Federley tar hjälp av fiktiva bloggare....hejdlöst kul.....eller?
Bloggosfären är tämligen förvirrande, och ibland blir den mer förvirrande än vanligt. Nu har Fredrik Federley tydligen
kontaktat den fiktive liberale bloggaren advokat Kurt Rantzén, via Facebook, för att be om hjälp. Det spännande i sammanhanget är att någon Kurt Rantzén inte tycks existera. Defintivt
inte som advokat, och förmodligen inte alls. Det mest sannolika är väl att det bakom bloggen döljer sig en person med vänstersympatier och för mycket fritid. Rätt ofta blir också ironin på bloggen så subtil att det är tveksamt om humor egentligen är avsikten. Även om just inlägget om Federley är rätt roande, eftersom Federley själv lämnade öppet mål i
den blogpost om "kulturvänsterns angrepp" som Rantzén ironiserar över.
Men, har Fredrik Federley verkligen kontaktat Rantzén? Vi har bara Rantzén ord på det, går det att lita på? Det skulle kunna vara så, Federley är knappast den förste att låta sig luras, även webredaktören för SVTs Agenda
tycks ha tagit Kurranz blog på allvar. Men det kan lika gärna vara "Rantzéns" eget påhitt, och frågan är väl om avsikten då är att roa eller oroa. Vem han och hans agenda är vet ju ingen. Att Fredrik är Fredrik kan vi nog däremot tryggt lita på, precis som de han försvarar från "kulturvänstern", Johan Stael von Holstein och Cecilia Stegö Chiló, existerar han och är omisskännlig.
Det finns säkert de som tycker både Kurranz blogg och Federleys eventuella misstag är hejdlöst roligt. Men jag vet inte vad jag tycker, det verkar mest tragiskt, från början till slut. Tänk om den tid som lades ned på bloggar, och här inkluderar jag nog även min egen, istället lades på att driva konstruktiv politik? Vad är det som gör att vi som människor så ofta månar mer om vårt yttre, det vi kan verka göra, och tycka, än vårt inre, det vi verkligen gör och tycker? Se där något att fundera på, nu när påsken närmar sig, det ska jag göra.
Etiketter: Cecilia Stegö Chiló, Fredrik Federley, hoax, Johan Stael von Holstein, kulturvänstern, Kurranz blogg, källkritik
Märklig jurist
Det finns många märkliga personer i vår herres hage. Kurt Rentzén måste vara en av de märkligare. Han påstår sig, på fullaste allvar, vara liberal affärsjurist och menar på sin blogg att moderaten som firade mordet på Olof Palme med att tända en cigarr är en driftig och lovande politiker. Som nu fälls av bland andra vänsterjournalisten Niklas Ekdal på Expressen. (Vad Ekdal tycker om det epitetet förtäljer inte historien.´..) Rantzén vittnar också om att även han, ihop med en del advokatkollegor firade natten då vi andra sörjde att en folkvald statsminister blivit mördad.Hur är det ens möjligt att säga sig vara liberal och fira att en demokratisk vald politiker blir mördad? Vad är det för liberalt i att anse att det är okey att någon blir mördad på grund av den politik han bedriver? Och hur kan man som jurist (även affärsjurister har viss moral har jag hört) tycka att det är moraliskt okey att glädjas åt att en person blir mördad?
Vad är det nu som tillskrivs Voltaire..."Jag delar inte dina åsikter men jag är beredd att dö för din rätt att uttrycka dem.", eller hur?
Blir det "Jag delar inte dina åsikter och jag är beredd att döda för min rätt att undertrycka dem." i Rantzéns nyliberala tappning? Kanske är alla politiskt aktiva moderater glada att Rantzén inte har någon förtroendepost, så de slipper be honom också avgå? Kanske är han inte ens aktiv i något parti? Låt oss hoppas det, det räcker med att han är advokat och inte värderar människoliv högre än att han kan skåla i champange när en person mördats. Tanken att någonsin avsluta mina juridikstudier med att bli advokat blev just ännu mindre lockande.
Den som inte kan skilja på sak och person har enligt min mening ingenting i politiken ( eller juridiken) att göra.
Politik är kompromissandets konst, en metod för att på bästa möjliga sätt åstadkomma resultat tillsammans med andra som har åsikter vitt skilda från ens egna men som icke desto mindre även de representerar de människor man har förtroende att fatta beslut åt. Knepet är att kompromissa tillräckligt för att kunna fatta de beslut som måste fattas utan att vika sig mer än vad som krävs. I den balansgången måste sak gå före person, för demokratins skull. Varken Lennerljung eller Rantzén verkar ha den förmågan, och platsar alltså inte som förtroendevalda politiker. Däremot har de som alla andra rätt att slippa angrepp på sin privatperson, de har rätt till sin integritet som alla andra. Det är bara synd att de inte visat familjen Palme den respekten.
2007-12-04 Uppdatering
Kurranz blogg har visat sig vara en hoax. Någon Kurt G Rantzen går inte att finna, varken som advokat, jurist eller något annat. Inte heller tycks den uppgivna frun, Gunnel Rantzén existera. För den som intresserar sig för avancerad ironisk humor eller sociala experiment är bloggen säkert intressant ändå, men själva åsikterna bör man alltså ta med en mycket stor nypa salt. Ber om ursäkt för att jag bidragit till mytbildningen kring Kurranz blogg.
Etiketter: advokat, hoax, Kurt Rantzén, Marie Lennerljung, moderat, nyliberaler, Olof Palme
