja på det här sättet, även på nära håll. Ingen stans talas det dock om att kvinnorna dömts för något brott för att de puttat undan mobilen, så man kan kanske anta att det inte var aktuellt med den sådan bedömning. De hade sannolikt laglig rätt att freda sig på det viset. Däremot var inte mannens svarsreaktion laglig, han dömdes för misshandel och med tanke på att det handlade om ett slag med knuten näve mot ansiktet bör den ha bedömts som grov.
Det är sen som det blir riktigt bisarrt. Kvinnan ansöker om ersättning från sitt försäkringsbolag
Länsförsäkringar.
Som vägrar ge någon ersättning! Att fösa bort mobiltelefonen ansågs vara att "initiera fysisk kontakt" och då gäller inte hemförsäkringen! Lagen tycks alltså tillåta att man fredar sig, på ett rimligt sätt och utan våld givetvis, genom att putta bort en kamera om man tycker situationen är obehaglig. Men inte Länsförsäkringar.
Länsförsäkringars handläggare ska också via telefon ha sagt till kvinnan att hon
"har gjort ett val att kyssa sin väninna eller flickvän på tunnelbanan vilket har utsatt henne för risk att bli misshandlad" samt att
"hon kunde ha slutat att kyssa sin väninna, och då hade han inte haft någon anledning att filma längre."Frågan är, hade Länsförsäkringar gjort samma bedömning om det handlat om en liknande situation med heterosexuella? Säg att mannen istället närgånget fotograferade två straighta tjejers bröst samtidigt som han fällde sexistiska kommentarer. De blir till slut sura, puttar bort honom och han drämmer till en av dem i ansiktet med knytnäven. Han döms för misshandel och
sexuellt ofredande. Skulle Länsförsäkringar betalat ut ersättning? Eller skulle de låtit bli, och dessutom fällt kommentaren att tjejerna
"valde att klä sig urringat och därmed utsatte sig för risken att bli misshandlade"?
Eller om det handlat om en man som säger fula ord och mycket närgånget fotograferade en judisk man och
kippan han har på sig? Skulle Länsförsäkringar även då sagt att det var att "initera fysisk kontakt" att putta bort kameran? Skulle de sagt att han kunde valt att ta av sig kippan? Om det var en muslimsk kvinna med slöja, borde hon för att inte reta upp mannen tagit av sig slöjan?
Tänk om det hade varit en förälder som inte ville få sitt lilla barn närgånget fotograferat av någon som säger hur ful och äcklig ungen är? Som blir misshandlad när hen skyddar barnet och puttar bort kameran? Hur hade Länsförsäkringar bedömt det ärendet?
Nu har Länsförsäkringar gjort
en pudel, efter twitterstormen, och säger att de ska betala ut ersättning. Min fråga är, precis som
Martin Horak, vad hade hänt annars? Hur många ouppmärksammade ärenden där Länsförsäkringar betett sig så här finns det? Tänker de se över policys och utbilda personalen?
För hade det blivit ett diskrimineringsärende hade Länförsäkringar tvingats bevisa att de skulle gjort samma bedömning i de fiktiva fall jag räknade upp. Annars var beslutet att inte betala ut ersättning diskriminering pga sexuell läggning. Uttalandet i telefon hade givetvis blivit svårt att bevisa, men rent generellt är det en typ av uttalanden som innebär trakasserier, dvs en typ av diskriminering. Länsförsäkringar tycks behöva öka sin hbt-kompetens snarast, eller åtminstone lära sig vilka skyldigheter de har mot sina kunder enligt diskrimineringslagen. Jag hoppas de inte nöjer sig med att gratulera sig själva till att ha "varit snäll" mot en kund som hamnat i kläm, utan inser att de agerade felaktigt och behöver jobba med sina värderingar.
