Aftonbladets transsex....
Sex säljer. Och ju mer "avvikande" sexet är, och ju fler kändisar som är inblandade, desto bättre säljer det. Så måste tankarna ha gått när redaktören för Aftonslaskan godkände
artikeln om att Gavin Rossdale som tonåring hade sex med popstjärnan Marilyn.
Den första tankar som kanske far genom många medelålders svenskar huvuden är; vem är
Gavin Rossdale, vem är
Marilyn, och var är nyheten? Men sedan kommer kanske tanken att Gavin tydligen gjort något fult, eftersom han nu erkänner, och att ha sexuellt umgänge med en person som är transsexuell måste vara något exceptionellt avvikande eftersom det ges en helt egen beteckning, i rubriken.
Transsex var annars något man kanske trodde endast mycket astralt bevandrade, och sexuellt nyfikna kan man anta, personer inom new age ägnade sig åt....
Men nej då, enligt Aftonbladet ägnar man sig åt
transsex när man har sex med en transsexuell person. Varpå vi ivrigt väntar på rubriker som "Erkänner heterosex", "Erkänner svennesex" och "Erkänner halvhjärtat vaniljsex" (vilket bör uttydas som sex med flickvän en vanlig tisdagsmorgon, helt utan hjälp kul redskap eller Aftonbladets sexbilaga). Fast risken är väl större att det vi kan vänta oss är "Erkänner negersex", "Erkänner islamsex", "Erkänner homosex" och "Erkänner rullstolssex".
Det som är den egentligen nyheten, som Aftonbladet helt missar, är att
Rossdale sedan 1995 envist förnekat att han en gång haft en relation med Marilyn. Sannolikt berodde det på att Marilyn, när de hade ett förhållandet, var man, och att det alltså, åtminstone enligt media, var en homosexuell relation. Nu har han alltså krupit till korset och "erkänt" denna mörka hemlighet. Dessutom tycks
han få mediauppmärksamhet för det och kanske gynnar det till och med hans karriär. Marilyn är fullt förståeligt inte helt road. Relationen beskrivs som tillfällig eller ett one-night-stand i media, när det i själva verket enligt Marilyn handlade om
en fem år lång relation. Hon säger också:
"I am pleased that Gavin is finally able to be honest about our relationship. I just wish he could have come to terms with this 15 years ago."
En fullt rimlig kommentar kan man tycka. Som Aftonbladet gärna hade fått uppmärksamma.
Det är dessutom svårt att bekräfta huruvida Marilyn verkligen är transsexuell, oavsett om man menar diagnosen eller identitetsbegreppet. Cross-dresser eller transgender verkar vara den vanligaste termen kopplat till Marilyn. Det finns liksom inte ett enda rätt med Aftonblaskans artikel...
Men som avskräckande exempel till journaliststudenter kommer den bli alldeles utmärkt.
Etiketter: Aftonbladet, Gavin Rossdale, journalistik, Marilyn, sex, transsexuell
Chans för transreformer i ny riksdag - friends and foes?
Så har då den nya riksdagen tagit plats och vardagen tar vid, efter all uppståndelse kring
Sverigedemokraternas intåg i kammaren och
uttåg ur kyrkan. Alliansen vann, men leder en minoritetsregering som för att slippa förlita sig på Sverigedemokraterna måste försöka hitta blocköverskridande överenskommelser framöver.
Ett område där det förr om åren gått att samarbeta över blocken är i hbt-frågor, även om det kanske blev lite trögare under senaste mandatperioden. Om Sds intåg försvårar sådana samarbeten eller underlättar återstår att se. Klart är att
Kd behåller socialdepartementet, och därmed kommer en mängd viktiga hbt-frågor ligga i händerna på det parti som gjort sig minst känt för att vilja arbeta för reformer på området. Det framgår också av
statsrådsberedningens skrivelse att Alliansregeringen inte avser att hantera frågan om tvångssterilisering av transsexuella denna halva av riksdagsåret. Därmed är chansen liten att de kränkande och ålderdomliga kraven plockas bort ur könstillhörighetslagen före sommaren 2011. Tills dess lär transsexuella fortsätta att vara tvingade att sterilisera sig för att få tillgång till livsviktigt medicinsk behandling och den juridiska könstillhörighet de behöver för att leva ett bra liv.
Minderåriga transsexuella kan nog tyvärr inte se fram emot några stora ljusningar alls under mandatperioden. Det är bara Vänsterpartiet och Miljöpartiet som tagit ställning för att man vill avskaffa den regel som säger att bara myndiga personer får byta juridiskt kön och genomgå könskorrigerande kirurgi. Regeln gäller även när både patienten och vårdnadshavaren anser att det bästa är att byta juridiskt kön, och även när till och med läkaren tycker det är livsviktigt för patienten att få operationer. Men här finns ännu inga öppningar från andra partier, trots att både hbt- och
transrörelsen och
flera ungdomsförbund tycker åldersgränsen bör tas bort.
