Siewert Öholm pinsam men farlig
Den kristna och värdekonservativa tidningen Världen Idag rapporterade igår om att deras egen näringslivsredaktör Siewert Öholm anmäler den samlade svenska pressen till både Granskningsnämnden och Pressens Opinionsnämnd.Man kan tycka att detta mest är pinsamt för både tidningens och Öholms del. Ingen annan press ids heller rapportera om dumheterna, och man kan kanske anta att Öholm knappast längre tas på allvar. Problemet är att även om varje sunt tänkande individ, oavsett trostillhörighet, nog anser att vissa högerkristna brösttoner i debatten om samkönade äktenskap börjar ta sig rent absurda utryck, så spiller ofta en liten del av deras tankegångar över till andra röster i debatten. Röster från debattörer som anses mer seriösa.
Pingströrelsens tidning Nya Dagen läses exempelvis av ett flertal kristdemokratiska riksdagsledamöter, och anses nog relativt seriös av sina större kollegor SvD och DN. Nya Dagen refererar till "den homosexuella lobbyn" och "gaylobbyn" som en högljudd mediestödd opinion och lyfter fram personer som tycker att "gaylobbyn" mot de kristna är mycket militant. En snedvridning av debatten som tycks hämtad från just Världen Idag, som i många år drivit tesen att kristna är en utsatt och förföljd minoritet som lider under ett slags förtryck från "homosexlobbyn" och de beslutsfattare och media vi lyckats "lura".
Sett mot denna bakgrund blir Öholms utspel en del i ett välregisserat lobby-arbete för att få HBT-rörelsen att framstå som odemokratisk, religionshatande och militant. Och den kristna högern som förföljda martyrer som bara vill ha rätt att få behålla sin religion. Trots att ingen någonsin föreslagit att kristna ska tvingas ingå samkönade äktenskap, eller samfund tvingas viga samkönade par.
Alla som har någon insikt i svensk kristenhet vet att gruppen bibeltrogna högerkristna som har starka åsikter om samkönade äktenskap är en mycket liten del av Sveriges kristna. Ändå får denna lilla grupp högerkristna, i förhållande till sin storlek, enormt mycket uppmärksamhet och utrymme i debatten om samkönade äktenskap. Både media och beslutsfattare tenderar att hänvisa till dem som om de ensamma förträder Sveriges kristna i HBT-frågor. Personer som Göran Skytte och Johan Hakelius ges utrymme att beskriva kristna som utsatta och förföljda, ofta av en "gaylobby" som tydligen enligt dem beter sig otillbörligt när man begär lika rättigheter. Det är mycket sällan som media belyser det absurda i att just HBT-rörelsen beskrivs så här nedvärderande, när andra rörelser som arbetar för mänskliga rättigheter aldrig råkar ut för samma bemötande.
Samtidigt är verkligheten den att den kristna högern själva har flera nyhetstidningar till sitt förfogande, Världen Idag, dagstidningen Dagen, Stridsropet och Hemmets Vän och ett antal facktidningar. Man har tillgång till en enorm internetportal, Crossnet och ett flertal internetforum. Man har egna radio- och TV-kanaler och man har ett upparbetat nätverk med stödjande företag. Man har också flera studentorganisationer och en mycket stor mängd egna utbildningar, folkhögskolor, konferenser, ungdomsläger och missionsprojekt. Hur stort det egna kapitalet är hos den samlade pingströrelsen, Livets Ord och resten av trosrörelsen vet förmodligen ingen, men det torde röra sig om tämligen stora belopp.
Gruppen högerkristna, de som nu är allvarligt upprörda över att vi nu är på väg att få en äktenskapslagstiftning som baseras på tesen om likhet inför lagen, istället för på religiösa moralkakor, verkar alltså inte vara så svag och utsatt som de försöker hävda. Vilket kanske antyder att det faktum att de inte fick stor medial uppmärksamhet för exempelvis "Bevara Äktenskapet"-mötet i St:Clara inte beror på att "Väletablerade tidningar har skrämts till tystnad",, som Elisabeth Sandlund, chefsredaktör på Nya Dagen, sa till Världen Idag. Utan på att genomsnittssvensson har egen tankeförmåga och kommit fram till att de har fel.
Ibland verkar även kristedemokraterna anamma de här konspirationteorier. Men att Kds motstånd i äktenskapsfrågan mer grundas på fördomar underblåsta av högerkristen propaganda säger mer om kristdemokraternas tankeförmåga än om HBT-rörelsens karaktär. Att kämpa för demokrati, likabehandling och mänskliga rättigheter är varken omoraliskt eller manipulativt. Att vilja pådyvla alla andra sin egen religiöst grundade sexualmoral är däremot inte okey.
Etiketter: Elisabeth Sandlund, gaylobbyn, granskningsnämnden, Nya Dagen, samkönade äktenskap, Siewert Öholm, Världen Idag
posted by Luka(s) @ 12:56 em
5 Comments:
Det är klart,att kyrkan skall välsigna "livslånga" parförhållanden. Humanisterna vill erbjuda kyrkliga företeelser plats i källaren helst med mycket värme.
Nu har Sturmark kommit på bättre tankar. Själv försöker jag trigga
Staten, ja den är inte s märk justnu, till att ta hand om vigselrätten och utfärda juridiskt korrekta vigselbevis. Som kan uppvisas i lämplig kyrka för eventuell välsignelse -problemet är att kyrkan inte tycker välsignelse är lika"häftigt".
Men av höstens tv-debatt framgick det av en HBT-vänlig jag tror
vänsterpartist att HBT personer anser det viktigt med kyrklig vigsel. Varför inte verka för en försoningshandling. Staten tar hand om vigselkontraktet. Sedan är de par som önskar och i behov av välsignelse i kyrkan ,att få dela den upplevelsen vid välsignelseakt.
