2011-11-22

S vill ha riktiga verktyg att bekämpa hbt-diskriminering!

Som ett led gårdagens bloggutmaning i att lyfta fram vad jag tycker vi Socialdemokrater gör bra vill jag stolt lyfta fram en debattartikel om Stockholms Läns Landstings nya Hbt-policy:

Jag har berört ämnet förut, och nu följer alltså Socialdemokraterna i landstinget, ihop med Hbt-S Stockholm, upp problemen med en debattartikel som visar var vi ser problemen och hur vi skulle vilja jobba.

Johan Sjölander och Jerry Adbo skriver att det visserligen är väldigt bra med goda ambitioner, men att det behövs mer än så. Policyn riskerar att bli en hyllvärnare, och de beklagar att de borgerliga partierna inte ser detta.
"Vad vi från socialdemokratiskt håll vill lyfta in i policyn är grundläggande förutsättningar för ett framgångsrikt strukturerat jämlikhetsarbete. Om man inte är väldigt tydlig med att peka ut ansvar, ha rutiner för uppföljning och även skjuta till resurser är det troliga att vad som händer är – ingenting. Man kan tycka en massa bra saker (och det är naturligtvis inget dåligt) men vill man åstadkomma verklig förändring krävs det konkret handling.

Vi vill såklart tro på att den borgerliga majoriteten faktiskt menar allvar med att de nu på riktigt vill förändra hur vi arbetar med hbt-frågor inom Stockholms läns landstings verksamheter. Att det inte handlar om att plocka poäng genom att presentera ett snyggt papper med en massa fina ord. Men det finns idag mängder av policies och styrdokument inom landstinget. Ska vi vara helt ärliga så vet vi att många av dem faktiskt inte innebär någonting alls för de som gör jobbet ute på golvet i verksamheten."

Policyn saknar både tydligt uttalat ansvar för genomdrivande och uppföljning. Och borgarna säger också nej till att anslå resurser i form av ekonomiska medel och konkreta utbildningsinsatser och konkreta hjälpmedel. Sjölander och Adbo undrar varför och säger:
"Politisk prestige får inte stå i vägen för arbetet för alla människors lika värde. Då håller det inte att vägra diskutera över blockgränserna hur vi på lång sikt rent konkret ska arbeta för att nå bästa möjliga resultat. I verkligheten, och inte bara på ett papper. "

Jag tycker det är mycket allvarligt att ett gott jämlikhetsarbete, som uppenbart i grund och botten har majoritetens gillande, motverkas pga politisk prestige. Jag hade hoppats att de ansvariga inom åtminstone folkpartiet skulle ha insett att detta var en rimlig fråga att vara lyhörd i och kompromissa om. Det hade ingen förlorat på, men hbt-samhället vunnit rejält på.

Men vi vill åtminstone, även om borgarna nöjer sig med snygga ord!
"Socialdemokraterna vill mer än att skapa ett intetsägande dokument att hänga i glasram, för att sedan kunna slå sig för bröstet. Vi vill istället aktivt verka för att förbättra hbt-personers livsvillkor, för en rättvis och jämlik hälsa och välfärd – för alla."
,

*********
Jag noterar också att hittills har Sebastian, hbt-sossekollegan Hanna, Ola Möller och Martin Moberg antagit gårdagens bloggutmaning om fler positiva inlägg om socialdemokratisk politik.

Jag tycker också söndagens inlägg av Johan Westerholm visar på väldigt positiva sidor av partiet. Bengt Silfverstrand visade igår på ett positivt sätt att jobba med partiets förnyelse och Ilse-Marie lyfte fram lokalpolitiker som kämpar för bättre vård utan rikskapitalbolag.

Vad säger ni, ska vi lyckas bli riktigt positiva och "på" innan jul? Det går att vara både progressiv, analytisk, internkritisk och positiv på samma gång, jag lovar!:)

Etiketter: , , , , ,

2011-11-21

Politik istället för polemik! - en bloggutmaning!

