En ovanligt mörk novemberkväll....

Efter dagens besked om Mona Sahlins avgång känna november genast mörkare. Mona talar själv ofta om hur hon gick med i Olof Palme, inte Socialdemokraterna. Själv gick jag med i Socialdemokraterna mycket på grund av Mona, och trots Persson, och lättnaden över hans avgång var lika stor som besvikelsen över valnederlaget 2006. Men nu avgår alltså Mona och det känns oerhört sorgligt. Än så länge är det för färskt att kommentera med mer än att jag hoppas verkligen hon ser hur älskad hon är, bortom mediadreven. Och att jag instämmer med Monica Green, det var inte Monas fel. Det finns andra som borde rannsaka sig själva, Mona råkar bara vara rakare än dem.

Det kommer bli en lång period av interndebatt ( eller interna gräl, det får tiden utvisa) och risken är stor att politiken hamnar i skymundan. Samtidigt är det detta vi är i grunden, en politisk, progressiv rörelse som vill förändra samhället! Jag säger som många andra, om vi klarar det, att stolta våga stå upp och vara ärliga med vad socialdemokrati handlar om, då får vi både tillbaka livslusten i partiet och vinner nästa val!

Texten nedan skrevs som eftervalsanalys. Nu känns den viktigare än någonsin, och den går att applicera även på valet av partiledare. Det får lika lite handla om taktik som den förda politiken får det. Förnyelsen i partiet får inte förskjutas till att handla om namnstrider istället för idé, politik och organisation.

Taktikpolitik

Taktik är valstrategi, spinndoktors och PR-byråer
Paket med glittriga rosetter, handskrivna etiketter och svulstiga garantistämplar.
Kommunikationskanaler, retorikexperter och opinionsmätningar i dassrullelånga härvor.
Välkommunicerade, formulerade, paketerade, strategiskt bildsatta och glättade jättepappkartonger, statistiskt placerade på sekunden rätt, i precis rätt målgrupp.
Allt tror man, allt hoppas man, allt uthärdar man.
I kampen om att bli älskad.

Politik är hjärta och hjärna
Händer och styrka och jävlar anamma
Blod, svett och tårar
en satans förvivlan och trängande nöd
Engagemang, glädje och tusen röster som ropar
tröstlösa möten, kompromisser och det vackraste som finns.

Politik är våga och vilja
Rädda världen, kämpa sig blodig, sega sig uppåt och aldrig stanna.
Vrida och vända varje karta, vid varje vägskäl.
Tusen skäl att lyssna, tänka på tusen andra, tänka själv och tänka klokt.

Taktik är omslagspapper, nödvändigt men utbytbart
Politik är innehållet.
Det vackraste som finns.
Drömmar och visioner
omsorgsfullt inslagna med svett, blod och tårar
under gemensamt slit
ger vi bort det, av kärlek

Då, men bara då
bör vi, ska vi, måste vi
vara stolta!
Då, och bara då
kan vi, kommer vi, blir vi
älskade!

Etiketter: framtid, förnyelse, kärlek, Mona Sahlin, Socialdemokraterna, val

posted by Luka(s) @ 6:55 em