UppdateringNu har
QX hunnit intervjua Länsförsäkringar om deras nya beslut att ersätta kvinnan. Och äntligen säger de något som känns rimligt ur ett juridiskt perspektiv. Nämligen att deras bedömning missade en detalj, att det våld kvinnan fick motta som respons på sin "initierade fysiska kontakt" inte stod i proportion till hennes handling. I klartext, Länsförsäkringars avtalsvillkor tillåter inte att ersättning utbetalas om man medvetet slår mobilen ur någons hand och får en örfil som respons. Det låter som ett betydligt mycket mer rimligt avtalsvillkor. Hade det varit så att försäkringen inte ersatte den faktiska situation som beskrivits betvivlar jag att det avtalsvillkoret är skäligt, försäkringstagarna antar nog att de ska ha rätt att få ersättning om de blir nedslagna för att de agerar som kvinnan gjort i en trängd situation. Speciellt om det handlar om att gärningsmannen döms, man själv inte ens åtalas och det handlar om ett hatbrott.
Vad som fortfarande är oklart är hur Länsförsäkringar kommer ta itu med det som lett till att deras handläggare uttalat sig som hon gjort till kunden. De borde se till att skaffa en bra likabehandlingsplan som är hbt-inklusiv, och utbilda åtminstone nyckelpersonal i hbt-kompetens.
Uppdatering 1/4, (dock inget aprilskämt!)Länsförsäkringar
ändrar sig och
ska se över sin hbt-kompetens! Bravo!
*************
Redogörelse och aktion på FacebookMedia:
Dagens Media,
TV4 Nyhetskanalen,
Dagens NyheterBloggar:
Aggets blogg,
Vi som aldrig sa sexist,
Karin Långström Vinge,
Horak.nu,
Hbt-sossen,
Petra************
Etiketter: diskriminering, försäkringsgate, homosexuell, kyss, Länsförsäkringar
Ta ingen skit!
Ingen minoritetsgrupp är så liten att den inte rymmer olika åsikter, det gäller också transcommunityt. Som jag uppfattar det, och detta är givetvis min högst personliga analys, har vi idag ett antal olika grupperingar inom det som lite slarvigt kan kallas svensk transrörelse. Vi har transpersoner inom queerrörelsen och inom hbt-rörelsen, vi har transvestiterna som har sina egna nätverk och i den mån intersexuella/personer med DSD vill höra till transrörelsen är de ytterligare en grupp. Det finns skillnader i sättet man jobbar på politiskt och skillnader både i genomsnittsålder och trans- och könstillhörighet i de olika grupperna. Vi tycker inte alltid lika. Men vi håller kontakt, för en dialog och försöker i möjligaste mån jobba för hela transcommunityt, upplever jag.
Sen finns det de som inte vill jobba med oss andra, eller bara vill jobba med oss om de får ensamma sätta dagordningen. De finns i hela västvärlden, de transsexuella grupperingar som tydligt markerar ett avstånd till alla andra transpersoner, och som dessutom sällan inkluderar kvinna-till-man-transsexuella i sina nätverk. Deras röst är lika mycket, men inte mer, värd än andras. För att exemplifiera hur det kan se ut när personer ur den gruppen ibland vill "kommunicera" med oss andra publicerar jag ett brev jag fick nyligen, inklusive mitt svar.
Det är inte det första brevet från den typen av "kritiker" och kommer säkerligen inte att bli det sista. Det är definitivt inte det grövsta i samlingen, snarare tvärt om. Inga reaktioner från heterovärlden kan mäta sig med det hat som jag fått möta från en mindre grupp man-till-kvinna-transsexuella. Två av dem skapade till och med hatsajter riktade mot mig, var och en på sitt eget sätt. Det är länge sedan nu, det värsta hatet tycks ha lagt sig. Men precis som
Trollhare har jag fått nog. Jag tar gärna en hederlig debatt, men jag tar inte mer skit.
*************
from Xxxx Xxxx
till lukasromson@gmail.com
datum 27 mars 2011 00:52
ämne Varför är du så upprörd?
skickat från xxx.se
Varför är du så upprörd?
Jag har under åren tagit del av åtskilliga märkliga uttalanden från din sida..."HBT samhälle" "HBT personer" men jag kan inte minnas att du vid något enda tillfälle
agerat i vårdfrågor av betydelse för kvinnor som genomgått ett könsbyte.
Varför är du så upprörd över att en majoritet av exempelvis kvinnor som genomgått ett könsbyte för många år sedan som både kroppsligt fysiologiskt och juridiskt är
kvinnor fortfarande vill anses tillhöra folkgruppen kvinnor och under inga omständigheter anses ingå i en av dig och en liten minoritet av homosexuella påhittad folkgrupp som du
kallar transpersoner?