Jag har med stigande oro den senaste två månaderna läst hur allt fler socialdemokrater helt överger all professionalism och för fram kritik till partiet via media istället för internt. Och hur debatten om debatten, om hur man bör föra fram kritik och vad som är rimlig kritik, tenderar att även den föras inför öppen ridå. Det är tragiskt, och jag lider över att det tycks vara så svårt att agera med tillförsikt i att vi trots allt tillhör samma parti och att se vi rimligen har en del andra, mer viktiga bitar, att fokusera på.

Men jag skäms inte. Inte för att jag själv är socialdemokrat eller över mitt parti. Jag vet att det som syns i media är en mycket liten del av vad vi är, av vad vi gör. Men, jag tror inte väljarna ser det så. De ser just nu ett parti som är lamslaget av mediadrevet mot Juholt och som enbart ägnar sig åt interna gräl. Som enskild medlem långt från partitoppen kan det nog också kännas tungt att läsa blogg efter blogg om de interna stridigheterna. Det är lätt att tappa sugen i det läget, och undra över varför man som medlem ska fortsätta jobba med själva politiken, när ingen annan tycks göra det.

Men, finessen med Socialdemokraterna är att vi trots allt är en folkrörelse. Partiet är du och jag, och det görs en väldig massa positivt hela tiden över hela landet! Jag tycker Sebastian har alldeles rätt, det är både viktigt och sunt om vi socialdemokrater börjar stå upp för vårt parti och våra värderingar! Att räta på ryggen, och vara stolt socialdemokrat! Och att syssla med politik, istället för polemik.
Jag startar en bloggutmaning idag! Vilken socialdemokratisk bloggare lyckas klämma in flest inlägg med positiva nyheter om saker partiet verkligen gör, innan julafton?
Det kan handla om beslut man genomdrivit i kommun, landsting, riksdag eller europaparlamentet. Eller beslut man velat genomdriva, men inte kunde eftersom man sitter i opposition. Skriv om evenemang som din S-förening har med ABF eller PRO! Skriv om soppluncher med samhällsdebatt! Sprid debattartiklar skrivna av lokalpolitiker som kämpar mot nedläggningar av närbutiker eller för en bra vård med trygga anställningsförhållanden! Skriv om de frågor ni brinner för! Vi är ett progressivt parti, vi gör politik! Varje dag, varje minut försöker vi förändra världen, låt oss tala om det och var stolta för det!

Själv kan jag berätta att jag är stolt över att Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting i budgetdebatten senast uttalade att vi vill satsa för att få bort ungdomsarbetslösheten i länet. 140 miljoner hade vi avsatt i vårt förslag på att motverka arbetslösheten generellt, och däri ingick bland annat förslag på sommarjobbsgarantier till ungdomar och tranieeplatser i samverkan mellan staden och näringslivet, samt att staden skulle anställa fler ungdomar.

Jag är också oerhört glad och tacksam över att Roger Mogert tillsammans med oppositionen i stadsdelsnämnden i Hässelby-Vällingby äntligen lyckades förmå landstinget få bort Carema från Koppargården. Även om tillståndet överlag i den del av den privata vården som drivs av riskkapitalister gör mig oerhört orolig (för att inte tala om den kommande tvångslagen om privatisering av vård), så känns det skönt att åtminstone de boende på Koppargården nu får tillbaka sitt människovärde.

En kollega i Hbt-Socialdemokraterna, Caroline Helmersson Ohlsson, drev nyligen i riksdagen frågan om att transstudenter bör ha rätt att få ut nya examensbevis i sina nya personuppgifter, om de byter juridiskt kön. Sånt gör mig extra stolt! Det låter förmodligen som en löjlig detaljfråga för de flesta. Men för transpersoner som bytt juridiskt kön är det avgörande för om man ska kunna hänvisa till sin examen när man söker jobb, och ändå slippa avslöja sin medicinska bakgrund som transsexuell. Rätten att kunna söka jobb på lika villkor borde vara självklar, men SFQs undersökning visar att så inte är fallet.

