Som man ropar får man svar, Sara Skyttedal...

Jag funderade ett tag på ett seriöst inlägg för att bemöta Sara Skyttedals dumheter. Men andra har redan gjort detta på ett föredömligt sätt och det är trots allt sommar och pride och politik behöver inte alltid vara gravallvarligt. Så jag ger istället Sara Skyttedal och KDU det svar hon förtjänar, i samma stil som hennes egna idiotiska inlägg.

*****************
KDU är en belastning för kristdemokraterna

Stockholm Pride är åter igång och som ett brev på posten dyker KDUs udda åsikter upp. Åsikter som bara delas av en mycket liten minoritet av befolkningen om man ska tro väljarsiffrorna. KDU gör heller inget för att bättra på dem, tvärtom. Ungdomsförbundet har länge varit en belastning för moderförbundet, och svåra att styra. Man har skämt ut sig med sin seglats med "Ship to Visby" under Almedalsveckan, för att sjösätta politiska förnödenheter. Konspirationsteorierna om påstådda förtryckande socialistiska blockeringar hos makthavarna, blockeringar som påstås hålla "verklighetens folk" tillbaka ligger dessutom oftast i nivå med McCharthy, och sprids av förbundets ledning, helt obekymrat om vilka konsekvenser detta får för moderpartiets möjligheter att framstå som seriösa. Och inte blir det bättre av att framstående företrädare för KDU utmärker sig genom att bedriva politik genom att dela ut korv iförd läppstift och rött nagellack direkt.

Man kan också på goda grunder fundera över om KDU sedan länge är kapat av nationalistiska och högerextrema krafter. En av de mer tongivande ordföringarna på senare år är Charlie Weimers, grundaren av det högerextrema nätverket Engelbrekt. Andra högerextrema åsikter som framförts är exempelvis att integrationspolitiken är korkad och shahen av Iran var en framstående man värd att hylla.  Man har också varit upprörd över SVTs påstådda  "smutskastning" av Putin när man beskrev valfusket i Ryssland och två framstående KDUare skapade rubriker när de slog vad om att det var islamister som låg bakom terrordådet i Norge juli 2011. Faktum är att KDU uppfattas som så extremhöger att SDU gärna vill se ett sammangående! Våldsromantiken hänger gärna i luften när KDU är närvarande, som när deras vice ordförande  tycker att "huvuden ska rulla"  och när han, via en annan organisation, skickar en blodig hängd docka till handelskammaren i Västerbotten .  

Man kan fråga sig om det är rädslan för repressalier som gör att KD inte tar itu med gatstenshögern i ungdomsförbundet.

Kristdemokratin bakåtsträvande idéer inleddes med ett värnande om traditionella värden, ifrågasättandet av framåtskridande i form av liberalisering av synen på familj och sexualitet och ett försvar för religionens koppling till staten. Nu har det lett till betydligt större konsekvenser. En legitim kamp för att få leva sina liv enligt en extremt konservativ kristen kärnfamiljsnorm har övergått till att denna norm ska påtvingas alla och envar. När det nu dyker upp grupperingar som vill att kristdemokraterna ska bli en konventionell högerextrem, våldsbejakande, diktaturkramande och kunskapsföraktade religiös sekt är det på något sätt en naturlig utveckling.

Samtidigt blir också den religiösa fanatismen allt tydligare inom rörelsen. Rent kunskapsförakt blandas med en högst omodern och avvikande syn på jämställdhet och en victoriansk sexualskräck som skulle gjort drottningen själv grön av avund. Också här är KDU bland de mest extrema, med företrädare som har hävdat att kvinnor har en slags "omsorgsgener" som inte män har , tror på kreationism framför vetenskap ,  menar att folk ska låta bli abort och ta ansvar sin omoraliskt lössläppta sexualitet istället , ogillar att utländska kvinnor kan få hjälp med abort i Sverige och tycker att lösningen på mäns våld mot kvinnor är att stänga riksdagen .

Ett tungt ansvar vilar onekligen på de mer klassiskt skolade kristdemokraterna. Man måste  stoppa utvecklingen och hantera de högerextrema grupperingarna och de religiösa fanatikerna i de egna leden.

Om de mer sansade kristdemokraterna tar en diskussion om KDUs roll i rörelsen kan det förhoppningsvis leda till en mer mångsidig debatt om vad syftet med  ett ungdomsförbund egentligen är. Frågeställningen kan förefalla banal, men det är en grundläggande frågeställning som måste dryftas. Man skulle kunna tro att ungdomsförbundets huvuduppgift är att på ett lite mer radikalt sätt driva kristdemokratisk politik. Men i stället har KDU utvecklats till ett redskap för högerextremister och bigotta religiösa fanatiker som för fram sin extrema agenda.. En agenda som implementeras med provokation som verktyg. Det är med den bakgrunden vi måste se utspel som Ship-to-Visby, medlemskap i extrema organisationer som Livets Ord, Ja till livet och Engelbrekt, hotfulla uttalanden och vurmandet för kreationism och kampanjer som Bevara äktenskapet .

Att detta ökar stigmatiseringen av mer normala kristna förefaller närmast självskrivet. Men det innebär också en lång rad andra problem. KDU och ibland även KDs, nuvarande diskurs innebär för det första en politisering av det privata. Man vill gripa in på ett mycket djupgående plan i folks privatliv, och från statligt håll besluta om kvinnor verkligen ska få avgöra själva om de vill vara gravida och huruvida vissa människor ska få gifta sig eller adoptera barn. Stora delar av rörelsen vill till och med tvångssterilisera vissa människor, i en klassisk repris på trettiotalets stöveltramp! En politiserad vardag är första steget mot politisk klåfingrighet. Sexualiteten är, och måste förbli, den enskildes angelägenhet.

Men framför allt är KDUs extrema agenda, med ett krig mot allt vad liberalism och människovärde heter, något som det finns all anledning att ifrågasätta. Många människor bär på en övertygelse om att religiös fanatism och stränga normer som pekar ut vissa människor som felaktiga och "syndiga" till sin natur utesluter en mängd människor från det demokratiska samhället, och att detta är ett grundläggande problem i strävan efter ett bättre samhälle. Det är mot den bakgrunden många ofta finner anledning att vara kritiska mot exempelvis KD och KDU. Men det som verkligt är beklämmande i sammanhanget är att alla normala kristna hänsynslöst utnyttjas för att föra fram denna agenda. Med provokationer som redskap stigmatiseras kristna i högerextremismens och den religiösa fanatismens namn. Det är ovärdigt.

Hur vore det om KDU i stället försökte arbeta för att övertala medelsvensson om att kristdemokrater är som alla andra, med reservation för sin lite mer speciella inställning till religion och sexualliv? Den nuvarande agendan verkar snarare handla om att skapa en bild av partiets medlemmar som en kunskapsföraktande, gapig och allmänt avvikande grupp med extrema och våldsbejakande åsikter. Det skulle inte behöva vara så.
************

* fotnot: Nej, jag föraktar varken Sara Skyttedal eller KDU. Om du blir upprörd, läs först Saras inlägg om Pride, så klarnar bilden...:)*

Etiketter: HBT, Kd, KDU, Pride, sara skyttedal

posted by Luka(s) @ 3:43 em