När de protesterar så häver du ur dig invektiv om transfobi.
Vidare så får jag intrycket att du tycks befinna dig i en föreställningsvärld om att människor som genomgått ett könsbyte är medlemmar i någon sorts organisation med anknytning till
det problem de en gång tidigare i livet löst.
Vad en numera död amerikansk transvestit tyckte vid namn Charles Prince när han myntade ordet transgender som en tänkt ersättning för ordet transvestit har aldrig någonsin haft
någon form av validitet när vi talar om interkön tillstånd som ett könsbytesbehov är.
Jag vill understryka att jag inte på något sätt föraktar transvestiter men jag har inte ett förbannat dugg gemensamt med dem,precis lika lite som jag har gemensamt med politiska shabloner
som hbt eller liknande.
Jag vill dessutom understryka och förtydliga för dig att några transpersoner i meningen transgendered people det finns inte och har aldrig funnits det vet jag om någon med väldigt god insikt
och kunskap inom området neurobiologi.
Jag kan inte annat än betrakta dig som en högljudd okunnig propagandist som med en fascists envishet vägrar ta till dig någon form av kritik som du tydligt visat de senaste tio åren i fråga om din
och en annan dåre av samma kaliber som dig själv i form av Stephen Whittle och er politiska agenda.
Mvh Xxxx
**********
from Lukas Romson
till Xxxx Xxxx
datum 28 mars 2011 14:33
ämne Re: Varför är du så upprörd?
Hej igen Xxxx!
Jag noterar att du inte blivit mer nyanserad med åren. Vi kommer aldrig bli överens och jag upplever att du mest av allt använder mig som ett sätt att få ut din frustration över att du inte får gehör för dina åsikter i den bredare transrörelsen. Jag kommer därför inte acceptera fler privata mail från dig. Jag vill också minnas att jag redan för några år sedan påpekade att jag vill slippa få mail med personangrepp.
Jag tar däremot gärna debatten med dig i de frågor vi har olika åsikter om, om du är villig att diskutera på lika villkor. Om du vill arrangera en paneldebatt under något evenemang där både personer som delar dina åsikter och delar mina åsikter kan tänkas vilja komma och lyssna ställer jag upp, likaså om du vill ta diskussionen i någon tidning som läses av båda grupperna. Men den här typen av privata diskussioner där du dikterar villkoren ställer jag inte upp på, och det har jag varit tydlig med. De är inte konstruktiva, eftersom du inte är intresserad av en dialog och tenderar att demonisera mig.
Du har ingen kunskap om vad jag gör i transfrågor, och kan därmed inte uttala dig om vad jag gör i vårdfrågor som har betydelse för kvinnor som genomgått könsbyte [din term, jag använder den inte]. Jag kan nämna tre exempel, samtliga hade varit fullt möjliga för dig att hitta på internet:
* Jag satt i referensgruppen för SoS utredning om vården för transsexuella, och verkade där för en bättre vård för alla transsexuella, både man-till-kvinna-transsexuella och kvinna-till-man-transsexuella.
* Jag skrev KIMs remissyttrande om SoS rapport, och verkade där för en bättre vård för alla transsexuella, både man-till-kvinna-transsexuella och kvinna-till-man-transsexuella.
* Jag har för KIMs räkning fört samtal med SFTH, och verkat där för en bättre vård för alla transsexuella, både man-till-kvinna-transsexuella och kvinna-till-man-transsexuella.
Som jämlikhetskonsult har jag också utbildat allt från sjuksköterskestudenter, läkarstudenter och landsting, till Sesammottagningar, ungdomsmottagningar och skolsköterskor och gett dem kunskaper för att bättre kunna ge vård till och bemöta bland annat kvinnor med transsexuell bakgrund. De PM, debattartiklar, beslutsunderlag, motioner och informationstexter jag skrivit och som på olika sätt berör kvinnor med transsexuell bakgrund är otaliga.
Jag är fullt medveten om att majoriteten av alla transsexuella, även kvinna-till-man-transsexuella, föredrar att bli betraktade som det kön de själva anser sig ha. Det är också så jag betraktar både mig själv och de flesta andra transsexuella. Jag kallar aldrig enskilda individer som inte vill bli kallade det för transpersoner. Däremot menar jag att gruppen transpersoner finns, och att transsexuella ingår i den, på ett strukturellt och teoretiskt plan.