Hur det kommer gå med andra transfrågor är svårt att veta. Vi har numera
två ministrar och departement som på olika sätt ansvar för frågorna. När det handlar om diskrimineringsområdet är
Erik Ullenhag numera ansvarig minister. Medan Nyamko Sabuni sitter kvar med ett övergripande ansvar för jämställdhetsfrågor, där ju hbt-frågorna brukar antas ingå. Folkpartiet var tydligast av Allianspartierna med att tala sig varma för transreformer under valrörelsen och innehar nu de två ministerposter som ger makt att genomdriva en hel del reformer. Det förpliktigar, när transpersoner vill se valfläsket omvandlat till konkreta resultat. Andra transfrågor landar på socialdepartementet eller justitiedepartementet, där Kristdemokraterna respektive Moderaterna har ansvaret. Där kommer det bli svårare att få något att hända.
Med en minoritetsregering kommer också riksdagens roll att bli viktigare. Det finns, åtminstone i teorin, möjligheter att direkt på riksdagsgolvet driva igenom förslag som inte initierats av regeringen. Därmed blir inte bara regeringspartiernas utan och de enskilda riksdagsledamöternas inställning, i samtliga riksdagspartier, viktig. Följande riksdagsledamöter har skrivit under åtminstone en hbt-positiv motion eller gjort sig kända för sitt engagemang, och har inte fått mindre än 5 poäng i RFSLs kandidatundersökning (nya ledamöter och de som inte svarat på RFSL undersökning anges med kursiv stil):
Moderaterna:
Ewa Björling,
Anna König Jerlemyr, Ulrika Karlsson,
Sten Tolgfors,
Per Bill och Olof Lavesson
Folkpartiet:
Birgitta Ohlsson, Barbro Westerholm, Nyamko Sabuni, Tobias Krantz, Jan Ertsborn, Allan Widman,
Eva Flyborg, Liselott Hagberg, Ulf Nilsson,
Christer Winbäck och Lars Tysklind
Centerpartiet:
Andreas Carlgren, Fredrik Federley,
Annika Qarlsson,
Ulrika Carlsson, Johan Linander och Kenneth Johansson.
Kristdemokraterna:
Otto von ArnoldSocialdemokraterna:
Börje Vestlund, Maryam Yazdanfar, Tomas Bodström, Tommy Waidelich, Veronica Palm, Ylva Johansson,
Carina Hägg, Caroline Helmersson Olsson, Catharina Bråkenhielm,
Ann-Christine Ahlberg, Eva Lena Jansson,
Carin Runeson,
Matilda Ernkrans, Fredrik Lund Sammeli,
Hannah Bergstedt, Jonas Gunnarsson, Hillevi Larsson,
Kent Härstedt, Kerstin Haglö, Marie Nordén,
Helén Pettersson, Louise Malmström, Raimo Pärssinen och Åsa Lindestam
Miljöpartiet:
Mehmet Kaplan, Maria Wetterstrand,
Peter Eriksson, Mikaela Valtersson, Helena Leander, Gunvor G Eriksson, Peter Rådberg,
Jan Lindholm, Gustav Fridolin, Maria Ferm och Ulf Holm.
Vänsterpartiet:
Amine Kakabaveh, Josefine Brink, Jacob Johnson, Kent Persson, Hans Linde, Eva Olofsson, Wiwi Ann Johansson,
Rossana Dinamarca, Lena Olsson, Siv Holma, Marianne Berg och Ulla Andersson.
När det gäller graden av engagemang är det huvudsakligen flera av ledamöterna i Fp, V, Mp och S som visat stort engagemang. Med tanke på att det finns flera transreformer där flera partier i båda blocken är överens,
enligt KIMs undersökning, så kan det alltså finnas vissa chanser till att exempelvis transpersoner kommer inkluderas i hets- och hatbrottslagstiftningen.
Samtidigt innehåller riksdagen också ett antal mycket värdekonservativa ledamöter. Om man bortser från de 20 sverigedemokraterna, vars inställning är välkänd, kan stora delar av den kristdemokratiska riksdagsgruppen sägas vara starkt negativ till hbt-reformer. Ingen av dem är, föga förvånande, positiv till den könsneutrala äktenskapsbalken och nio av dem (Annelie Enochsson, Roland Utbult, Mikael Oscarsson, Lars Axel Nordell och Tuve Skånberg, Stefan Attefall, Annika Eclund, Lars Gustafsson och Yvonne Andersson) är dessutom för en sänkt tidsgräns för fri abort, vill att präster /imamer/rabbiner ska få vägra viga samkönade par och ändå behålla vigselrätten och är positiva till konfessionella friskolor. Allt enligt
Svenska Evangeliska Alliansens valundersökning. Även ledamöter som Patrick Reslow (m), Elisabeth Björnsdotter Rahm (m) och Lars Arne Staxäng (m) har liknande åsikter enligt enkäten. Flera ledamöter har också fått minuspoäng i RFSLs undersökning: Jan Ericson (m), Tobias Billström (m), Anti Avsan (m), Bengt-Anders Johansson (m), Boriana Åberg (m), Hans Rothenberg (m), Jessika Wilhelmsson (m), Lotta Finstorp (m) och Saila Quicklund (m).
Men om de engagerade ledamöterna jobbar på sina ljummare kollegor och partierna följer de åsikter de redovisat i KIMs undersökning finns det alltså ändå vissa chanser för åtminstone några transreformer under kommande mandatperiod.
Etiketter: HBT, Sverigedemokraterna, transperson, tvångssterilisering, Val 2010
