8 mars och bögars frimureri...
Dagen till ära tar jag tillfället i akt att skriva om könsmaktsordningen i HBT-världen. Det kanske är lite gnälligt, lite överdrivet, inte sådär välavvägt nyanserat som jag säkert borde vara. Men ibland måste man få vara mer personlig också.För inspirationen vill jag tacka Fredrik Federley som i lördags intervjuades av Vestmanlands Läns Tidning ( artikeln finns tyvärr inte på nätet). Intervjun handlade en hel del om "Ursula", Federleys drug-alterego, rubriken är "Könet - ingen stor sak för Fredrik" och budskapet verkade vara att Fredrik Federley är en openminded person som tycker det är dumt att döma folk utifrån kön. Och det stämmer säkert.
Men, när reportern frågar: "Hur skulle världen se ut om vi inte hade normer om könsroller?" och Federley svarar "Då skulle den se ut mer som gayvärlden" brister allt.
För inget kunde vara mer fel! HBT-världen är långt ifrån befriad från hårda könsnormer. Bara det faktum att Federley, och detta är han verkligen inte ensam om, pratar om gayvärlden säger en hel del. Gayvärlden omfattar bara män, fråga närmsta flata eller bi-tjej. Att kvinnorna i HBT-världen osynliggörs är liksom ingen nyhet, killarnas homosocialisering blir självklart stark i en subkultur som inte ens är intresserade av kvinnor som objekt.
Det är ett sånt ömsesidigt manligt ryggdunkande, kombinerat med flörtande, och nätverkande att frimurarna ibland ligger i lä!Det är knappast en ren tillfällighet att endast en av RFSLs ordföranden genom alla år varit kvinna, Christin Gilljam. Eller att QX jippo heter gaygala, inte HBT-gala. Homokultur antas ju vara schlager, inredning, mode, Drag Queens och en ytlig, manlig, klubbkultur. Och det är också ofta så den marknadsförs av gaymedia. Lesbisk kultur och transkultur, den ges rätt sällan utrymme.
Även i HBT-världen lyfter alltså män fram andra män. Att de partipolitiska HBT-nätverken domineras av män, särskilt om man går 5-10 år bakåt i tiden, är ingen hemlighet. Bara tre av de elva öppna homo-/bisexuella riksdagsledmöterna och ministrarna är kvinna, Elisebeth Markström (s), Josefine Brink (v) och Marianne Berg (v). Det förvånar knappast. Speciellt gäller den här manliga favoriseringen om mannen råkar vara snygg, kan tilläggas. Idealet är en stereotypt manligt snygg och lagom straightacting kille, men en lagom fjollig druga duger nog det också, om han är glamorös nog.
Men eftersom det inte är så glamoröst att vara transsexuell (eller transvestit, transgender, intergender, interssexuell etc) har vi inga liknande fördelar. Faktum är att jag är inte är säker på om transkillar ens är välkomna hos strikt manliga klubbar som SLM, men det ska jag låta vara osagt. Transtjejer var i alla fall länge portförbjudna hos Kvinnohuset på Blekingegatan, som dominerades av flator. Problemet med att vissa lesbiska subkulturer hade, och har, svårt att acceptera transtjejer hänger förmodligen ihop med delar av radikalfeminismen. Jag vet inte hur många gånger jag tvingats försvara min rätt att ha en kropp som stämmer med min själ, för rabiata lesbiska radikalfeminister. Angreppen från just den lilla delen av feminismen är ett enormt problem för transrörelsen, som vi ständigt tvingas bemöta. I den mån transkillar förvägras inträde handlar det väl knappast om att man tror att vi skulle vara utsända spioner från kvinnorörelsen, (vilket alltså är vad Janice Raymond &co predikar) utan mest om kroppsfixeringen i gaykulturen.
Könsmaktsordningen i HBT-världen handlar inte bara om att kvinnor ges mindre makt, utrymme och möjligheter. För så är det, oavsett vad vissa bögar naivt inbillar sig. Men nedvärderandet av alla transpersoner som inte showar i paljettklänningar på scen, den handlar såklart om kön den också. Drag Kings uppskattas visserligen av flator, men gaymedia bryr sig inte nämnvärt. Och alla vi andra, vi som gärna skulle ha samma rättigheter som andra och som tycker det liksom är vår tur nu, vi räknas knappt alls. Det finns alltid andra frågor som måste hanteras först, aldrig pengar att satsa på oss, alltid argument för att man ju inte kan kvotera in en massa transpersoner bara för att de är transpersoner. Som om inte unga, snygga bögkillar alltid kvoterats in i styrelser i HBT-världen, utan särskilt mycket kompetens att bidra med. Antalet transpersoner i beslutande organ i tyngre organisationer som RFSL, Stockholm Pride och de partipolitiska HBT-nätverken är lätt räknade. Transpersoner är ofta "the ugly ducklings" som Stephen Whittle, grundare av Press for Change och Professor of Equalities Law så träffande uttryckt det.
För mig som transperson är det svårt att se att allt detta handlar om något annat än en könsmaktsordning, som säger att cispersoner (icke-transpersoner) är mer värda än transpersoner. Den könsnorm som finns både i HBT-världen och i resten av samhället säger att det enda bra och riktiga sättet att se på kön är att det bara finns två kön, man och kvinna. Och att en människa måste ha en kropp, ett beteende/utseende och en könsidentitet som alla är entydigt manliga eller kvinnliga. Helst manliga såklart. För det handlar väl i grund och botten om ett förakt för allt som inte är entydigt manligt. Eller kanske ibland en brist på insikt om att man inte blir bra på jämställdhet bara för att man är bög och drag queen.