Både KIM, FPES, RFSL, RFSL Ungdom och Benjamin har bevisligen medlemmar som genomgått könskorrigerande behandling och har/har haft diagnosen transsexualism. Du är rimligen inte obekant med det faktum att både jag (som ordförande i KIM) och Maria Sundin (som sitter både i RFSLs styrelse och KIMs styrelse) har genomgått könskorrigerande behandling. Detsamma gäller ett ganska stort antal medlemmar i organisationerna. Sen finns det givetvis ett stort antal människor med transsexuell bakgrund som inte alls är medlemmar i någon sådan organisation. Jag tycker det är bra att alla med transsexuell bakgrund själva har rätt att välja om de vill engagera sig i någon organisation eller inte.
Ordet transgender har fått en förändrad betydelse genom åren, och används av väldigt många som en beteckning på alla människor som på olika sätt känner sig hemma i transcommunityt. Du behöver inte använda det, men du kan heller inte förhindra att andra använder det på det sättet.
Du behöver inte känna att du har något gemensamt med transvestiter, men både jag och många transsexuella jag känner ser likheter. Inte minst gäller det den gemensamma utsattheten. Vi anses alla (transsexuella, intersexuella, transgenders, intergenders, transvestiter, nongenders, genderbenders, genderqueers, drag queens/kings osv) bryta mot könsnormen. Därmed riskerar vi alla att utsättas för diskriminering, trakasserier, hot, hat och våld. Vi blir också alla osynliggjorda, antalet filmer, böcker, teaterpjäser och TV-program med positiva karaktärer som är transsexuella eller transvestiter är mycket få. Vår erfarenhet, våra könsuttryck och våra kroppar får inte finnas i det offentliga rummet utan osynliggörs. Vi saknar också alla grundlagsskydd mot diskriminering, skydd mot hets och ingen av oss är uttryckligen inskriven i straffskärpningsregeln. Varken transsexuella eller transvestiter under arton år får heller byta till det namn de trivs bäst med och får därför problem att legitimera sig. Sen är det ju också så att flera som en gång definierat sig som transvestiter senare kommer ut som transsexuella. Det är heller inte ovanligt att någon som definierar sig som transvestit ändå tar hormoner, och genomgår epilering, alternativt binder brösten. Ingen tvingar dig att identifiera dig med transvestiter, men du kan heller inte tvinga andra att sluta se samhörighet och verka för ett enat transcommunity som är till för alla.
Med de orden föredrar jag att avsluta den här konversationen. Du är välkommen att ta upp diskussionen med mig ( eller KIM också för den delen) om du vill göra det öppet och på ett mer nyanserat och trevligare sätt. Du är exempelvis välkommen att lämna kommentarer på min blogg, så länge du undviker personangrepp. Men dina privata mail kommer fortsättningsvis att raderas, jag har ingen skyldighet att utsätta mig för dina elakheter.
Mvh/ Lukas RomsonEtiketter: Föreningen Benjamin, internaliserad fobi, separatism, transpersoner
Glädjande men otydligt från Öppna Moderater
Öppna Moderater menar att de har transfrågorna i fokus,
och det är något vi välkomnar. Det är bra att organisationen driver på när det gäller könstillhörighetslagen, eftersom frågan ständigt tycks bli fördröjd trots att det finns majoritet i riksdagen för att avskaffa åtminstone några av de mer horribla kraven i lagen. Vi vill dock påpeka att nu gällande lag inte alls kräver kastrering, utan sterilisering, och att skilsmässokravet upphävdes i en dom i Stockholms förvaltningsdomstol sommaren 2010. Det kastreringskrav som fördes fram i SOU 2007:16 blev inte, och ska förhoppningsvis aldrig bli, verklighet. Tvångssteriliseringarna är allvarliga nog även utan kastrationskrav, och de måste upphöra. Här kan Öppna Moderater göra en viktig insats.
