Skräcken för verkligheten.
En man som bytt kön till kvinna ska inte kunna bli far!Så tycker han, pensionerade professorn Marc Bygdeman. Varför han tycker det får vi aldrig veta. Några medicinska argument eller några juridiska framförs inte. Ungefär som när han påstod att Thomas Beatie och hans graviditet med deras efterlängtade dotter inte var något vackert utan"en absurditet". Inte heller då framfördes några argument till varför det är omöjligt att betrakta en juridisk man som föder barn som man.
Män ska inte kunna bli mödrar och kvinnor inte fäder. Därför ska inte heller svenska transsexuella tillåtas frysa ned könsceller. Det är "inte rimligt" enligt Bygdeman. Varför det inte är rimligt får vi inte veta.
Inte heller får vi veta vad Bygdeman tycker om alla oss transsexuella som redan har barn.
Jag är exempelvis såvitt jag vet enligt folkbokföringen mor till min son, eftersom jag är biologisk förälder till honom och inte rimligen kan registreras som biologisk far. Det faktum att jag har fött ett barn gör mig knappast till mindre man, varken socialt eller identitetsmässigt. Rent biologiskt skiljer jag mig från de män som fötts i en xy-kropp, men jag skiljer mig inte från andra män med transsexuell bakgrund, transmän som inte fött barn. Och staten betraktar mig alltså som man.
Det är alltså så att det redan finns män som både biologiskt och juridiskt är mödrar och kvinnor som är fäder, jag är ju inte ensam om att vara transsexuell och förälder. Givetvis kallar sig en hel del transmän fäder och transkvinnor mödrar, men Bygdemans farhåga ligger i själva den biologiska/medicinska och juridiska förekomsten. Och den är redan verklighet, detta kan inte backas med mindre än att man ska börja hävda att staten ska frånta oss vårt föräldraskap. Vilket jag hoppas inte ens Marc Bygdeman vill driva.
Detta stora okända som tycks framkalla en sådan skräck, transsexuella föräldrar, är alltså redan en högst existerande verklighet. Det går inte att hindra fertila människor från att skaffa barn om man inte släpar dem med polishjälp till steriliseringskammaren. Alltså skaffar både transsexuella och andra transpersoner barn. Därmed gör de ofta avkall på sina möjligheter att ha fungerande ID-handlingar eller skjuter upp medicinsk behandling som är viktig för att de ska må bra. För i längtan efter barn kan människor stå ut med mycket, det vittnar förmodligen många ofrivilligt barnlösa om.
De uppoffringar de tvingas till leder till enorma bekymmer för både dem och deras barn, såklart. Sämre psykosocial hälsa, problem att legitimera sig, trakasserier, hot och i värsta fall våld. Det är knappast det bästa för deras barn. Och den verklighet Bygdeman önskar se, ett samhälle där bara typiskt manliga kroppar skaffar barn med typiskt kvinnliga kroppar, den existerar inte.
Människokroppen är nu en gång för alla lite mer komplicerad än modetidningarnas stereotyper vad gäller biologiskt kön, det vet alla som slagit upp ett medicinskt lexikon.Det har heller aldrig varit så att samtliga människor i ett samhälle lever som heteronormativa kärnfamiljer där xx-kroppen benämns kvinna, ammar och föder barn, lagar mat och klär sig i kvinnokläder medan xy-kroppen benämns man och står för familjeförsörjningen, avlar barnen men i övrigt mest slår dank i hemmet. Detta är bara en värdekonservativ önskedröm. Det var aldrig, och kommer aldrig bli, verklighet.
Btw: Det är i sammanhanget högst relevant att hänvisa till vad dagens medicinska experter anser, och vad Svenska Läkaresällskapet anser. Bygdeman går som synes på tvärs mot sina nu verksamma kollegor.
Media: Nyheter Gotland, Yelah
Andra bloggar: Trollhare, Ola Hassbring, Helena von Schantz, Jens Odsvall, Det progressiva USA, Karin Långström Vinge, Sebastian, Forskarfeministen, Petra
Etiketter: dagens nyheter, Marc Bygdeman, mänskliga rättigheter, transsexuell, tvångssteriliseritvångssteriliseringar