När vi ändå är inne på studentvärlden, jag är fantastiskt glad över att Socialdemokraterna i Stockholm, med Tomas Rudin i spetsen, lyckades få med sig majoriteten på att bygga betydligt fler studentbostäder vid Albano än vad borgarna ursprungligen ville ha. 1500 istället för 800 bostäder innebär 700 fler trygga studenter med ett tryggt boende med förstahandskontrakt till, förhoppningsvis,överkomlig hyra. Det är visserligen långt mindre än behoven, och det tar tid att bygga. Men det är ett steg i rätt riktning, tack vare Socialdemokraterna!

Sist, men inte minst; jag vet att Socialdemokraterna i Skarpnäck planerar att försöka få ett slut på de farligt stora barngrupperna härute. Oroliga och engagerade föräldrar är säkert välkomna att hjälpa till, hör bara av er till föreningen!

Så, kära bloggkollegor, vad vill ni lyfta? Vilka beslut, vilka engagemang? Vem vill du hylla i partiet, istället för att gnälla över och misstänkliggöra? Vad gör dig till stolt socialdemokrat?

Ett urval inbjudna bloggare, se alla på Netroots och S-info. Sprid gärna kavlen vidare!:
Jonas Morian, Hbt-sossen, Bengt Silfverstrand, Peter Högberg, Ola Möller, Magnus Ljungkvist, Röda Berget, Jonas Sjöstedt, Peter Andersson Krassman, Johan Westerholm, Kulturbloggen, Johanna Graf, Ulf Bjereld Lena Sommestad, Ett hjärta RÖTT, Löntagarbloggen, Martin Moberg och sist, men långt ifrån minst eftersom hans inlägg inspirerade mig: Sebastian

Etiketter: , , , , , , , ,

2011-11-10

BH-storlek på namnbrickan, Handels överväger stämning!

De anställda på underklädeskedjan Change bär sedan tre år namnbrickor på arbetskläderna. Namnbrickor som inte bara anger namn, utan också BH-storlek. För en tid sedan kontaktade en tidigare anställd Handelsanställdas förbund, som är den fackförbund som Change har kollektivavtal med. Facket menar att det är kränkande och diskriminerande (de som säljer herrunderkläder har ingen storleksangivelse) personalen ska behöva sätta ut BH-storlek. Man menar också att personalen upplever att bh-storleken är obligatorisk att ange. Man har försökt komma överens med Change, men de vill inte ge med sig. Nu överväger man att stämma företaget. Butikskedjan hävdar å sin sida att alltsammans är fullständigt frivilligt, att det helt och hållet är ett personalinitiativ och att det enbart handlar om omtanke om kunderna, inte om chanser till merförsäljning.

Jag är skeptiskt till Changes oskuld. Kedjan tycks aktivt stödja detta "personalinitiativ" och varför försöker man få det att låta som om man näst intill bedriver ideell hjälpverksamhet gentemot kunderna? En anställd säger dessutom:
– När man började så fick man ett dokument där det stod att ”namnbrickan med storlek är alltid på”, så jag kan inte tycka att det var frivilligt. Det är ganska jobbigt när man kommer på stan och folk ropar på en med förnamn och bh-storlek. Det känns liksom privat.
Så frivilligheten kan verkligen betvivlas.

Det är allvarligt om detta sprids till fler arbetsgivare, att se de anställdas privata personuppgifter som en allmän tillgång som arbetsgivaren får göra vad de vill med. Se på fallet med Lidl och deras märkliga idéer om att personal som hade mens skulle bära röda pannband. Vi alla privata egenskaper som en skrupelfri arbetsgivaren kan tänka sig dra nytta av, antingen i marknadsföringssyfte eller för att kontrollera oss. Jag tycker det är bra att Handels sätter ned foten och säger ifrån, innan vi hamnar i samma situation som de anställda hos Polska Lidl.