Det känns dock oroande att organisationen talar om att driva frågan på Moderaternas partistämma oktober 2011. Vi är nog många som hoppats på att det kristdemokratiskt styrda socialdepartementet åtminstone ska komma igång med arbetet under sommaren så det finns en proposition att ta ställning till hösten 2011. Öppna Moderaters planer på att driva frågan i partiet i oktober talar mot denna förhoppning, man tar inte upp frågor som redan ligger som propositioner i regeringen på ett partis årsstämma. Det här känns allvarligt, varje månad som en ny lag fördröjs innebär lidande för allt fler transsexuella som väntar med sin behandling i hopp om en ny lag!
Samtidigt är det glädjande att Öppna Moderater arbetar med namnlagen. Vi hoppas det innebär att man nu tagit ställning för att även minderåriga transpersoner ska kunna byta till könskonträra förnamn, och arbetar på att påverka partiet i samma riktning. Vuxna transpersoner kan nämligen redan byta namn. Det kvarvarande bekymret för vuxna är de höga avgifterna som slår orimligt hårt mot transpersoner. Totalkostnaden för namnbyte och nya ID-handlingar är idag 1950:-, det är kännbart för de transpersoner som är sjukskrivna, arbetslösa, studenter eller låginkomsttagare. Ett avgiftsfritt eller rabatterat namnbyte och byte av ID-handlingar är viktigt för gruppen.
Likaså är det glädjande att Öppna Moderater prioriterar arbetet mot diskriminering av transpersoner. Den typen av prioritering är tyvärr inget vi ser från regeringen sida. Vi omfattas inte av kravet på aktiva åtgärder. Vi skrevs inte heller in grundlagsskyddet mot diskriminering när riksdagen slutligt inkluderade homo- och bisexuella i det skyddet i vintras. Det finns också mycket stora kunskapsbrister hos beslutsfattare och myndigheter, för att inte tala om näringslivet. Samtidigt ser vi inga särskilda satsningar på informationskampanjer eller utbildning av myndighetspersonal. Vi hoppas Öppna Moderater vill driva på i dessa frågor, och uppmuntra moderata riksdagsledamöter att arbeta för bättre inkludering i lagskyddet och informationskampanjer.
Men, även om alla dessa frågor givetvis är viktiga vill vi också vara tydliga med att den debatt som har förts i QX senaste tiden inte har handlat om könstillhörighetslagen, namnlagen eller diskriminering. Den har handlat om det faktum att representanterna för allianspartierna i utskottsbehandlingen i februari röstade ned samtliga förslag att inkludera transpersoner i hets- och hatbrottslagstiftningen. Trots att de officiella svaren i valrörelsen från både M, Kd och Fp till KIM var att man ville inkludera gruppen. Tyvärr framgår det inte alls av Öppna Moderaters senaste artikel hur man ser på det faktum att det inte är förbjudet att hetsa mot transpersoner. Inte heller sägs något om Öppna Moderater anser att könsidentitet bör skrivas in i förbudet mot hets eller inte. Straffskärpningsregeln uppfattar vi också att Öppna Moderater är lite oklara kring. Vill Öppna Moderater att könsidentitet uttryckligen skrivs in i straffskärpningsregeln eller inte? Och hur tänker man jobba vidare med frågan i så fall, inom sitt parti?
Vi uppfattar att ett klargörande i både hetsfrågan och frågan om straffskärpningsregeln vore bra, inte minst med tanke på uttalandena från Gunvor Åkerblom mot en inkludering. Det finns också en bra chans att inkludera transpersoner i skyddet mot hets, när KU lägger fram sitt betänkande om tryck- och yttrandefrihet i april. Det vore utmärkt om Öppna Moderater lyckades påverka sina partikollegor att hålla partiets vallöfte inför det betänkandet.
Lukas Romson, ordf KIM
**************
Artikeln publicerad i
QX 22 mars som svar på
Öppna Moderaters artikel.Tidigare artiklar i debatten:
Allianspartier hycklar om diskrimineringDet är ingen som hycklar om transpersoner BörjeFörvirras inte av Åkerblom och NorrgårdAlliansen gömmer undan utredningFolkpartiet inte fiendenRegeringspartierna beter sig befängt i transfrågorMer en fråga om begrepp än nonschalansSkydda transpersoner från hets och hatbrottSlösa inte energi på att slåssEtiketter: hatbrott, hets, QX, transpersoner, Öppna Moderater
Building up the field of Transgender Studies in Scandinavia – a challenge
This conference showed that there´s a great intrest in Transgender Studies, in the Nordic countries. What many years ago was only the field for psychologists and physicians who wanted to know more about the ”freaks” and how to ”cure” us, Transgender Studies now also is a field for researchers in many diciplines, from anthropology to theology.