Fotnot: I den yngre generationen i queerrörelsen, < 35, ser det däremot annorlunda ut. Där tas vissa transfrågor lite mer på allvar, bögdominansen är också relativt försvunnen. Men det blir istället lite mycket queernorm ( du bör vara androgyn, vegan, vägra definiera ditt kön och sexuella läggning, polyamorös och "alternativ") ibland. Men överlag kanske det alltså finns visst hopp för framtiden.
-------------
Det här inlägget är en del av en rödgrön bloggstafett med anledning av internationella kvinnodagen. Först ut var initiativtagaren Ilona Szatmári Waldau, sen kom Anders Wallner, Åsa & Alexandra och Trollhare Hela stafetten hittar du här.
Etiketter: Fredrik Federley, HBT, Internationella kvinnodagen, jämställdhet, könsmaktsordning, QX, transpersoner
posted by Luka(s) @ 11:30 fm
12 Comments:
Bra skrivet!
Två riksdagsledamöter från Vänsterpartiet är väl också öppet bi/homo? Josefin Brink och vad heter hon den andra... Berg?
Men hjälp, du har ju alldeles rätt!! *Skäms...*
Förstår vad du menar Lukas men nog är det väl mindre av fördömanden i gayvärlden än annars?
I mina kretsar hittar du allt och alla och jag hör aldrig ett ont ord om ngn för att den är på ett visst sätt. Skulel aldrig orka umgås med folk som har synpukter av den sorten. Kanske därför jag ser det med de glasögonen också.
Men helt klart kommer tjejerna på efterkälke.
Vad är ditt svar på hur det skulle vara i en värld där könet inte är dominernade?
Ett ord i rättan tid! Eller egentligen inte, det borde sagts tidigare. När folk får höra att jag är lesbisk antar de automagiskt att jag gillar glitter och schlager, speciellt som jag är transkvinna.
Hittills har jag inte stött på några av dessa förvirrade nya vågen femininster, de är förhoppningsvis på väg att försvinna. Idag är det väl bara reliker som Germanie Greer (min gamla idol) som vräker ut sig grodor. I de kretsar jag umgås accepteras jag som lesbisk kvinna så situationen på den fronten är nog bra mycket bättre än den varit. Transkillar och SLM känner jag inte till men jag kan fråga dem på onsdag då de och vi i Wish ahr gemensam pubkväll. Att transkillar är välkomna på Wish vet jag, har haft många intressanta samtal där.
Puss & pisk
Caisa
Jag vet inte om jag förstår vad du menar Fredrik. Men om du menar att gayvärlden är mindre fördomsfull gentemot exempelvis transpersoner, mörkhyade, personer med funktionsnedsättningar med flera, så tror jag du har fel.
Sen innebär väl ändå inte en frånvaro av aktiva trakasserier att jämlikhet automatiskt har uppstått?
Jag är pragmatiker, jag tror inte en värld utan könsnormer kommer existera. Mäniskor fungerar helt enkelt inte så, vi skapar normer så fort det finns en social enhet. Det som är viktigt att bli av med maktordningen. Människor som inte är män, både biologiskt, socialt, mentalt och juridiskt, måste ha samma rättigheter och möjligheter som de som är det.
Caisa, jag vet WISH är kanon!
Det är väl ett arv från LASH antar jag, där faktiskt James Green var hedersmedlem vill jag minnas.
Det var en hel del tjejer från LASH med och delade ut flygblad utanför Kvinnohuset, den där tisdagen -99 när debatten om deras transfoba policy tog fart.
Förresten Fredrik, hur ser det ut i Centerns HBT-nätverk, när det gäller andelen kvinnor i styrelsen? Och hur ser det ut med transpersoner, i styrelsen och som aktiva medlemmar?
Jag menade inte att gayvärlden var perfekt. Men i mina ögon är den betydlgit mindre fördomsfull än den heterosexuella. jag säge rju inte heller att den är komplett eller att jämlikhet råder. Jag säger att ett sådant samhälle skulle vara mer som.
Vi har fler ts än tjejer i vårt HBT-nätverk som det ser ut just nu men det är en total dominans av killar.
Vi kommer nog aldrig förstå varandra Fredrik, vi har inte ens samma syn på vilken "värld" vi talar om. För mig handlar det om HBT-världen visavi heteronormen, inte GAYvärlden visavi den heterosexuella.
Jag tycker inte gayvärlden, eller HBT-världen heller för den delen, är så väldigt mycket mindre fördomsfull. Den är säkert mindre fördomsfull än delar av den heteronormativa världen. Men delar av heterovärlden är också mindre fördomsfull. Ibland faktiskt mindre fördomsfull än delar av HBT-världen, den bögnormativa delen.
Det var en märklig kategorisering tycker jag. Borde du inte skrivit att "vi har fler transsexuella medlemmar än biologiska kvinnor"? Eller räknas inte de transsexuella medlemmarna som kvinnor, de kanske samtliga är FTM?
Hm...
Fördomar finns överallt även bland HBT-folk... Och du har en poäng där Lukas! Det är det manliga H:et som dominerar starkt inom HBT-världen. och utgör ofta till och med en egen liten norm, som inte heller alltid stämmer med verkligheten!!!
Mycket bra skrivet!
//Michael Arvidsson
Lurad av Expressen ang 8 mars...men vem är förvånad?
http://greetingsfrombermuda.wordpress.com/
Skicka en kommentar
<< Home