Media: SVT Debatt ikväll, 22.00 , Market, Nytt 24, P3 Nyheter, Äldre Aftonbladet-artikel

Äldre blogginlägg: Cleas Munchkin, Aningen Udd, Badlands Hyena, Elina

Etiketter: , , , ,

2011-11-02

Liberal jämställer hbt-personer med blottare och nekrofiler

Stockholms läns landsting har, snart, fått en ny hbt-policy. Frågan har stötts och blötts en hel del, men nu finns policyn, eller snarare handlingsplanen, snart alltså på papper.

Det är alldeles utmärkt att man äntligen kommer till skott, även om jag som jämlikhetskonsult nog tycker dokumentet har en del uppenbara brister. Det tycks ha gått väl snabbt i slutet, det hela känns inte genomtänkt, precis som jag har skrivit tidigare. Det finns en uppenbar risk att det antingen blir en ren papperstiger eller blir ett hinder för reällt jämlikhetsarbete på området.

Vad som är bra är att hbt-policyn generellt sett är transinklusiv, transperspektivet är lika synligt som homo- och bisexuellas frågor. Det enda undantaget är att när man initialt räknar upp diskrimineringsgrunderna.
"Landstingets verksamheter ska tillvarata medarbetarnas erfarenheter och kunskaper och värdesätta den mångfald som olika kön, ålder, sexuell läggning, etnicit, trosuppfattning och funktionsnedsättning utgör."
Det är väl ett rent misstag att just könsöverskridande identitet eller uttryck saknas, får man hoppas. Men ett lite pinsamt sådant.

Okey, var kommer nekrofilerna in, undrar nu vän av ordning. Ja, det kan man fråga sig. EU-ministern Birgitta Ohlsson puffade idag för hbt-policyn på sin Facebook-sida. Och den omedelbara responsen från liberalen Oscar Hjertqvist var:
"Är det på riktigt, eller kommer blottare, koprofager och andra sexuella läggningar (annat än vanilla HBTQ-gänget) bli diskriminerade av sjukvården?"

Oscar Hjertqvist är, enligt egen utsago, anställd på Health Consumer Powerhouse, ett företag sprunget ur gamla Timbro Hälsa, som var en del av den liberala tankesmedjan Timbro. Oscar är alltså inte vilken lätt oinsatt liberal som helst, han har möjlighet att påverka. Men tycks sakna grundläggande kunskaper om hur diskrimineringslagstiftningen ser ut, och varför. Han kan heller inte skilja på sexuell läggning och sexuella beteenden. Eller på sexualitet och könsidentitet, eftersom han även drar till med:
"Frågan är vad som skiljer en transperson från en som (sexuellt) tror sig vara en häst."

Det mest anmärkningsvärda är annars att han, när en hbt-fråga kommer på tal omedelbart associerar till kriminella personer (blottare) eller personer som blir sexuellt upphetsade av bajs. Lite senare är han irriterad över att enbart hbt-personer omfattas:
"Zoofiler, som inte är intresserade av människor som sexpartners, eller nekrofiler, som föredrar rumstempererade sexpartners, står det alltså sjukvården fritt att diskriminera. Alla sexuella läggningar är likvärdiga, men några är mer likvärdiga än andra. Fast det verkar ju bara vara jag som känner igen den häringa grejen "principer", så varför bry sig?"
.
Det kan noteras att Oscar Hjertqvist inte är känd sen tidigare för sina många inlägg för koprofilers, blottares, zoofilers och nekrofilers rättigheter. Utan det är just nu, när det satsas på att minska diskrimineringen av hbt-personer han finner det hela orättvist. Varför han exempelvis inte uttryckt sin irritation över bristen på diskrimineringsskydd för nekrofiler i samband med särskilda satsningar på exempelvis heterosexuella barnlösa par eller kampanjer för en bättre sexuella hälsa bland ungdomar, det kan man undra. Personligen tror jag väl att svaret hänger ihop med orsaken till att det behövs bra, och genomtänkta, styrdokument för att motverka diskriminering av hbt-personer.

Etiketter: , , , , , ,