I think diversity in research, as often in other contexts, are important for getting results. Therefore, I think it´s important to try even more to broaden the field of Transgender Studies, and to start cooperations between diciplines. With good contacts between researchers from different diciplines as well as different countries, the field will grow stronger. To be able to do that, researchers have to lay aside distrust, both between diciplines and between humanities and natural science. I also think it´s important to understand that Gender Studies is not the same as Transgender Studies, just as GLB-Studies are not limited to sexology. New thoughts and idéas grow best watered by many. That will be one of the biggest challenge, to honestly see and handle the conflicts that will come up when trying to truly work interdiciplinary.
The other challenge is to find resources, resources to conferences, to a database and to publications. This things are necessery to spread the results, to share idéas and for the results and thoughts to reach rest of the society. For me, as a politican and a transactivist, this last aspect is my main focus. In complex society with contradictory wills, hierarchys and unequal circumstances, basic data for decisionmaking presented by reasearchers are a fundamental requirements for democratic decisions which can give trans people equal rights. By using researchreports from acknowledged researchers trans people can win respect and be given a voice. Under the condition we can find these reports.
Which leads me to the final, and most important, challenge: to communicate with the trans community. This is important so that we can have the chance to speak up if the research is harmful. No matter if you yourself identify as transgender or not, checking your therminology, thesis, methods, sources and so one with a couple of well established lokal transgender leaders in your country is a good way to ensure that your research will not harm anyone in the transcommunity. In return, it´s the responsibility of the transcommunity to give something back, such as information, sources and respondents, as well as spread your final work in the transcommunity. If you as researcher do not find any transorganisation in your country, contact
TransGender Europe.Many of the discussion during the conference showed what great interested there is for cooperation over boundaries. There will always be conflicts and distrust, both between different trans groups and different researchers and diciplines as well as beteween researchers and trans people. But we have taken the the first steps, and we will go on forward, together!
Lukas Romson
**********
Article published in the
Graduate Journal of Social Science, GJSS, Volume 7, Issue 2, December 2010. It´s a special issue from the conference Transgender Studies and Theories: Building up the Field in a Nordic Context 2009 in Linköping. Look it up and read! Lots of interesting articles in the field of Transgender Studies, by many important reserchers!
Etiketter: Linköping, Lukas Romson, paper, Science, transpolitik, Trnasgender Studies, Ulrica Engdahl
Regeringspartierna beter sig befängt i transfrågor!
Debattartikel publicerad i QX, 2/3.Folkpartiet, Centerpartiet, Moderaterna och Kristdemokraterna röstade i början av februari ned ett antal förslag om att inkludera transpersoner i skyddet mot hets och i straffskärpningsregeln som ger strängare straff vid hatbrott. Trots att tre av dem tydligt i KIMs valenkät hade lovat transväljarna att de ville inkludera oss, och Centerpartiet antytt samma inställning under Pride. Nu
påstår Catrin Norrgård att Folkpartiet inte alls ändrat politik. Detsamma har kristdemokraternas representant Caroline Szyber meddelat KIM, de har inte ändrat ståndpunkt och de anser sig vara drivande. Även Centerpartiet har efter nedröstningen meddelat KIM att de som parti står bakom att vi bör inkluderas, men att man tvingades vika sig i förhandlingarna.
Allianspartierna har alltså i valrörelsen gett vallöften till transpersoner, som de nu brutit. Och som ursäkt för dessa löftesbrott skyller Folkpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet på varandra och på Moderaterna, medan moderaterna hänvisar till utskottsbetänkandet och tiger om det svikna vallöftet. Ingen har hittills haft ryggrad nog att ställa sig upp och erkänna att man hanterade frågorna sällsynt klantigt, än mindre har någon från regeringspartierna lovat att ta tag i frågan och ordna en ny proposition som inkluderar transpersoner, nu när man misslyckades i senaste propositionen.