Bengt Johansson har bett mig publicera nedstående kommentar.
*****************
Dagens chefredaktör Elisabeth Sandlöst har helt rätt i sin analys: "Medierna har skrämts till tystnad".
Och man behöver inte vara "högerkristen" för att komma fram till den slutsatsen. Det ordet är missvisande och används ofta helt felaktigt av HBT-personer för att misskreditera bibeltroende kristna för deras åsikter om äktenskapet.
>
> "Höger" blir i det här sammanhanget synonymt med falskt och fel, i alla fall är det syftet med användning av ordet. I själva verket är den politiska etiketten helt irrelevant och missvisande.
För egen del är jag kristen och försvarar en värdekonservativ linje. I det avseendet ligger jag politiskt sett närmast kristdemokraterna, politiskt sett. Däremot ligger mina politiska värderingar i övrigt mer åt socialdemokraterna (grattis Luka(s)!) eller vänsterpartiet. Då handlar det om sociala problem, rättvisefrågor med mera.
Och jag vet att massor av kristna har samma kluvenhet mellan å ena sidan bibeltroende i värderingsfrågor om äktenskap, abort och familj och å andra sidan kritik mot den borgerliga Alliansens politik i frågor som rör orättvisor och problem i samhället i övrigt. För många väljare blir de politiska valen därför ett val mellan pest och kolera.
Ta det som en liten upplysning.
Bengt Johansson
***********
Tack för kommentaren, Bengt.
Du får gärna utveckla hur du tycker "media har skrämt till tystnad", jag känner inte alls igen den bilden.
Uttrycket "den kristna högern" är ett etablerat begrepp, som avser just kristna med mycket värdekonservativa åsikter i frågor som rör familjepolitik, sexualpolitik mm. Ofta handlar det om perosner inom den bibeltrogna, karismatiska väckelserörelsen, men inte alltid. Och det är givetvis inte alltid som som den politiska tillhörigheten är mer höger än vänster, även om det nog är vanligast. Det som "höger" snarare indikerar är just "konservativ" till skillnad från "vänster=radikal". Jag håller med om att uttrycket är lite diffust, men det är såpass etablerat att det är begripligt och därför använder jag det. Att det i sig skulle vara misskrediterande att kallas "högerkristen" håller jag inte med om.
Tyvärr kan jag nog inte ge några bra råd om man dels står för familjekonservatism och dels för ett socialt patos. Speciellt som jag, inte helt överaskande , snarare tolkar Kristus som mer liberal/radikal/socialistisk än konservativ. Kristus bröt tydligt mot samhällets normer, i många avseenden. En del kristnas vurm för konservatism ser jag mer som en följd av kyrkans påverkan, som en tung samhällsinstitution med mycket makt under lång tid.
Jag har alltid försökt vara sann mot mig själv och försökt våga vara den jag är, i ett samhälle där alla skall vara lika. På den tid jag arbetade politiskt var det främst tre frågor som jag alltid tog strid för; nämligen för ungdomar, för de psykiskt funktionshindrade missbrukarna och för våra gamla inom äldreomsorgen. En del blev nog bra och annat blev förstås dåligt. Till mitt försvar kan jag bara säga att jag alltid gjorde mitt bästa och gjorde vad jag var kapabel till av det jag trodde var bäst. Ofta var jag till besvär både för mitt parti och i mina kontakter med tjänstemännen. Jag har aldrig sökt gå den lätta vägen och därför har jag snubblat många gånger. Ibland har det gjort ont, ohyggligt ont.
En av de allra värsta felbedömningar jag någonsin gjort i mitt vuxna liv var att engagera mig för de homosexuellas situation i vårt samhälle. I det engagemanget har jag tagit så mycket stryk att hälften varit nog. Jag har fått stryk från alla håll. Jag gjorde mig mer eller mindre politiskt omöjlig i mitt parti samtidigt som riksaktivister och böghuliganer från RFSL behandlade mig som en duktig och nyttig idiot, trots att jag på lokal nivå år 2005 utsågs till årets medlem för mina insatser för RFSL!
Idag ser jag RFSL (Riksförbundet för sexuellt likaberättigande) som en helt igenom samhällsomstörtande organisation eftersom de med en nit som är rent häpnadsväckande, gräver sig in i samhällets alla viktigaste beslutsorgan för att skapa en förändring som få kommer att ha glädje av eftersom RFSLs syn på heterosexuella är mer ojämlik och förolämpande än den heteronormativa nomenklatur man anklagar oss ”normala” för.
För att ta ett enda exempel:
Sverige är ett av världens allra mest sekulariserade samhällen. Trots detta har RFSL med en politisk effektivitet som nästan skrämmer slag på mig satt hela kyrkligheten på pottkanten med sina krav om jämlikhet. Man har tvingat in kyrkomötet, biskopar, prelater och församlingar i ett hörn där man kräver en civil rättvisa och jämlikhet i en rörelse som aldrig varit rättvis eller ens jämlik eftersom kyrkan handhar frågor om Gudstro i underdånighet i en tvåtusenårig religiös tradition som inte har något med civil rättvisa att göra. Gud kräver tillbedjelse och lydnad!
Max Hobstigs kommentar känns lite malplacerad. Men eftersom den inte innehåller något av de jag normalt väljer att inte publicera (olagligheter och grova personangrepp) så publicerar jag den ändå.
Samtidigt som jag hälsar Max välkommen till bloggen, vill jag alltså uppmana honom att i fortsättningen mer sikta in sig på att kommentera själva bloginläggen.
Att jag knappast delar Max syn på RFSL som en konspirerande organisation behöver knappast sägas. Jag tror inte på ZOG heller, nog sagt om detta.
Skicka en kommentar
<< Home