Storm i ett glas bröstmjölk...

Lars Ohlys uttalande om att det går bra att dela på föräldraförsäkringen trots att kvinnan ammar har väckt rejäl debatt.

Jag tycker utfrågningen var rätt märklig i den här frågan. Det kom påståenden om att många mödrar inte har slutat amma efter sju månader, men ingen åtskillnad gjordes mellan deltids och heltidsamning. Det är faktiskt enbart 12,5% av alla barn i Sverige som helammas fram till och med att barnet fyllt sex månader. Vilket kanske är ett problem, eller kanske inte. Livsmedelsverket och delar av sjukvården rekommenderar helamning tills barnet är sex månader gammalt. Innocentideklarationen anger fyra till sex månader som riktlinje.

Att dela dagens 390 fullbetalda föräldrapenningdagar rakt av (som Vänsterpartiet vill) innebär 195 dagar av föräldraledighet. Då är barnet alltså 6,5 månader, och bör enligt alla rekommendationer jag sett faktiskt få kompletterande föda för att må bra och utvecklas rätt! I undantagsfallen där läkare rekommenderar enbart helamning under längre tid skulle säkert reglerna acceptera undantag. Så varför denna upprördhet? Hur svårt är det att kombinera amning morgon och kväll med att mamman börjar jobba igen? För många fungerar det utmärkt!

Det finns en intressant rapport från Socialdepartementet om uttag av föräldrapenningen. Siffrorna är lite gamla, från 2004, men där framgår att även om ekonomin är det skäl man oftast själv anger som orsak till ojämställd fördelning av föräldraledighet så stämmer itne det riktigt i praktiken. För även om männen bara tog ut 10% av dagarna i fallen där han tjänade över taket i försäkringen och hon under, så gällde inte det omvända när det var hon som tjänade mer än taket och han mindre. Då tog hon nämligen ändå ut 60% av dagarna, dvs uttaget var i princip jämställt! Trots att alltså familjen förlorade på detta ekonomiskt. Pappornas uttag av föräldrapenningdagar är också relativt stort i hushåll där båda föräldrarna har inkomster som överstiger taket (cirka 25 %). Detta tyder på att pappornas uttag av föräldrapenning inte bara hänger samman med vad som är ekonomiskt rationellt utan har även att göra med moderns utbildning och situation på arbetsmarknaden.

Som de två näst största förklaringarna för fördelning av dagarna angav både kvinnor och män mammornas vilja att ta ut större delen av ledigheten samt amning. Och det är kring just amningen det blir väldigt känsligt, att döma av den hetsiga debatten kring Ohlys ändå rätt enkla konstaterande.

Det går faktiskt utmärkt att amma även som pappa. Det viktiga för barnet är näring och närhet. Om barnet är så litet att bröstmjölken är viktig går det att ordna, det har kvinnor ordnat i alla tider. Eftersom jag har erfarenhet av att amma, på grund av min bakgrund, dristar jag mig till att påstå att det inte behöver vara så avancerat som det kan låta att mjölka ur brösten. Och där det är viktigt att få till det och det krånglar har säkerligen BVC bra tips och råd. Det är förmodligen många föräldrar som insett hur bra det är att mjölka ur för två kvällsmål till en fyra-fem månader gammal bebis för att äntligen kunna få lite fri vuxentid tillsammans, som vi gjorde. Eller mjölka ur för nattmål, så mamma också får sova ordentligt ibland. Det rekommenderas till alla trötta småbarnsmammor!

Men hur man gör för att mjölka ur, för hand eller med pump, eller om man löser det genom halvtidsarbete för båda från början, mamma som jobbar och pappa som lämnar på jobbet vid amning, andra egna lösningar, det har faktiskt varken Vänsterpartiet, Miljöpartiet eller Socialdemokraterna egentligen uttalat någon åsikt om. För det är upp till var och en. Det viktiga i förslagen är jämställheten, inte hur man matar spädbarn!

Amningen är inget bra argument mot individualiserad föräldraförsäkring. Inte när jämställdhetsvinsten för både kvinnor och män är så stor och inte om man tycker barnets rätt till tidigt och nära kontakt med sin andra förälder är viktig!

Om vi fortsätter med dagens modell på föräldraförsäkringen kommer det ta femtioett år innan män och kvinnor tar lika mycket ansvar för sina barn under de första viktiga åren. Femtioett år innan barn får lika mycket nära och vardaglig kontakt med sina pappor som sina mammor, femtioett år innan män på ett naturligt sätt slussas in i att ta lika mycket ansvar för obetalt hemarbete. Det kommer ta femtioett år innan arbetsgivare självklart i en anställningsintervju kommer tänka att en man lika gärna som en kvinna kan tänkas få barn och därmed vara borta från jobbet. Det kommer ta femtioett år innan en man slipper bli trakasserad av sina kollegor för att han vill vara en bra pappa, slipper bli uttittad på öppna förskolan, slipper bli ifrågasatt som förälder så fort inte mamman är närvarande.

Vi kan inte vänta mer än femtio år på en jämställd arbetsmarknad och mer jämställt familjeliv! Vi behöver en individualiserad föräldraförsäkring så snabbt det går!

Den rödgröna överenskommelsen om höjt tak och fyra istället för två månader som knyts till bara en av vårdnadshavarna är ett bra första steg! Tredelad föräldraförsäkring fungerar utmärkt på Island, och jag tror en helt individualiserad lösning på sikt kommer vara det enda rimliga ur jämställdhetsynpunkt, både där och här! Det är i barnuppfostran vi måste börja, vi måste se och bryta genusstrukturerna tidigt. Och vi måste börja förändra mansrollen ordentligt, det är där det släpar efter! Ett jämställt uttag av föräldraförsäkringen vore det mest effektiva verktyget för att hantera båda problemen!

Media: Jonas Morian i Aftonbladet
Sydsvenskan, som jagar uppmärksamhet genom att beskriva bloggosfären.
Dagens Nyheter, försöker beskriva en splittring som inte finns.

Andra bloggar: Helene Sigfridsson, som klokt nog påpekar att det inte går att ställa jämställdhet mot amning, som utfrågarna gjorde. Eftersom en kvinna har rätt att ta paus från jobbet för amning, om den andra föräldern kommer dit med barnet.

Gustav Almestad, Mymlan, Rebecka Edgren, NetWorking, Hillevi Wahl, Ewa Jansson

Etiketter: amning, föräldraförsäkring, jämställdhet, Lars Ohly, Val 2010, Vänsterpartiet

posted by Luka(s) @ 2:35 em