Istället kommer halvkvädna visor från hbt-liberalerna, som ursäkt för deras och Öppna Moderaters förfärliga debattartikel mot att inkludera transpersoner i skyddet mot hets och straffskärpningsregeln. Catrin Norrgård ber nu QXs läsare om ursäkt för att hon förledde dem att tro att hon eller partiet ändrat ståndpunkt när hon skrev att transpersoner inte behövde inkluderas. Någon ursäkt till transpersoner ger hon inte. Vi ska tydligen finna oss snällt i att våra mänskliga rättigheter jämförs med pokerspelares eventuella behov. Vi ska inte förvänta oss ursäkter när ledande personer i så kallade hbt-nätverk i riksdagspartierna tar sig mandatet att påstå att vi inte blir ledsna om deras riksdagsledamöter skiter i frågor vi kämpat för i flera år.
Både KIM och RFSL har i flera år kämpat för att transpersoner ska få ett skydd mot hets och tydligt skrivas in i straffskärpningsregeln, så hatbrott mot transpersoner äntligen kan börja ge strängare straff. Det skulle Catrin Norrgård vetat, om hon verkligen varit så engagerad i frågorna som hon påstår. Då hade hon också vetat att det är obetänksamt att börja blanda in diskrimineringsfrågor i debatten. Brott som hets och andra hatbrott kan aldrig motverkas via diskrimineringslagstiftning, det är ju en civilrättslig lag.
Det är beklämmande att se hur både riksdagsledamöter och företrädare för hbt-nätverk är så okunniga i sakfrågorna att man inte ens vet vad man talar om. Transpersoner borde kunna kräva av politiker som uttalar sig i frågorna att de åtminstone är medvetna om att transpersoner inte omfattas alls av förbudet mot hets mot folkgrupp, visserligen omfattas av straffskärpningsregeln via förarbetena men att inga prejudikat finns och att hets och hatbrott aldrig bör sammanblandas med diskrimineringsfrågor när man talar om lagändringar.
Vi borde kunna kräva att ansvariga politiker, både i riksdag och i hbt-nätverk, läser på och talar med transpersoner själva. Om de gjorde det hade vi kunnat berätta om hetsen på internet, där transpersoner är lika mycket måltavlor som färgade, judar och bögar. Vi kan dagligen läsa hur äckliga och onormala vi är, att det är bra att vissa av oss tvångssteriliseras så vi inte kan för våra gener vidare och ibland till och med att vi alla bör deporteras eller skjutas. Vi hade också kunnat berätta om alla de vänner vi vet råkat ut för hatbrott. Vänner som fått mängder med hotfulla mail och telefonsamtal, som blivit slagna av sin partner när de kommit ut, som sett traktens unga män stå i klunga och vänta på att ”ta itu med Den Där” och som blivit misshandlade medan folk skriker ”fan, jävla transbögäckel!”. Men någon större dialog med transrörelsen för inte regeringspartierna. Istället förlöjligas vi av personer som påstår sig företräda oss. Vi får vi våra mänskliga rättigheter och krav på likhet inför lagen jämförda med pokerspelares eventuella behov, och får höra att det är befängt att inkludera oss i det skydd som gäller andra minoriteter.
Är det något som är befängt är det detta uppenbara förakt för transpersoner! Trots att jämställdhetsminister Nyamko Sabuni (Fp) meddelade i juli 2010, i Rapport, att folkpartiet vill att transpersoner skulle få ett starkare skydd i lagen, har nu samtliga regeringspartier brutit de vallöftena till transpersoner. Detta löftesbrott tyckte Öppna Moderater och Hbt-liberalerna inte var viktigare än att de kunde raljera över det. Transpersoners rättigheter är mänskliga rättigheter, allt annat är befängt! Ge transpersoner skydd mot hets och hatbrott, nu!
Lukas Romson, ordf KIM
Föreningen KIMKIMs valenkätEtiketter: Caroline Szyber, Catrin Norrgård, hatbrott, hets, KIM, transpersoner
Märklig halvpudel av Hbt-liberalerna
I
gårdagens QX gör Catrin Norrgård, Hbt-liberalerna, en märklig halvpudel. Hbt-liberalerna och Öppna Moderater
raljerade för en dryg vecka sedan över transpersoners behov av skydd mot hets och inkludering i straffskärpningsregeln, i en replik till Börje Vestlund(s). Jag kommenterade det hela i
ett inlägg. Nu har Catrin Norrgård tydligen insett att den artikeln inte uttryckte den politik som Folkpartiet står för officiellt, att transpersoner faktiskt bör inkluderas i nämnda lagstiftning. Att hon ändå skrev under artikeln skyller hon på att hon var stressad. Tydligen spelade det också in att det bara handlade om en replik på
"en liten socialdemokratisk debattartikel på qx:s hemsida". Den "lilla debattartikeln" var undertecknad av en riksdagsledamot, och QX är visserligen långt ifrån dagspressen, men läses av stora delar av hbt-communityt.
I den här tonen fortsätter artikeln. Norrgård tycks vilja få QX läsare att förstå att hon inte alls menade att Folkpartiet har bytt politik, men utan att behöva erkänna att hon gjorde fel. Det är nog dömt att misslyckas, halva pudlar där man dessutom utmålar sig själv som martyr går aldrig hem.
För oavsett vad Norrgård tycker, frågan om hets och hatbrott mot transpersoner är inget det går att ta lätt på. Det är en realitet, och vi behöver samma lagskydd som alla andra. Då duger det inte att vara så okunnig i frågorna att man blandar ihop diskrimineringslagstiftning med hets och hatbrott. Det duger inte att, som Norrgård, blanda bort korten och jamsa om att alla borde
"gå ihop och göra gemensam sak i det vi alla vill - att HBT -personer i Sverige, Europa och i resten av världen ska ha lika rättigheter. Mänskliga rättigheter." De som inte velat samarbeta är ju bland andra Folkpartiet, som röstade emot samtliga motioner om att inkludera transpersoner. För att de var oppositionens motioner, får man väl anta.
Och det duger verkligen inte att blunda helt för att man i den första debattartikeln jämförde transpersoners mänskliga rättigheter med
pokerspelares eventuella rättigheter. När man tydligt har deklarerar att det vore
befängt att förbjuda hets mot transpersoner och att ändra lagen så hatbrott mot transpersoner även i praktiken ger strängare straff, då kräver det mer än halvljumma ursäkter om stress. Speciellt som Norrgård inte egentligen riktar sin ursäkt direkt till oss som faktiskt berörs, och för att den inte alls berör det förfärliga ordvalen och den nedlåtande tonen i debattartikeln.
Catrin Norrgård påstår att hon skrivit
"oändligt många debattartiklar" om att transpersoner bör inkluderas i hets- och hatbrottslagstiftningen. Jag har inte sett en enda. Hon säger:
"-Om det är en bokstav i HBTQ som jag brinner mest för är det T." Men hur stort intresse har man om man skriver under en artikel utan att ens märka att den går emot partilinjen i frågorna? Utan kunskap och utan respekt för transpersoner blir Norrgårds försäkran bara tomma ord. Ungefär som
Alliansens övriga hbt-politik alltså.
Norrgård påstår också att
"Folkpartiet är inte fienden" i transfrågor. Men med vänner som Norrgård, som inte ens kontrollerar vad vi tycker är viktigt, som jämför oss med pokerspelare utan att be om ursäkt, som ärligt talat inte tycks kunna särskilt mycket i transfrågor men som trots allt detta ändå tar sig mandat att företräda transpersoner, behövs det några fiender?
Ska transpersoner få lagskydd mot hets och uttryckligen skrivas in i straffskärpningsregeln krävs nog att S, V och Mp gör gemensam sak och förmår de anständiga liberaler som ju ännu finns kvar i riksdagen att gå emot den interna alliansregeln om att alla ska ligga platt på mattan för Moderaterna. Hos oppositionen finns nämligen en stark resurs, ett hbT-nätverk som gör skäl för namnet! Vi hbt-socialdemokraterna har ett rejält och transinklusivt hbt-politiskt program, två öppna transpersoner i vår förbundsstyrelse, en i valberedningen och två i Hbt-s stockholms styrelse. Vi jobbar hårt för att transpersoner ska få samma skydd mot hets och hatbrott som alla andra, även efter valrörelsen!
Etiketter: Catrin Norrgård, folkpartiet, hatbrott, hets, QX, transpersoner